Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härened - Häringe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka här på orten äro ryktbara för sin
godhet. På skog är brist. Socknen, som
år 1805 beboddes af 709 och 1855 af 1,152
personer, består af 10’/4 mtl skatte, 4’/4 mtl
krono, 11 mtl frälse och taxeras till 171,155
rdr rmt. Härened med sina anncxer var
allt intill år 1677 ett särskildt pastorat, och
Säfvareds församling var af ålder annex till
Lidköping; men på nämda år blef denna
socken, såsom belägen närmare staden,
dermed förenad. Kyrkoherden Sven Hofs i
Härened och Hofby församling son var
stamfader till Reutersvärdska ätten. Kyrkan
nybyggdes 1767 och erhöll namnet Sophia
Magdalena, efter dåvarande kronprinsessan,
den är rymlig och vacker. Socknen har en
vexelundervisningsskola, stiftad år 1824.
Res-velle och Östby kyrkor hafva fordom varit
belägna i detta pastorat; man känner ej när
de blifvit raserade. Lemningar efter den
sednare finnas å kapellans-bostället Östby.
Här finnes en runsten med följande inskrift:
Bifnikr : auk : iftialr : auk :
|3riin-ulfr : auk : iUfulfr : fatu : ften : fan|t
iftrr : /ut : ~/af>ttr : fin : l)arf>a :
ku-f>att : fikn : &t>a : l)ifir : a fa : as :
tgt : mun : furn : ku in : tf t : Viv :
fipøn : kaitrun : $ialm : auk :
alt : l]iaktt : ntnar. — Härenhed, eller
Härarnes hed, anses hafva delta namn deraf,
att talrika krigshärar här drabbat
tillsammans. Norrmännen, under konung Harald,
landstego på denna ort och besegrade
landfolket; men Håkan Röde Jarl ankom hit,
återtog det förlorade baneret oeh dref
Norrmännen tillbaka till skeppen (Se härom
vidare Skofleby). När kon. Harald fick
underrättelse om banerets återtagande, sade
han: »Än lefver Håkan Jarl». Deraf har det
ordspråket uppkommit, att don, som tänker
med allo makt förnya ett misslyckadt
företag, säger: »Än lefver Håkan». År 1612, då
Danskarne inföllo i Westergötland, var
denna ort och Lidköpings stad i stor fara. Men
herr Olof, den tiden kyrkoherde i Härened,
underrättad om fiendens antågande, lät
upptända eldar i skogen på den väg fienden
skulle framtåga, och utställde en hop folk,
hvilka slogo på trummor både natt och dag,
hvaraf fienden förskräcktes och drog sig till
Skara, Ifrån den tiden är följande sägen.
När konung Christian intet fann i
Lidköping, emedan ali egendom var bortförd till
Tiveden, plundrades kyrkan och en klocka
togs med som byte. Men hunna hit till
Ilä-renhed, stannade oxarna som voro spända
för klockan, hinsidan om ån, vid en bro
gent emot prestgården, der den kloke herr
Olof bodde, och så lyder sägen, att »om de
än spänt 100 par oxar för klockan, kunde
hon icke röras från rummet», och måste
alltså Danskarne der lemna sitt rof. Klockan
lät sig sedan lätteligen föras tillbaka till sin
kyrka, der hon ännu hänger, ett
minnesmärke från Danska fejden. I socknen
märkas: Åker 1 mtl, Ulfvestorp 1 mtl, egas af
konsul Chr. Westfelt på Hälltorp; Bronäs 1
mtl säteri, taxeradt till 22,950 rdr rmt, eges
af hofkamrer W. Zachrisson;
Kyrkoherdebostället 1 mtl, tax. till 4,500 rdr rmt, är
beläget vid kyrkan, åbyggnaden är uppförd
i början af detta århundrade. År 1812
uppgafs årliga utsädet till 50 tunnor. Skogen
är otillräcklig och betet medelmåttigt; —
Torpa Rättareg., tax. till 4.500 rdr;
Loms-gården 1 mtl, tax. till 3,825 rdr. är
sergeantboställe; Nättorp y4 mtl, Grefveg. ’/? mtl,
Svarlebo ’/2 mtl, höra till Westgöta Dals
regementes löningsfond. — Adress:
Ldkö-ping.
HÄRINGE. Egendom uti
Wester-Hanninge socken, Sotholms härad och
Stockholms län, belägen på udden Söder-Törn,
utmed Land-, Lem- eller Lång-fjärden, en
vik af Saltsjön, 3’/2 mil landvägen från
Stockholm, utgöres af 3’/2 mant. frälsesäleri med
betydliga egor, stor åbyggnad af tegel och
underlydande 1 mtl Forss med mjölqvarn,
I mtl Fällbrunna, ’/4 mtl Grindtorp, l3/4
mtl Gryth, 2 mtl Hemfosa, 1 mtl Kullsta,
23/4 mtl West-Nora, 1 mtl Öst-Nora, l’/3
mtl Nödesta med utjord samt frälseräntor af
II ’/24 mtl, det hela taxeradt till 160.290 rdr
rmt, eges af baron W. Löwen. Godset
upptager, på betydlig längd uppåt socknen, 8,000
tunnland, och tillsammans med Hammersta
i Ösmo dubbelt så mycket samt är ett af de
betydligaste i länet. — Enligt sägnen har
Häringe varit det gamla Sotholm, eller
vikingen Sötes tillhåll. Efter någon borg
finnas ännu lemningar på en udde tätt invid
gården, hvilka visa, att fästet varit af
gråsten och försedt med 4 torn. Under dessa
torn satt mäster Abraham af Ångermanland
fängslad, tills nya messboken al samtliga
pre-sterskap väl var gillad och konung Johan ej
mer behöfde frukta något motstånd.
Utanför trädgården och nämda udde synas
ganska tydligt, då sjön är lugn, trenne
nedsänkta fartyg, hvilka sagan tillegnar Sote.
De af kongl, flottans officerare, som besett
stället, anse dem likna de i sednare tider
byggda galererna. — Under sitt nuvarande
namn nämnes Häringe 1278. Den
närvarande gårdens åbyggnad är dels af gråsten,
dels af tegel, och synes vara uppförd i 8:de
eller 9:de århundradet. Man häller före, att
Häringe, [ifrån konung Stenkils tid,
omkring är 1010, varit ett ansenligt gods samt
att det tillhört Svenska konungahuset; ej
såsom kronogods, men som enskild egendom
och som lifgeding innan drottning Christinas
tid. Såsom kungsgård lydde till Häringe:
Nynäs 35, Munsön 18, Norrön i’/4, Lund
1 ’/4 samt Björnholmen ’/4 mtl. Efter
kristna religionens införande blef Häringe
anslaget till Strengnäs biskopssäte; men utbyttes
af Sten Sture d. Ä. 1496 från biskop Cort
och utgjorde då 122/3 öresland, hvarefter det
genom arf öfvergick till Wasaslägten;
innehades eller beboddes af flere dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
