Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husby, Östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydenhet, den s. k. Wara- eller
Tuna-ån, som kommer från Häradshammar
och går mot nordvest, sydvest och
nordvest, upptager några små bäckar,
utfaller i Ållonö-fjärdeu på gränsen till
Stenby och alltjemt omgifves af
sid-ländta stränder, här och der, särdeles
nära utloppet, begränsade mot öster af
kullar i parallel sträckning raed ån.
Jordmånen är inåt landet, särdeles på
slätterna, oftast bördig lera, men invid
yttre kusten mer sandig och mo-lik.
Åkern har i allmänhet ej ringa
utrymme, äng och bete äro tämligen otill- i
räckliga, skogstillgången nu mer ringa.
I öster ligger här en del af Sandskogens
häradsallmänning. Hufvudnäringen är
åkerbruk med boskapsskötsel; förnämsta
sädet är höstsäde. råg och hvete; år
1843 beräknades häraf 65 5 tunnors
utsäde, af vårsäd 468, af potates 454
tunnor, afkastningen till 6:te eller 7:de
kornet. Hvad som ej i orten åtgår,
afsättes på Norrköping och är i goda
år ej obetydligt. Kreaturshållet
beräknades nämda år till 279 hästar, 1,488
st. hornkreatur, 833 får, 315 svin.
Såsom binäringar äro att betrakta
strömmingsfiske vid en del gårdar,
varufors-ling mellan Norrköping och Stockholm
och sjöfart, år 1852 med en båt af 13
läster, tillhörig Mauritzbergs säteri;
ångbränneri finnes vid Skenäs, ett
mindre bränneri vid Stensö och ett på en
bondgård, ett tegelbruk vid Mauritzberg
o. s. v. I Korttorps och andra grufvor
har dels brutits, dels brytes jemmalm
för jernverk i andra orter. Socknen,
som år 1750 beboddes af 1,460, år
1805 af 1,544 och 1859 af 1,913
personer, består af 6 55/24: skatte, 73/g
mtl krono, 27 mtl frälse och taxerades
år 1857 till 376,987 rdr bko. År 1852
räknades 151 sjelfegande, 51
arrendatorer, 35 jordtorpare, 55 stattagare, 49
fattighjon. Skolbarnens antal, som
samma år var 105, utgjordes 1859 af 81
gossar och 69 flickor; häraf
undervisades 57 gossar och 28 flickor i socknens
fasta skola af en oexaminerad lärare, |
resten undervisades dels enskildt, dels
i hemmen. Den är Wikbolandets
betydligaste socken i allt utom i areal,
hvaruti den innehar 4:de rummet inom
såväl häradet som fögderiet. Men den
är ock, likasom de öfriga i allmänhet,
bland länets tyngst beskattade, såsom
en af de äldsta och i följd af sitt läge
och sin bördighet fordom mest i anspråk
tagna för kungsgårdar och annat. Man
taxerar dess mer eller mindre allmänna
gärder, inberäknade aflöning till
pre-sterskap och kyrkobetjening, publika
byggnaders underhåll, hållskjuts,
väghållning, grenadierers och båtsmäns
underhåll, till omkring 994 tunnor säd
och 17,500 rdr, hvilket skulle göra
omkring 220 rdr på hvarje hemman i
medeltal. Imellertid är allmogen, såsom
mestadels egande sina gårdar, ehuru
oftast blott ett hemman eller mindre,
tämligen bergad, dock sällan förmögen,
och i allmänhet känd för ordning och
redbarbet. Bland icke sjelfegande, och
särdeles stattorpare, råder »uselhet och
elände», hvaruti bränvins-supandet har
största andelen; vid Färjestads
gästgifvaregård nedlägga många sin
arbets-förtjenst i bränvin. — Husaby inter
Vika är sannolikt bland stiftets äldsta
socknar, kanske häradets eller fögderiets
äldsta; säkert är, att den nämnes på
1200-talet, och att Lytisbergh »nära
kyrkan» förekommer år 1381 såsom
tingsställe. Socknen har till början af
17:de seklet äfven omfattat hvad nu är
Qvarsebo på Kolmården. Kyrkan är en
bland de vackraste landskyrkor i riket,
ombyggd 1806—9, är 90 alnar lång,
30 alnar bred, har torn af sten, med
öfverbyggnad af trä, tillsammans 70
alnar högt, 1 3 fönster af 7 alnars höjd,
altarprydnad af kolonner, som uppbära
en målad halfdöme, altartafla af
Hörberg, två sakristior på hvar sin sida
om altaret och oljefärgstaflor öfver
dörrarna till dera, orgel verk af Andersson
från 1826, kalk och rökelsekar från
katholska tiden, en graf för slägten
Scheibe i vapenhuset uti tornets
nedersta afdelning m. m. Socknen eger
vanliga kassor, till en del grundade eller
riktade af aktuarien B. Österberg, samt
sädesmagasin och en sparkassa, såsom
filial-afdelning af Linköpings sparbank.
— Af fornlemningar finnes här en
betydlig mängd: i de grafhögar, sora
förekomma vid War a-ån mellan Warby
och Walla, kanske ock i dera, som ligga
å prestgårclens egor, vill man söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
