Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsjö - Högsrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spikhammaren 1738. Tillverkningen afsattes
på Stockholm och Göteborg.
Smidesstäm-peln visar en sköld med bokstäfverna HR
sammanbundna och en krona öfver.
Egendomen har god jordmån af sand och lera,
hjelpligt höbol af hårdvall, vacker
mangårdsbyggnad af sten, jemte en stor oeh väl
anlagd trädgård.
HÖGSRUM. Annex-socken till Repplinge
pastorat uti Ölands Norra Mot af Kalmar
län. 28/4 mil n.o. från Kalmar, vid 190 fots
höjd öfver hafvet, omslutes af
moderförsamlingen 1 norr, Gerdslösa i öster och
Glömminge i söder och omfattar en areal af 8,632
tid, af hvilka 8 upptagas af vatten och kärr.
Hemmantalet består af 79/,„ mtl skatte, 2’/2
mtl krono, och taxeringsvärdet för år 1857
var 60,500 rdr bko. Socknen, som år 1805
beboddes af 894 och 1859 af 1,033
personer, visar en naturbildning, som utgör en
mellanlänk mellan fasta landets och Ölands
alfvarformation. Vestra landtborgsbranten är
öfverallt i södra sockendelen betäckt med
grof röd sand, uti hvilken tall- och
granskogen (Rälla-tall) uppnått en ansenlig
storlek; i norra delen är väl sandjorden
rådande, men den är mera mullblandad och
derjemte finnes mullblandad lera. På
denna del finnas ännu vester om Ekerum
och Halltorp herrliga löfskogar, i
synnerhet åldriga ekar, vittnande om hvad Öland
varit. Ifrån vestra landtborgen får socknen
at öster ett mera öländskt utseende.
Omkring Högsrum finnas kalkbrott, der flisan
ligger nästan blottad. Kalkskifvan är vid
Mossberga afbruten och bildar genom en
fördjupning det s. k. Gladvattnet, en liten
insjö. Östra delen af socknen är jemn, prydd
med smärre lundar af ek, alm, hassel m. fl.
Åkerbruket skötes med allvar; största
utsädet är af korn, äfven ärtsäde idkas i vissa
byar med fördel. Hvarken fiske eller
några binäringar idkas af betydenhet.
Barnundervisningen, som år 1825 skedde af
föräldrar eller anhöriga, bestreds 1859 uti fast
skola af en examinerad lärare för 11 gossar
och 10 flickor, under det att ännu 39
gossar och 54 flickor undervisades hemma. —
Kyrkan, 1 mil från moderförsamlingens, är
uppförd af sten år 1822. Sakristian vid
östra gafveln tillmurades vid samma
tillfälle. Både kyrka och sakristia äro
tegel-täckta. Kyrkan, ganska vacker, eger
tillräckligt ljus genom 11 stora fönster och
2 half-fönster, med en stor dörr på
södra sidan och en mindre i vester genom
tornet. Taket, af 7 brädlängder, är
rund-paneladt och omåladt. Golfvet består af
grafstenar. Kyrkans längd är 40y.2 och bredd
20 alnar inom murarna. Öfver ett gammalt
grundmuradt, spåntäckt tom vid vestra
gaf-veln, hänger kyrkans enda klocka, i en
särskild uppförd trästapel. Altaret i gamla
kyrkan stod längst fram i choret under en
liten tillbyggd niche. Altarbordet bestod
af en stor slät sten, och i den murade foten
under densamma syntes åtskilliga hål samt
ett stort fyrkantigt rum, klädt med bräder,
i hvilka tecken efter öfvergången brand
kunde upptäckas. Vid kyrkans ombyggnad, då
gamla altaret nedtogs, fanns en liten träask,
uti hvilken förvarades en bit af Erik den
Heliges ben, inlagd uti ett karmosinrödt
sidenband. Bredvid låg ett större stycke
rökelse. Predikstolen, enkel, arbetad med
speglar, uppsatt 1762, är i sednare åren ånyo
målad. I choret står en skön dopfunt af
Ölands-marmor, omkring hvilkens kant läses
språket: »Låter barnen komma till mig» m.
m., och på sidan »anno 1704». På stora
gången finnas trenne stenar sedan katholska
tiden. Den ena eger randskrift, som är så
utnött, att endast få bokstäfver kunna
urskiljas. Af de tvänne öfriga eger den ena
en uthuggen vapensköld med 3:ne hjertan,
utan inskrift; den andra en uthuggen kalk
med oblat och O. O. (Olaus Olai) med
Lon-gobardisk munkstil. En välhuggen
grafsten ligger på gången. Den är prydd med
Corriska vapnet och har följande inskrift:
»E. C. Thenne Sten hörer Manhaftig Major
Elias Cor och sina arfvingar 1639. Daniel
Cor. Peter Cor. Karrin Cor.» På
kyrkogården vid södra kyrkodörren finnes en
vacker grafsten, som betäckte Löfbergska
murade grafven i gamla choret. Den är prydd
med ringar i hörnen och eger en inskrift.
Af fornlemningar märkas ruiner efter
Wipe-torps borg, strax bredvid Mossberga gård,
der man funnit en afgudabild (se vidare
denna art.). Nära häradsvägen mellan kyrkan
och Bägby i Gerdslösa socken är en af
Ölands märkvärdigaste andaktsvårdar, kallad
Odens flisor. Den utgör 2:ne sammansatta
kalkflisor; ursprungligen har monumentet
utgjort 3:ne flisor. Den ena af 4’/2 alnars
höjd och 28/4 alnars bredd; den andra af 4
alnars höjd och 2]/2 alnars bredd.
Tjockleken är 8 tum. Det står på en liten landås,
som sträcker sig i norr och söder, ifrån
hvilken den skönaste anblick af
kringliggande trakt framter sig. Bredvid flisorna
synas tecken efter en förstörd ättehög,
hvilken egt fotkedja och flisformig ättehäll. Ifrån
Odens flisor sträcka sig åt norr oupphörliga
stensättningar på 4 parallela smärre åsar,
: till en längd af ’/s mil. De äro mycket olika
de ättehögar, som vanligen förekomma på
ön och utgöra runda ättekullar med och
utan fotkedjor. Deremot äro dessa
stensättningar fyllda af dels rund, dels fyrkantig
form, utan synnerlig sluttningshöjd; ibland
dem finnes äfven en skeppsform, som af
allmogen erhållit namnet Noachs ark.
Skeppsformen, den vackraste på Öland, eger 45
alnars längd och 6 alnars största bredd;
slutas i bägge ändar spetsig med en rest
kalk-stensskifva till stäf och en annan till
akter-sten. Randstenarne, smärre, klumpiga
gråhallar, äro tätt sammanlagda. Tvärt öfver
skeppsformen äro 15 stenrader lagda att
föreställa roddarbänkar. Emellan 7:de och 8:de
roddarbänken, nästan midt i skeppsformen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
