Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högfors - Högfors - Högfors - Höglid - Höglunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rdr rmt. Åkerjorden är merändels mycket
svag, består af tall- och skogsjord.
Tillräcklig äng och skog finnes, äfvensom ett godt
fiske i ån, som löper förbi hamrarne ut i
sjön Snylen, likaledes i Högfors-dammsjön
och Hällingen. Åbyggnaden, af trä, är
vacker, med en prydlig trädgård. Man
förmodar, att stället redan år 1605 blifvit såldt
af Elisabeth Grip åt grefve Magnus Brahe.
Bruket uppbyggdes 1633 af riksrådet och
riksmarsken gr. Jac. Pontusson de la Gardie
uppå dess egna frälseegor. År 1641 beslöt
riks-bergsamtet, att han skulle få behålla
tiondejernet af detta och Skärviks bruk i
Skinnskattebergs socken, som han äfven
egde, och i stället derför årligen gifva 300
daler silfvermynt. Hans enkegrefvinna, Ebba
Brahe, fick år 1656 kronans tiondejern af
af alla bruk i Karbennings socken. Denna
tionde blef år 1685 återiagen, och
förordnadt, att tionde af stångjernssmidet borde
här, som af alla andra bruk, årligen
erläggas till kronan. År 1689 blef bruket
stad-fästadt. Omkring år 1740 egdes bruket
troligen af brukspatron Johan Petersson
Cou-chois, hvilken ändrade namnet till Cosswa.
Hans bägge söner, Michaël och Magnus,
adlade Anckarsvärd, föddes på Hogforss bruk
vid denna tiden. Michaël blef landshöfding
öfver Kalmar län och Öland, generallöjtnant
1805, dog 1838 på Carlslund vid Örebro.
Han var en utmärkt militär, så till sjös som
lands, och tjenstgjorde vid 1772 års
regementsförändring under general-löjtnant frih.
Sprengtporten på tåget från Finland till
Stockholm. Magnus blef direktör vid
dockbyggnaden i Carlskrona, dog 1812 på
Kri-kerum. Han biträdde hofjunkaren Sval vid
Guldverkets och Eksjö-Hofgårds
koppargruf-vas anläggning samt öfverdirektören Daniel
Thunberg vid nya dockbyggningen i
Carlskrona; förbättrade ansenligen
bergsspräng-ningskonsten och det äfven på 12 fots
vatten; uppbyggde af sten inventariekamrarne
i Carlskrona samt Lyckeby bro i Blekinge
m. m. — Bruket har sedermera tillhört
slägterna Königsmark, Posse, Wittfoth och Hebbe
samt 1840 S. von Stockenström. Det har
4 härdar och 1,526 sk^b stångjernssmide af
eget tackjern, 153 sk<tb frälsesmide, 300 sk<tb
manufaktur- och 170 skU smide flyttadt från
Hästbäck. Smidesstämpeln är ett
sammanbundet HR inom en cirkel af punkter samt
PR, bägge med en stjerna ofvanföre. Bruket
har ock 2 kanalfartyg, som föra smidet till
afsändningsorten Stockholm. Flera
byggnader uppfördes här år 1809, samt ny smedja
och qvarn med murad vattenreservoir år
1818 och 1819, allt af slagg. År 1859
egdes egendomen och bruket, tills, taxer. till
26,405 rdr 83 öre, jemte Persbo med
underlydande i Norbergs socken, som taxerades
till 32,293 rdr 75 öre, af Högfors bolag,
hvari landshöfdingen baron K. Akerhjelm
har 2/3 och löjtnant E. Ekenstjerna ’/3.
HÖGFORS. Jernbruk uti Nya Koppar-
bergs socken och härad af Örebro län,
beläget vid Högfors-ån, 9’/2 mil från Örebro*’
har en stångjernshärd med oinskränkt
smi-desrätt. Tillverkningen för år 1859
uppskattades till 42,140 rdr rmt; smidet är af eget
tackjern. Till bruket, som eges af ett
bolag, hörer inom socknen 2P/fiS0 mtl och ’/8
mtl Högfors, Södra Hörksgården 5/s mtl,
Högfors qvarn med 2 par stenar och såg,
l557/ 3fi0 mtl Segerforsskogen, tax. till 7,650
rdr, 53/272o af Smedbergs grufva, delar af
Aborrkärr, Aflångshyttan, mtl
Blåmans-bäcken, Rundberget. Ljusnarsbergsgården,
Elgfall m. fl., alltsammans tax. till 158,650
rdr rmt. Bruket tillhörde 1828 inspektor
Abenius och J. N. Eriksson.
HÖGFORS. Jernverk i Gräsmarks
socken af Fryksdals härad och Carlstads län,
har 2 hamrar och 3 smällhärdar samt 1
knipp- och spikhammare för manufaktur,
med oinskränkt smidesrätt. Här tillverkades
under året 1858: 4 202 sk<tt (== 16 809 cntr
15 <tb) stångjern, 797 sk<S 12 IU (= 3,190
centn. 12 S) manufaktursmide, med ett
sammanlagdt taxeringsvärde af 258.329 rdr 47
öre rmt. Hammarskatten var 57 centner
23,58 <tb och gjorde à 7 rdr 97 öre 456 rdr
17 öre. På 1840-talet uppgifves den årliga
tillverkningen till 1,800 skfb. B. Dahlgren
var då egare. För närvarande eger Kimsberg
bolag detta bruk, som med tillverkningen
och tullqvarn, bruks- och legosåg, ,6l2/2304o
mtl af Gräsmarken, ai5/960 mtl af Hedås,
,68/960 mtl af Mahlsjö, 27 /2304o af Sandvik,
2:ne torp samt Jansbrohults kopparverk,
utgör ett gods med ett taxeringsvärde af rmt
rdr 268,988 Samma bolag är äfven egare
af Gustafsdals bruk; se denna art.
HÖGLID. Frälsehemman uti Allhelgona
socken, Aska härad och Linköpings län, af
’/2 mtl, är för närvarande skiftadt i 2 lotter,
en på 5,/ooi en I9/oo och tills, taxerade
till 5,870 rdr rmt, egas af allmoge. Höglid
utbyttes från reduktionen af grefve Ludvig
Lejonhufvuds arfvingar och tillhörde slägten
ännu 1726.
HÖGLUNDA, fordom Hollene eller Höllne.
Ett mantal frälsesäteri uti Nors socken,
Grums härad och Carlstads län. En lund
af löfrika björkar vid Norselfven derstädes
vittnar, tillika med folkets allmänna
berättelser, att här under hedendomen varit något
heligt rum och offerställe. Att här varit
begrafningsplats, intyga 10 till 12 ättehögar,
hvaraf dock blott den mellersta är af
någon synnerlig storlek. Gården antages hafva
genom gifte kommit till Nils Brath a vapn
mellan 1450 och 80. Denne Nils Brath,
som antages härstamma från Bierkebenernes
anförare, Halvard Brätte, som lefde 1225,
under konung Håkan Håkanssons tid, skall
hafva kommit från Norge under kon. Carl
Knutssons regering, af hvilken han 1456,
4:de dag Jul, blef adlad och gjord till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
