Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hånger - Hångsarf - Hångsdahla - Hånö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenskarne sedan konung Magnus godt
bistånd att fördrifva Sven, hvarefter
Magnus med det hedrande namnet Hin
Gode fick det konungadöme hans
fader egt.
Hångsarf och Kohlsnäs
bergsfrälse-egendom uti Tuna socken af Säters
fögderi uti Stora Kopparbergs län,
bestående af 745/832 mtl, tax. till 12,180
rdr rmt, eges af f. d. fanjunkaren D.
A. Theander.
Hångsdahla. Reg. pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Wartofta kontrakt
i Skara stift, utgöres af tre socknar:
Hångsdahla, moderförsamling, Skörstorp
och Gerum, annexer, samt innefattar
36V8 mantal. Folkmängden, som på
50 år ökats med 180, uppgick 1856
till 938 personer. Församlingen är
skoglös och räknas till Falbygden. I
nordvest möter det så kallade Gerums
berg, som gränsar till Hvarfsberget.
Ett annat litet berg uppreser sig midt
i församlingen och kallas deraf
Hångs-dahlaberget, men har äfven ett
särskildt namn, Gisseberg. Dess största
höjd är 125 alnar, längden */8 mil,
och är bergsfoten på norra sidan
beväxt med löfskog. — Hångsdahla,
modersocken uti Wartofta härad af
Skaraborgs län, 1V4 mil o.s.o. från
Falköping, vid 520 fots höjd öfver hafvet,
omgifves i norr af Gerum, i nordvest
af Skörstorp, i vester af Kälfvene, i
söder af Kimbo och i öster af
Hval-stad samt innefattar en areal af 1,851
tunnland, af hvilka 10 upptagas af
vatten och kärr. Marken sluttar från
vester till öster. Rådande jordmånen är
svartmylla, något litet sandblandad.
Utsädet består mestadelen af hafra och
blandsäd. Socknen, som år 1 805
beboddes af 269 och 1 859 af 942
personer, består af 10 mtl skatte, 3 mtl
krono, 3 mtl frälse. Pastoratet
taxerades 1857 till 131,270 rdr bko.
Barnundervisningen bestreds år 1859 af en
examinerad lärare uti fast skola för 35
gossar och 21 flickor, under det att
11 gossar och 14 flickor undervisades
hemma. Kyrkan, af sten, är byggd på
obestämd tid. Under en vackert
huggen sten på Hångsdahla kyrkogård
ligger begrafven en af socknens
kyrkoherdar, Petrus Rangelius, död 16 97. Han
var en grundlärd man och presiderade
16 90 på ett prestmöte. Två af hans
sonsöner adlades med namnet von Post.
Götiska grafvårdar, i form af grottor
eller s. k. dyrhus, finnas i mängd i
denna församling. Deribland märkes i
synnerhet vid vägen mellan Hångsdahla
och hemmanet Hunstorp en kulle med
en ofantlig gråstensklippa öfver en stor
graf. Stället kallas Lokehall. Man har
deruti funnit en mängd menniskoben.
I fordna tider har Hångsdahla hört till
^Visingsborgs grefskap och jurisdiktion.
Ar 1829 sköts vid Hångsdahla-bergen
en svartblå och en hvit fjällråtta, som
stundom från högsta Norden
nedkommer mot ovanligt starka vintrar. —
Socknen upptages till största delen af
en enda by, Hångsdahla, som är
skiftad i 38 delar. Harslekärr 1/4 mtl,
Gerum 15/16 mtl, Hångsdahla 3/4 mtl,
taxeradt till 15,850 rdr rmt, egas af
A. Fagerlinds sterbhus;
komministersbostället, V2 mantal, är taxeradt till
2,280 rdr rmt, kronolänsmans-bostället,
V2 mtl, till 2,420 rdr. — Adress:
Falköping.
Hånö. Två mantal frälsesäteri uti
Bälinge socken, Rönö härad och
Nyköpings län, beläget mellan Kar- och
Sibbo-fjärdarna, 3V4 mil från
Nyköping, är sammanbygdt af Svinesund och
Kopparbol, det förra nämdt 1328, då
det synes ha kommit under Nynäs,
det sednare likaledes 1376. Det är
svårt att säga, när detta ställe först blef
bebygdt; men det anses med säkerhet
hafva varit en ö; förekommer omkring
1630 under sitt nuvarande namn
såsom tillhörigt öfverste H. Fleming;
egdes af hans enka, född Kurtzell, 16 58;
från 1 673 af sonen, landshöfd. friherre
Jakob Fleming, död 1689; derpå af
dennes dotter, S. B. Fleming, gift med
landshöfd. frih. Sven Ribbing (†1711);
öfvergick äfven genom giften till
slägterna Spens och Posse; genom köp år
1785 till grosshandl. Seton, 1786 till
friherre Fleetwood, 1790 till fabrikör
Furubom, 1791 till kamreraren G. M.
Smedberg, som vid sin död lemnade
säteriet åt sina tvänne döttrar. Inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
