Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästbäck - Hästelids-ån - Hästeryd - Hästeskedet - Hästhagen - Hästhalla - Hästhallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Fernebo och går uppåt Norberg,
taxerades 1859 till 24,956 rdr 60 öre. Bruket
bestod på 1750-talet af 2 hamrar och 2
härdar, uppbyggda år 1652 och bibehållna
genom 1689 års resolution. Den öfra
hammaren har af ålder tillhört bergsmän; på
1750-talet tillföll den nedre, tillika med en
del i Landfors eller Lungsjöhytta, brukspatr.
Ad. Ternsten, men ödelades 1767, då dess
50 skU smide flyttades till Engelsberg,
hvarifrån de dock år 1796 återflyttades hit. År
1840 hade Häslbäck 1 härd och 170 sk^
priv. årligt smide af eget tackjern,
utgörande i hammarskatt 1 sk^ 14 1*5 samt
egdes af S. v. Stockenström. År 1859 var
smi-det flyttadt till Högfors bruk, hvarunder
hyttan hörer jemte l’%6 mtl, taxerade till
10,785 rdr 85 öre; det öfriga af Hästbäck,
59/96 mant., tax. till 1,594 rdr 17 öre, har
3 egare.
HÄSTELIDS-ÅN, i Ydre härad af
Östergötland, skiljer detta län från Småland.
HÄSTERYD. Ett mant. frälse-säteri uti
Frinnaryd socken af Norra Wedbo härad
och Jönköpings län, taxeradt till 11,100 rdr
rmt, eges af handlanderna A. & F.
Hernlund i Eksjö. Dess äldsta bekanta egare
var fru Benedikta Niclisdotter, som år 1556
sålde detta, jemte flera andra gods i
Wedbo härad, till Peder Bonde. Hans son, Phil.
Pedersson Bonde, väpnare 1402 och 1408
samt Svea rikes råd och man 1455 och 1442,
skref sig till Bordsjö och Hästeryd. Ifrån
honom ända till lagmannen baron Christer
Bonde, har det varit inom familjen. Göran
Kåse, gift med väpnaren Göran Thordsson
Bondes dotter, Margaretha, skref sig 1640
till Semstorp och Hästeryd. Efter nämde
baron Bonde kom det, genom fideikommiss,
år 1712 till ättegrenen af Björnö. Till
gården hörer ymnigt höbol, skog och vedbrand
till husbehof från sockenallmänningen.
HÄSTESKEDET är namnet på en
fjellplan i Foss socken af Bohus län, hvarest
fordom hölls marknad och kappränningar.
På densamma reser sig Hästekullen, en af
länets högsta punkter, från hvilken man
njuter en herrlig utsigt af flera mils omfång åt
alla sidor. I denna ort, på en gård,
Hästesked benämd, bodde i konung Magn. Smeks
tid den siste jätten, sagorna omtala. Han
oroade bygden med öfverdåd och
våldsger-ningar och var, efter sägen, större än jätten
Goliath, den bibeln omtalar. Men en stark
och oförfärad man i WTiken tog trenne
bepröfvade slagskämpar med sig och öfverföll
jätten Wrål, så var hans namn, och vann
på honom en seger samt slog honom ihjäl.
Jättens anhöriga tänkte föra honom i
kyrkogård; men, oaktadt de satte det ena paret
hästar efter det andra för likvagnen, ända
till 10 par, förmådde de dock ej flytta
kroppen af stället, utan måste begrafva
honom i en kulle, der han fallit, i Hästeskede
gärde. Kullen är nu bevuxen med ljung och
kallas Wrålshögen, och fyra stenar, en vid
hufvudet och en vid fötterna samt en på
hvar sida, utmärka hans ofantliga kropps
lägerstad. En bondeslägt der i bygden, af
större växt och styrka än andra der i
landet, berömmer sig af att vara den siste
jättens afkomlingar.
HÄSTHAGEN. Ett mantal frälse-säteri
uti Wieslanda socken af Albo härad och
Kronobergs län, för närvarande deladt i två
delar, som egas af allmoge. Hästhaga, nu
kalladt Hästhagen, har egts af: Riksrådet
Thure Trolle 1550—44, dottern jungfru
Margaretha Trolle, Erik Sparre enligt
arfsskif-tet 1584; Margaretha Sparre, Johan Sparres
enka, på 1650-talet; Chr. v. Wettberg, gift
med Cath. Wirænius; en Hammarsköld; M. J.
v. Scheibe 1754, död 1751; mag. prim.
Ambrosius Westring, domprost i Lund, 1757;
qvarterm. Bråkenhjelm 1765; professorn,
sedan kommersrådet, mag. primus E. Steuch
1770; komminister E. P. Hyltenius, sedan
prost i Wieslanda; kapt. C. G. Gyllenskepp
1798; kronofogd. C. J. Eggertz 1801—1809;
kronofogden, sedan landssekret, i
Christianstad, Jer. LiEfman 1811—15; sonen Jer. W.
Liffman, född 1809, var rektor vid
Athenaeum i Gefle 1842; öfverinspektör J.
Lundström 1815; H. Svensson 1816—22; sekret.
N. S. Colliander från Fröderyd, C. G.
Rog-bergs och G. A. Tilländers morfader. Efter
hans död köptes säteriet af en bonde.
HÄSTHALLA. Ett mant. säteri uti
Skalmeja socken af Skånings härad och
Skaraborgs län, beläget nära Skara, eges, jemte
Forssa qvarn, s/l6 mant. Lommag.; 5/24 mtl
Blomsg., ’/4 mtl Tomten, med ett
taxeringsvärde af 21,790 rdr rmt, af L. Ahlman. —
Namnet Hästhalla skall gården fått från den
tid då den varit ett Sture-gods, der hästar
voro Sturarne tillhanda då de redo kring
bygden till vapensyner eller i andra konungens
ärender. — Landshöfdingen E. Soop köpte
denna gård år 1656 af en baron G.
Lejonhufvud. En kornett Soop var deraf egare
omkring 1750. Hästhalla har i sednare
tider tillhört en direktör Malm, som der
uppfört ett vackert stenhus; år 1812 fältkamrer
Sv. Fägersten och kapt. E. Carlsson.
HÄSTHALLEN. Ett Stenberg i
Thorshamns socken i Bleking, märkvärdigt för det
minnesmärke, som här finnes efter de gamla
Blekingska vikingarne, och består i en
ristning i berget, som tyckes föreställa en
skärgårdsflotta, bestående af 21 fartyg.
Ristningen är ganska grof, dock kan man tydligen
åtskilja åror, af hvilka hvar galeja har flere
eller färre, från 8 till 30, allt efter dess
storlek. De 2:ne största galejorna hafva på
stenen en längd af 1/4 aln. Fyra galerer
ligga i en rad, men före och efter dessa äro
de öfriga helt oordentligt kringspridda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
