- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
501

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häggdånger - Häggeby - Häggenäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

består af 16°/9(! mantal och taxerades 1837
till 84,475 rdr bko. Barnundervisningen be~
streds 1859 i fast skola af en examinerad
lärare för 28 gossar och 13 flickor, under
det att 45 gossar och 47 flickor erhöllo
undervisning hemma och 38 barn voro i
saknad af ali undervisning. Kyrkan, belägen
vid stora landsvägen, 1’/5 mil från
Hernösand, är af sten, trång och förfallen. Här
är ett epitaphium öfver häradshöfding Erik
Teet, som afled 1733. — Mineralkällor
träffas på flera ställen, såsom vid Kyrkbyn och
Dallund; den sednare gården afbrann 1775.
Inga forntidsminnen eller märkvärdigheter
finnas i socknen, utom att på ett berg vid
hafvet skal! finnas en ovanlig stensättning,
som af några anses för en gammal skans.
Af byar märkas: Antjom med 5 n:r, 33’/2
seland i 9 delar; By med 7 n:r, 62 sel. i 13
delar; Håf 1 n:r, 13 sel. i 2 delar; Lindom
med 4 n:r, 29% sel. i 7 delar; Muggård med
3 n:r, 26 sel. i 4 delar; Bogsta med 4 n:r,
31 sel. i 10 delar; Sjö med 4 n:r, 25 sel. i
11 delar: Torrom med 6 n:r, 49’/2 sel. i 14
delar (24 sel. = 1 mtl). — Adr.: Hernösand.

HÄGGEBY eller Eggeby. Konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Hå-bo kontrakt af Uppsala stift, utgöres af en
socken: Häggeby, uti Habo härad af
Uppsala län, 2 mil söder från Uppsala, vid 60
fots höjd öfver hafvet; ligger mellan
Håtuna i sydost, Mälarfjärden och Skofjärden i
öster, Sko socken i norr, Arnöfjärden i
vester, Warpsund och Ullfjärden i söder samt
omfattar en areal af 5,809 tunnland, af
hvilka blott 10 äro sjöar och kärr. Denna
socken, som tillika med Sko utgör en halfö
mellan några af Mälarens fjärdar, eger öfver
allt bergsryggar, grus- och sandåsar,
hvar-imellan den odlade jorden är liksom tegar
belägen. På några ställen är väl åkervidden
något större, men är dock vissa årstider
besvärad af vattenflöde från höjderna och
fordrar jemn utdikning, i synnerhet åt norden.
Närmast sjön äro ängarne belägna och
bestå merändels af sidvall. Af läget följer, att
jordmanen är olika, stundom blandad. En
del består af starkare lera, en annan af
vattensjuk jäsjord, en annan åter af klapper,
grof sand eller mojord. En del af höjderna
och bergen äro bevuxna med något småskog.
Åkerbruk är hufvudnäringen, hvarjemte
idkas något skogsbruk och fiske uti sjöarna
på östra och vestra sidorna af socknen. —
Socknen, som år 1805 beboddes af 441, år
1840 af 514 på 89 hushåll och 1859 af 476
personer, beslår af 4’/2 mtl skatte, 133/4 mtl
krono, 11% mtl frälse, och taxeringsvärdet
år 1859 var 186,840 rdr rmt.
Barnundervisningen bestreds sistnämda år af en
examinerad lärare uti fast skola för 26 gossar
och 24 flickor, under det att 11 gossar och
5 flickor undervisades hemma. — Eghby
nämnes 1314, såsom hörande till Habohundæri;
kallas ock Eghbo. Af kyrkoherdar är en
känd från 1319, de öfriga från 1555;
kapellaner från 1593 till 1826, då denna syssla
indrogs. Kyrkan är gammal, men i sednare
tider reparerad; den har en graf för
general-major Anders Planting, adlad
Planting-Berglod (död 1682), och hans ätt. Åt denna
Planting, som förhöll sig tapper under
Stet-tins belägring, var 1678 anförtrodt
försvarsverket i Wester-Norrland och Jämtland. —
Här vid kyrkan möter en väg från Håtuna
vägen, som går från Öfver-Gran öfver
Warpsund åt norr till Sko socken. Socknen är
särdeles rik på runstenar. Uti Liljegrens
Run-Urkunder upptagas 10 stycken: två vid
Kålstad, hvaraf den ena har följande inskrift:
åtrrkar auk . $jtört>ar|>r . litu . reifa
prnfa . ftaiit . eftr . jjUfi brofur fin .
J&uJ> fytalbi antin . tDifti auk ülfail) .
|rir fytrku; tvåQ på Wiksjö gärde, en i
Schedvi äng, en på Hassle gärde, en på
Finn-sta gärde, 3 st. i Röllunda by. Af gårdar
märkas: Finstaholm 3 mtl, som, jemte en
väderqvarn, ’/4 mtl Sandvik, % mtl
öfver-hassle, taxeradt till 22,500 rdr rmt, eges af
fabrikör C. Th. Svanberg; Wiksjö % mtl
jemte ’/8 mtl Fogelsången egas af
bofstall-mästaren grefve M. Brahes arfvingar;
Wiksjö 4 mtl, jemte 2 mtl Skedvi, 1 mtl
Ek-näs, y2 mtl Wreta, taxerade til! 47,250 rdr
rmt, egas af baron J. Banér; % mtl
Wiksjö eges af Uppsala akademi, mtl ibm
eges af Alex. Seton; Wiksjö 3/4 mtl krono,
innehafves af häradsskrifvaren J. E.
Ceder-bergs sterbhusdelegare; Häggeby by 1 mtl,
tax. till 6,000 rdr rmt, eges af Joh.
Löfgrens arfvingar; Kåhlsta 1 mtl, jemte
underlydande tax. till 37,020 rdr rmt, eges af
grefve E. S. von Engeström; Röllunda 8 mtl
krono, tax. till 37,670 rdr rmt, innehafves
af öfversten grefve L. af Ugglas, Bodarne
1 ’/4 mtl, af kapt. Almqvist; Prestgården 1
mant. samt ’/4 mtl Nederhassle taxeras till
7,590 rdr rmt. — Adress: Stockholm och
Finstaholm.

HÄGGENÄS. Annex-socken till Liths
pastorat uti Jämtlands Norra fögderi och län,
3 mil n.n.o. från Östersund, vid 920 fots
höjd öfver hafvet, gränsar i öster till
Hammerdal. i norr till Fölinge, i söder och
vester till Liths socken, som genom ån
Hår-kan skiljes från Häggenäs; dess största längd
är 37/,j mil och bredden l2/s mil; arealenär
97,590 tunnland, häraf 31 tunnl. 11 kappl.
gårdsplats, träd- och kålgärd, 447 tunnl. åker,
10,017 äng, 34,023 betesmark, 49,040 skog
och utmark, 2,182 tunnl. 22 kappl. mossar
och 1,817 tunnl. sjöar. Socknen har i
allmänhet ett högt samt mot söder sluttande
läge, och de flesta byarna äro anlagda på
stora höjder; men dalsträckningarne. i
synnerhet vid åar och bäckar, äro af mycket
vattensjuk beskaffenhet. I socknens norra
del, eller ungefär å dess halfva område,
finnas stora betesmarker, beväxta med tät
gran-och björkskog, och en myckenhet flacka,
nästan odugliga floar, som blott till någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free