Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häggum - Häggåna - Häglinge - Hägna - Hähle - Häklan eller Häkleklint - Hälgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
merändels äro nedsjunkna i jorden. I ängarna
Öster om Brunnhemsberg förekomma tvänne
stora högar, den ena Kongshögen, den
andra Konuhög, genom förkortning Kåhög
kallad, af hvilka den sednare är upplagd i
konisk form af jord, alldeles lik Uppsala
högar och föga mindre. Uppe i toppen af
densamma är en konisk insänkning,
äfvensom i alla de större rören på de öfriga
ättehögarna. Sihlborör, en vacker höjd, dit
stenläggningar leda, har öfverst ett stort rör och
många nedsatta bautastenar. Hästeskohall
är en stor kalkstenshäll, på hvilken de gamle
föregifva, att ett hästskomärke fordom varit
uthugget; men luftens åverkan har nu gjort
det osynligt. På Häggerums åkergärde
förekommer en kedja af stora ättebackar, kallad
Getharbergen, hvilka formera nästan en
halfcirkel. Alla äro ofvanpå krönta med stora
rör, med dubbla rader större stenar
utomkring och någon stenläggning nedåt. — Af
större gårdar och byar märkas: Häggerums
by, skiftad i 57 lotter, häraf eges l’/4 mtl,
tax. till 8,990 rdr rmt, af landtbrukaren B.
J. Boman; säteriet Häggum 1 mant. med
qvarn, tax. tiil 8,390 rdr, af J. Larsson;
betesmarken är gemensam med byn på
kronoparken Billingen; säteriet egdes 1812 af
enkefru Öhman; — Bränneberg ’/2 mtl säteri,
har vacker belägenhet på en höjd, tillhörde
år 1816 prosten E. Österholm; år 1859 var
det skiftadt i två delar och taxerades till
2,820 rdr rmt; Häggum, prestgården, 1 mtl,
tax. jemte stommen l/4 mant. Tofvetorp till
5,820 rdr rmt; Häggum ’/2 mtl krono, tax.
till 2,740 rdr, innehafves af kronojägaren A.
Hök; klockarebolet, tax. till 150 rdr rmt.—
Adress: Sköfde.
HÄGGÅNA. Ett halft mant. säteri uti
Rommeleds socken och Flundre härad af
Elfsborgs län, taxeradt till 4,650 rdr rmt,
eges af Olof Svensson Ullgren. År 1826
tillhörde säteriet kornetten Olbers. I samma
socken finnas dessutom två hemman H. af ’/4
mtl hvardera, taxerade till 3,530 rdr och
som egas af bönder.
HÄGLINGE. Annex-socken till Södra
Rö-rums pastorat i Malmöhus län, ligger i
Westra Göinge härad af Christianstads län, vid
236 fots höjd öfver hafvet, och omgifves i
vester af Tjörnarp, i öster af Esphult, i
söder af Södra Rörums socknar; arealen är
11,502 tunnland, af hvilka 445 äro sjöar och
kärr. Här finnes tillräckligt utsäde och
hö-bol, med bok-, ek- och surskog samt
lorf-jord, utom i Westra Häglinge by, som har
sandig och skarp åker. Socknen, som år
1805 beboddes af 713 och 1859 af 960
personer, består af 193,/4S mtl, häraf 53/4 mtl
skatte, y8 mant. krono, 1143/4S mant. frälse
och 3/4 mtl i Gärds härad samt 5/ö mtl skatte
i Frosta härad; hela taxeringsvärdet 1857
var 90,850 rdr bko. Barnundervisningen
bestreds 1859 i fast skola af 1 examinerad
lärare jemte klockaren för 50 gossar och 40
flickor; dessutom undervisades hemma 24
gossar och-33 flickor; 9 barn saknade
undervisning. Kyrkan är belägen 3/5 mil från
moderkyrkan och 4J/4 mil från
Christianstad. Förr var Häglinge moderförsamling,
men blef 1632 annex. Af gårdar och byar
märkas: Westra och Östra Häglinge samt
Ljunga byar; Ynglingarum 3% mtl.
Göinge-holms säteri, Röslöf 5/8 mtl. I Gärds
härad: Boarp 3/8 mtl, tax. tiil 2,800 rdr bko;
Sjörup 3/s mtl med såg och qvarn, tax. till
4,150 rdr bko. I Frosta härad: Sjöberg %
mtl skatte. — Adress: Hörby.
HÄGNA. Gästgifvaregård uti Odhs
socken af Gäseneds härad och Elfsborgs län,
belägen ’/, mil från Odhs kyrka, om ,7/32
mtl, tax. till 2,700 rdr, innehafves af två
bröder, gästgifvarne Samuel och Joseph
Johansson. Härifrån skjutsas till:
Timmel-hed i sydost l5/s mil; Ljung i norr l’/2 d:o;
Borgstena i sydvest l’/4 d:o; Wäby i
sydsydost l/4 d:o; Heljarp i norr l3/4 d:o.
HÄHLE. Ett mant. frälse uti Stenkyrka
socken, Tjörns härad och Göteborgs län,
skiftadt i 4 delar, taxerade till 6,600 rdr
rmt, egas af allmoge. Gymnasiihemmanet
1 mtl Hähle omnämnes i Holmbergs
»Bohusläns Beskrifning» såsom det största och
bästa hela hemman i häradet.
HÄKLAN eller HÄKLEKLINT i Tunhem»
socken af Westergötland, 170 fot hög,
ligger vid södra ändan af Halleberg, mellan
detta och Hunneberg; der är en ganska hög
och besynnerlig ättestupa på södra sidan, vid
pass 50 alnar hög. Ofvantill är Walekäll,
som liknar ett hjerta och har å ömse sidor
två halfrunda säten i berget, på hvilka de i
hedendomen tyckas hafva suttit vid sitt
offrande, inan de störtade sig utföre;
derunder är en brunn eller damm, nu mer
igenvuxen, hvaruti de döda blifvit tvagna, och
sedan begrafna i de många der befintliga
högarna. I denna dal mellan Halle-och
Hunneberg stå Hästevads Stenar, hvarest
fordom varit en ansenlig tingsplats, kallad
Domare-Ringen, der de gamla hållit ting; här
omkring äro många griftplatser. På en af
dessa domarestenar blefvo konung Adolf
Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas namn
inhuggna år 1752, då detta ställe besöktes af
dem. Denna dal är af naturen, likasom med
murar, af bergen så väl förvarad, att man
der tyckes vara långt säkare för fiendtliga
anfall än i den starkaste fästning; i
berget är en stor grotta.
HÄLGBO i Åhls socken af Nedan-Siljans
fögderi och Stora Kopparbergs län är (efter
Tuneld) en bättre bebyggd egendom; på dess
åker uppställde bruksskrifvaren Schedin, vid
Dalupproret året 1743, de upproriska
Dalkarlarna, och aftågade derifrån med dem till
Falun. Här är f. n. gästgifveri, hvarifrån skjutsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
