Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häradshammar - Häradskärs båk - Härberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernmalmsbrytning vid Herstad och
Riseberga; kalkstensbrott finnas vid Holma,
Gård-sjö och Särstad. Socknen, som år 1805
beboddes af 1,070, 1855 af 1,454 och 1859 af
1,483 personer, består af 32’/4 mtl skatte,
3’/4 mtl krono, 6 mtl frälse och taxerades
år 1859 till 380,240 rdr rmt. Det mesta
består af byar och gårdar i allmogens ego;
några hemman lyda under säterier i andra
socknar eller tillhöra ståndspersoner. Under
katholska tiden hörde här 8’/2 gårdar under
kyrkliga stiftelser, 3 under kloster af 124.
På 1600-talet har det mesta hört under
Pfalz-grefliga husets vederlagsgods, en dej under
slägten Ulfsparre och annan adel. År 1852
räknades 125 sjellegande, 44 arrendatorer,
40 jordtorpare, 19 stat-tagare, 27 fattighjon.
— Hærsæmyo, Hersemme, Herzeme är
socknens vanliga namn i 1300-talets handlingar,
i hvilka den ej sällan förekommer,
Hers-hammar 1558 och kallas så ännu af
allmogen. Socknen, som förut omfattat det som
nu är Jonsberg, har åtskilliga gånger varit
kongl, förläning, dels jemte, dels utom de
andra socknarna i häradet, och har såsom
sådan innehafts af riksförestånd. Carl
Knutsson, hans döttrar, prinsessorna Margareta
och Magdalena, kon. Gustaf I:s dotter,
Cecilia, samt Gustaf II Adolfs moder,
enkedrottning Christina. — Kyrkan ombyggdes
1806 efter en nyss förut timad eldsvåda; hon
har altartafla af Hörberg, orgelverk från år
1821, men ej torn. Gamla kyrkan har haft
hvalf, uppburna af 11 pelare, samt små
fönster och trånga dörrar, en altartafla i
träsnitt, en graf i choret för slägten Ulfsparre
till Hofgren i Jonsberg från 1686. Här är
äfven riks-quardieren David von Kohlen
begrafven år 1625. Han var son till Casper
v. Kohlen, som af religionstvång måste
lemna sitt fädernesland Böhmen. Kyrkan
reparerades år 1792, då pelare och hvalf
ned-logos, fönster och dörrar utvidgades m, m.
Socknen har vanliga kassor och både fast
samt ambulatorisk skola; år 1859
undervisades i den förra 59 gossar och 36 flickor,
i den sednare 45 gossar och 39 flickor af
en examinerad och en ooxaminerad lärare,
under det alt 24 gossar och 55 flickor
undervisades hemma. — Den väg, som
förbinder Wikbolandet med Södermanland öfver
Qvarsebosund, går fram genom socknens
vestra del i rigtning från norr till söder
mellan (j. H usby och (>. Ny, förbi kyrkan, som
ligger 2/a mil från Norrköping, 6’/2 mil
från Linköping, och Fjerdingstads
gästgifvaregård, ’/4 mil längre i söder, 2/2 mil
från Söderköping. Vid kyrkan utgår väg åt
öster och sydost till Jonsbergs socken, vid
hvars gräns den delar sig i tvänne. Den har
ock utgrening åt sydost inåt socknen. — Af
fornlemningar omtalas på Tåsbv egor. uii
en hage, kallad Troppbacken, söder om byn,
en kullfallen runsten med oläsliga runor; på
en höjd vid presigårdens norra gärde flora
ättehögar, uti hvilka urnor blifvit funna;
gissningsvis antagas de hafva varit efter dem
som stupat i Bråvalla slag, vid hvilken tid
på denna höjd en offerlund skall hafva
varit; på Herrestads egor den s. k. Farfars
Tall, som längesedan är borthuggen; detta
träd hade fått namn efter en bonde i
Herrestad, vid namn Ragvald; han lefde i 15:de
seklet och skall ha gått barfota till Rom
för att hemta aflatsbref; han brukade bedja
under denna tall. som ännu vördades på
1760-talet; — Lönö skans, hvilken varit
belägen på Lönö egor, på en ö närmast
farleden till Norrköping, midt emot klippan
Rå-bocksholmen; denna skans skall allraförst ha
blifvit anlagd i konung Carl IX:s eller kon.
Gustaf II Adolfs tid, men reparerad i kon.
Carl XI:s tid år 1677, då en kapt. Rottkirch
fick befallning att med 100 man af
allmogen bernanna denna skans, om Danskarne
skulle försöka en landstigning. Eller slutad
fred år 1679 lemnades skansen öde;
bruks-egaren G. de Resche fick då tillstånd alt
der låta afhemla och bortföra allt trävirke,
hvilket äfven skedde; år 1719 lågo här
ännu 26 jernkanoner, som en konstapel satt i
ordning nedanför ett berg i afsigt att
dermed afhålla Ryska skärgårdsflottan från
Norrköping, men som manskap och ammunition
fattades honom, måste han öfvergifva sin
post; lemningar efter skansen synas ännu.—
Af gårdar och byar märkas: Högby prestg.
1 mtl krono, tax. till 9.000 rdr rmt. Bland
kyrkoherdar förtjenar nämnas Laurentius
Lau-rinus Senior, 1609. död blind 1655. Han
var en god Latinsk poet samt har utgifvit
flera skrifter, bland annat en krönika öfver
Sveriges konungar, allt ifrån Magog. Efter
honom skall en med samma namn,
Laurentius Laurinus, varit kyrkoherde här, och
varit stamfader för adliga ätten Lagergren; —
Sätterstad 1 mtl krono, militiæbost., tax. till
4.200 rdr; Hinnerstorp ’/, mtl krono, tax.
till 1,200 rdr, skogvaktareboställe; Sänkdalen,
oskattl. skogvaktarelorp; — Lundby 2 mtl
skatte, tax. till 16,700 rdr. har 2 egare,
tillhörde år 1853 J. P. Träskman; Sorby 3 mtl,
med underl. taxeradt till 32.650 rdr. eges af
löjtn. baron Aug. Funck på Almstad; Lönö
1 mtl skatte rusthåll. tax. till 25,000 rdr,
eges af J. N. Lindhe, har som frälse tillhört
riksrådet Gust. Kurck 1687;
Häradsliainmar, 2’/2 mtl skatte, 1 mtl frälse, tax. till
19,450 rdr rmt, är skiftadt i 7 lotter;
Hy-linge 3 mtl skatte, tax 17,680 rdr, är
skiftadt i 6 lotter; Myrby 1 mant. skatte, tax.
till 6,000 rdr, skiftadt i 4 lotter. — Adress:
Östra Husby.
HÄRADSKÄRS BÅK, i Östergötlands skär,
1 y.2 mil från Baresund, är uppbyggd 1741,
synes 7 mil ut i hafvet.
HÄRBERGA (Herrberga). Annex-socken
till Normlösa pastorat af Wifolka och
Wal-kebo kontrakt i Linköpings stift, ligger uti
Wifolka härad och Linköpings län. 2’/4 mil
vester från Linköping, vid 330 fots höjd
öfver hafvet, mellan Normlösa i nordost, Weta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
