- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
1

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

St. Ibb. Socken uti Rönnebergs
härad af Malmöhus län-, omfattar ön Hven,
belägen i Öresund, 3/4 mil från det
närmaste af Skånska kusten och 1 mil från den
Danska, Denna ö, som förtjenade
benämnas »Sundets perla», är af mild
nordisk natur samt består af ett upphöjdt
slättland, hvars största längd innehåller
7500 alnar, största bredden 4400,
omkretsen 19,200 alnar; areal-innehållet är
1495 tunnland (se vidare tabellen i
slutet af IV Band.). På alla sidor sträcker
ön sig mot hafvet med sluttande hällar,
hvilkas fot omslutes af en jemn plan,
bestående af sand och stengrus, som
tillkommer genom sjöns utskärningar,
och hvilka ofta öfversvämmas, då
nordvestliga stormar drifva Nordsjöns
mäktiga böljor in i Sundet. Öns öfra yta
ar slät; och som den ligger stundom
ända till 120 fot öfver vattenytan,
erbjuder den de mest storartade och
härliga utsigter. Vänder man ögat åt
Skånska kusten, ser man ett kuperadt
land, hvarest städerna Malmö, Lund,
Landskrona och Helsingborg erbjuda sig
för blicken; skådar man åter åt
motsatt håll, ligger Selands sköna kust med
sina härliga bokskogar och täcka
landt-gårdar öppen; Köpenhamn och
Helsingör med Kronoborg, samt flera
hundrade fartyg under segel och i rörelse
möta det spejande ögat. Högländast
är likväl södra sidan, mindre hög den
norra. En mindre bäck, som slingrar
sig genom Kungsgårdens egor, afleder
från öns högplatå det under
vinter-och vårtiden sandade öfverloppsvattnet.
Den uttorkar sällan. Vid denna bäck
var det som Tycho Brahe hade anlagt
det under Hven omnämda pappersbruk
och stampverk jemte flera inrättningar,
af hvilka nu endast några jordvallar,
begagnade såsom fördämningar, finnas
qvar. A nordvestra ändan af ön finnes
ett träsk, hvari skog blifvit planterad
till en prydnad för ön, sedan vattnet
blifvit uttappadt. Ön eger ganska mänga

källor under hällsluttningarna, hvaraf en
är mineralnaltig. Bådande jordmånen
är sandmylla på lerbotten. Sluttningarne
på öns sidor, som variera från 14 till
120 fot öfver hafsytan, bestå af
grus-blandad lera. Sten af vanlig granit
finnes till öfverflöd, likväl är den ej till
något väsendtlig^ hinder för jordbruket.
— Inom historiens område intager Hven
ett utmärkt ruin, och liar den härför
att tacka så väl sitt goda läge som
synnerligast den man, hvars snille gjorde
ej blott honom sjelf utan äfven hans
boningsplats namnkunnig hos en verld,
nämligen Tycho Brahe. Ehuru ön påstås hafva
blifvit kallad efter Hvenild, en derstädes
boende prinsessa eller jätteqvinna (hvarom
mer bland fornlemningar), kallar Tycho
Brahe Hven »Vènusia, vulgo Hvenna»
och uppgifver, att den för sin
skönhets skull blifvit .benämnd efter Venus.
Ordet Venus är, efter den danske
plü-lologeu Basks mening, ett etruskiskt
ord, hvaraf det gamla nordiska »vän»,
som betyder »skön», är härledt. Ett
annat namn, som Tycho Brahe säger
att utlänningar gifva ön, är Scarlaiina
eller Skarlakans-ön, och. detta namn
skall härröra från en engelsk sjömans
saga, nämligen att drottning Elisabeth,
som önskade, att denna ö måtte
öfverlåtas till England, bjöd danska
regeringen så mycket skarlakan för den, att ön
dermed skulle kunna betäckas. Första
gången detta namn förekommer i
hi-* storien är i slutet af 800-talet, då ett
af den tidens största snillen, poeter
och häfdatecknare, Thiodolfer af Hvein,
kallade sig efter denna sin födelseort.
Han var Korska konungen Harald
Hårfagers skald. Uti registret till
Pering-skölds upplaga af Heims Kringla
säges, att detta Hven lag i Norge; men
sammanhanget gifver anledning förmoda,
att det varit ett från Norge aflägset
ställe; dessutom hvarken finnes eller, så
mycket man vet, har någonsin funnits
denna benämning på något ställe i Norge.

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free