Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håsjö - Håstad - Håttebygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stugun, så att hon ligger nästan midt
i pastoratet, är 1*/2 mil lång och 1
mil bred samt innehåller 7l/12 mant.
skatte, 49/96 mtl krono och taxerades
1857 till 15,330 rdr bko. Här finnas
åtskilliga små sjöar, såsom Sing-, Lill-,
Fisk-, Hong-, Hem-, Skellsjön, Flerken
m. fi. I Balsjön fångas braxen och ål,
som eljest är sällsynt. Flera små
elf-var träffar man ock här, såsom
Kyrk-ån, Bälsån etc., och hvilka draga sig
till de större vattenlederna i Forss
och Hellesjö. Myrar och sumpiga träsk
finnas äfven här i myckenhet, men
föga sådana, * som äro dugliga till
uppodling. Mossar och bergaktiga
torra moar, med den märkliga Kotskogeu
emot Sundsjö och Räfsund, intaga flera
qvadratmils vidd. Berg finnas till ett
stort antal. Såsom märkliga nämnas:
Grosjö-, Wall-, Stormyr-, Svedje-,
Anges-viks- m. fl. Högklippan tjenar
bönderna i orten till middagslinie. Sjelfva
landet och jordmånen anses vara
magrare både till åker, slåtter och bete
än inne i landet. JByarna äro mycket
spridda och egorna vidsträckta samt
bestå mest af sandjord och svartmylla.
Skog finnes ymnigt. Förmögenheten
har aftagit med mindre tillgång på
vildt och fisk. Socknen, som år 180 5
beboddes af 259 och 1 859 af 673
personer, har fast skola, hvari
undervisades 39 gossar och 32 flickor af en
examinerad lärare jemte klockaren;
dessutom erhöllo 7 gossar och 12 flickor
undervisning i hemmen. Kyrkan, af
trä, ligger 1V4 mil vester från
moderkyrkan, men 131/2 mil från Frösön;
dess första anläggning är obekant; men
den nuvarande blef uppbyggd 1684 af
bonden Olof Ersson ifrån Ragunda, i
stället för en så kallad Rid-kyrka. Här
finnes bland annat en Dansk altarbok
med årtal 1600 och påskrift:
»tillkommer Hoosö kirka». Presthemmanet här
är blott 1/9 mtl krono. Af öfriga bvar
och gårdar märkas: Håsjö l13/70 mtl,
på 3 nummer i 10 delar, belägen
mellan 2 små små sjöar, Sing- och
LiIl-sjön, der en liten å framlöper, hvarest
de första inbyggarne skola satt sig ned
att idka fiske och djurfångst då här
var ödemark; Svedje, på 3 mr i 9
delar, 82%3 tunnland; Westanede, Ofsjö,
Ostansjö, Fugelsta, nybygge från 1859,
V4 skatte-, V2 kronohemman. — Adr.:
Sollefteå.
Håstad. Annex-socken till Hoby
pastorat i Torna härad af Malmöhus län,
belägen 1 mil n.n.o. från Lund, vid
125 fots höjd öfver hafvet, omfattar en
areal af 1,620 tunnland. Marken är
ojernnare än uti nästgränsande socknar.
Rådande jordmånen är lera. Skog
finnes ingen. Socknen, som år 1805
beboddes af 292 och 1859 af 649
personer, består af 22/3 mtl skatte, 1 */2
mtl krono, 37/16 mtl frälse och
taxerades år 1 857 till 1 23,850 rdr bko.
Barnundervisningen bestrides i fast
skola af en examinerad lärare för 39
gossar och 36 flickor; dessutom erhöllo
13 gossar och 24 flickor undervisning
i hemmet. Kyrkan, belägen 2/5 mil
från moderkyrkan, är nyligen ombyggd
och invigdes i Nov. 1861 af biskop
Thomander. Den har kostat 10,000
rdr rmt. Af gårdar och byar märkas:
Håstady 2V6 mtl skatte, 11)2 mtl
krono, 33/16 mtl frälse på 22 nummer i
27 lotter, hvaraf 1 mtl krono
disponeras af Kongl. Maj:t och kronan, 1/2
mtl tillhör domkyrkan i Lund;
Bööst-mölla V4 mtl frälse; Håstadsmöllan 1/i
mtl skatte. — Adress: Lund.
Håttebygden är en benämning,
hvilken gifves åt den del af Bohus län,
som ligger norr om Gullmarfjorden, i
synnerhet åt Soteuäs, Qville, Tanums,
Wette och Bullarens härader. Folket
der kallas Håttar och utmärker sig
framför sina öfriga landsmän genom
sitt lifliga och redbara lynne. Denna
liflighet röjer sig i allt, såsom i deras
dialekt, hvilken är ytterligt brådskande
och har den egenheten, att lägga
tonvigt på de bägge sista stafvelserna i
ordet; i deras musik, för hvilken de
hafva så stor kärlek, att de alltid
medföra fiolen på sina sjöresor, samt i
deras dans, en polska, hvilken tillhör det
raskaste slaget. »Håttepolskan» är
namnkunnig för den ljungande fart och de
många saltomortaler, hvarmed den
utföres, och hvilken kostat många lifvet.
I liflighet öfvergår denna dans den
ryktbara »Jössehärads-polskan» i Wärmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
