Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvittinge - Hvittne - Hvittorp - Hvittvik - Hvitåfors - Hyby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rdr. Orgelnisten innehar jord i Säby,
tax. till 537 rdr. — Af fornlemningar
finna*, utom förutnämda runsten, två
dylika vid Ramsjö; på den ena af
dessa läses: tëmuitr lit ri|a . ftin fina
at . flJiarhir fun fin uk <3kl)irn .
/a-tljur fin aitk . ,ßu|> . tua ftluj den
andra har främmande runrnynder.
Dessutom en runsten vid Holmby och en
vid Lilla Ramsjö; på den sistnämda
läses: x raifti x ftatn x aftir *
åialtn * faput fin * x jjialbi *
ant Ijans. — Af gårdar och byar
märkas utom förutnämda: Gillberg 1 mtl
krono, tax. till 5,38 5 rdr,
regiments-väbels-boställe; 1/8 mtl Amsjön, V*
Sörvik, tax. till 1,280 rdr, är
löjtnantsboställe; Asby 1/„ mantal är
länsmans-boställe; säteriet Skattmansö m. m., tax.
till 109,683 rdr; Uppsala akademi eger
1 mtl Gillberga, V2 mtI Nickbo, 1 mtl
Nässelsta, tax. till 29,194 rdr;
Målne-bo bruksegare ega ’/5 mtl Axsjö, 1 mtl
Julmyra, 11/4 mtl Ramsjö, taxerade till
14,726 rdr rmt; Holms by 1 mtl, tax.
till 18,432 rdr, har 3 egare; byarne
Nässelsta, Axsjö, Brunkbo. — Adress:
Enköping.
Hvittne. Ett mantal säteri uti Lena
socken af Kullings härad och Elfsborgs
län, är nu skiftadt i 7 delar, med qvarn
tax. till 7,200 rdr, och som egas af bönder.
Utsädet år 1816 var 30 tunnor, höbolet
90 stackar; har fiske i Säfve-ån. Egare
nämda år var kaptenen P. G.
Hofflan-der. Traditionen förmäler, att
drott-uing Disas graf, omgifven med stora
stenar, skall finnas på Hvittne bys egor;
denna by består dessutom af Stora och
Lilla Kronog., 7/s mtl i 5 delar;
Hvittne Olofsg., V2 mtl i 5 delar, tax. till
11,010 rdr rmt.
Hvittorp. Gästgifvaregård uti
Westra Wingäkers socken, Oppunda härad
och Nyköpings län, med 1 mant., tax.
till 1,539 rdr rmt; härifrån skjutsas
till: Botten i norr 13/8 mil; Bie i
nordost 3/4 d:o, Stensjö i sydost 1V2 d:o,
Alsäter i söder V2 d:o, Wresta i
vester 2 d:o, Halla i nordvest 1 d:o.
Hvittvik. Två mant. säteri uti
Tryserums socken af Norra Tjust härad
och Kalmar län, med 3:ne utjordar, tax.
till 18,000 rdr och med underlydande
V2 mtl Båhlebo, l/2 mtl Bållideu, 1
mtl Björnebo, lJ8 mtl Djurglo, 1 mtl
Kägglo, tax. till 43,687 rdr, eges af
direktör Kellman. Säteriet har
troligen alltid lydt under de slägter, som
egt Fogelvik, och således inom dem gått
från och till, allt eftersom dödsfall och
arfsskiften föranledt. Riksrådet Jöran
Fleming, gift med Sigrid Gyllenstjerna,
har varit egare till Hvittvik, men
hvarefter säteriet lär åter kommit under
Fogelvik. Grefve Tott afsöndrade
Hvittvik derifrån och sålde det till
brukspatron Westerberg, hvars arfvingar
in-j’nehade det år 1829. Byggnaden är af
trä, men vacker.
Hvitåfors. Bruk i Råneå socken af
Norrbottens län, taxeradt till 46,500
rdr, med såg (taxerad till 36,000 rdr)
och Afvaforss masugn (tax. till 28,000
rdr) samt jemte smärre hemmansdelar
utgörande ett gods, tax. till 116,927
rdr rmt, som eges af H. M.
Konun-| gen. Bruket, med 2 härdar,
tillverkade första året af dess uppkomst 354
skft; år 1858: 526 sk<S; största
till-I verkningen var 1853:års, då den
uppgick till 1,127 sk<a; stång- och
äranes-jern. Bruket begagnar tackjern från
Avafors. Smidesstämpeln visar A. W.
med ett C ofvanföre. Afsättningsorten
är Stockholm. Den af
Gellivara-bola-get föreslagna jernvägen är utstakad
att gå nära förbi bruksegendomen ned
till Strömsunds rymliga och välbelägna
hamn vid Bottniska Viken.
Hyby. Socken och patronelt
pastorat af 2:dra klassen, hörande till Bara
! kontrakt af Lunds stift, belägen ll/2
mil öster från Malmö, vid 95 fots höjd
öfver hafvet, omfattar en areal af 11,895
tunnland, af hvilka 730 äro sjöar och
kärr. Marken är ojemn och backig,
men utan berg. Jordmånen är af olika
beskaffenhet: här finnes stark lera,
lermylla samt sand- och grusaktig jord.
Af odlad jord är lera och lermylla den
rådande. På skog är allmän brist, utom
till gårdarna Holmeja och Bökebergs^
slätt, hvartill finnes tillräcklig bok- och
ekskog. Socknen, som år 1805
beboddes af 1,488 och 1859 af 2,474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
