Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 St. lbb.
St. Ibb.
Helsingborg, 2 mil härifrån, dyra. Inköpspriset
för cn famn god bokved beräknades 1848 från
lf): 32 lill 20 rdr bko; men som användandet
häraf .skulle medföra alltför dryga kostnader,
begagna öboerna i stället stenkol, hvilka
hemtas från det 4 mil härifrån belägna Höganäs.
Torfmossa, finues alldeles icke. Boningshusen
bestå dels af grundmur, uppförd of tegel, och
dels af, med bränd tegel murade, korsverkshus
under halmtak på läktning. Inredningen är i
allmänhet stuga och sal samt ett eller två
gästrum, försedda med brädgolf och loft. De
fatti-gores boningar bestå af korsvirke med
lerväggar. Inomhus råder mycken snygghet. Såsom
en allmänt antagen klok hushållningsprincip må
nämnas, att högst obetydlig stängsel finnes
uppförd mellan åboernas egolotter, hvarigenom
besparas ej mindre arbetsbesväret än äfven en icke
obetydlig rymd af socknens inskränkta areal.
Biskötseln är alltför ringa mot hvad den kunde
vara, och humleplantering känna åboerna icke till.
Fastän man tycker, att sjöfarten härifrån borde
vara lifliir, inskränker den sig dock endast till
smärre båtfärder mellan städerna på skånska
kusten och Seland. Orsaken härtill ligger deri,
att ön saknar hamn, tv vid de öppna
landningsplatserna måste båtarne uppdragas på land för
att ej bli bortförda af böljorna; detta gör, att
några större farkoster ej kunna begagnas.
Saltsjöfisket idkas deremot mycket oeh ifrigt, och
kan man anse det såsom socknens förnämsta
binäring; likväl har inkomsten deraf under de
sednare ären betydligt minskats. Folket anser
fiskets aftagande häri öra af de otaliga ångfartyg,
som passera Sundet, genom hvilkas buller fisken
skulle blifva skrämd. De fisksorter, som fångas,
äro sill, torsk, kolja, röd spätta, flundra,
hvitt-ling, stenbit och något makrill. Vintertiden
förfärdiga de mindre bemedlade fisknät. Jagt
idkas endast vintertiden på sjöfogel samt å
brockfogel, som finnes i myckenhet om
senhösten. Iiarar eller annat villebråd finnes ej.
Vadmal och linneväfnader tillverkas
otillräckligt för öns egna behof. l)e särskilda verk,
som nu finnas, äro 2:iie skattlagda väderqvarnar.
Afsättningsort för öns produkter är meräudels
Landskrona, någon gång Helsingborg, och kan
penningebeloppet härför upplagas til! höast
10,000 rdr rmt.
Utskylder liil staten och kommunala
afgifter uppgingo 1848 till 8,240 rdr rmt, deraf
.2,760 rdr rmt arrende för kungsgården
Uranienborg, hvilket arrende utgår årligen med 133
tunnor råg och 133 tunnor korn. Ön, som består af
byn Tuna och kungsgården Uranienborg, lüoförm.
mantal, skall underhålla 8 soldater, 2 mantal
om hvarje rote; 2:ne rotar äro vakanta,
nämligen kungsgården för den ena, samt JV* 7 —10,
12 och 1 3 af AJ 13 Tuna för den andra. Kost
nåden för rotering utgör i beklädnadspgr. till
3 karlar 3 tunnor råg, 4 tunnor kom samt
kontant 10f/2 rdr rmt. Hvarje
vacance-num-mer erlägger (i tunnor säd, hälften råg och
hälften korn. Fattigförsörjningen utgår genom
sammanskott af hela socknen efter oförmedlade
hemmantalet, nämligen 6 tunnor råg och 12
tunnor korn; för beklädnaden anlitas
fattigkassan. Socknen eger ej något fattighus. Ön
underhåller i/3 mil sockcnväg och 1/2 mil utfarts-
och kommunikations-vägar. Kostnaden härför
anses uppgå till 10 rdr rmt för hvarje 3/ß
mantal. Kungsgården deltager ej häri.
Vägarne äro i godt stånd, och ymnig tillgång på
tjenlig strandinal till lägningsämne finnes vid
sjöstranden. Kyrkotionden utgöres ined 5
tunnor 0 kappar råg, 20 tunnor 27 kappar korn
och 2 tunnor 2\ kappar hafra samt dessutom
af kungsgården 2 tunnor 24 kappar råg och 4
tunnor korn. Kyrkan underhålles af sina egna
medel. Barnens undervisning sker i en fast
skola efter Lnncastermethoden af en examinerad
lärare jemte klockaren; år 18T»0 utgjorde
skolbarnens antal 41 gossar och 17 flickor. Öfver
ordningens vidmagthållande på ön vøka 1
kronolänsman, 1 fjerdingsman oeh f> åldermän.
Öfver helsovården vakar sockennämnden, och
läkarebiträde, som högst sällan påkallas,
erhålles från Landskrona.
Socknen utgör ett regalt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Rönneberga
kontrakt af Lunds stift. Kyrkan, som
ligger på öns vestra sida, gemenligen
kallad St. Ibb (troligen en
sammandragning af St. Jacob, under hvilket nam»
socknen upptages i äldre
kronohandlingar), uppförd af sten i götisk eller
rund-bågstil, med stenhvalf i sjelfva skeppet
och brädhvalf i koret, är särdeles ljus
och prydlig. Kyrkans ålder kan ej med
någon visshet bestämmas. Altartaflan och
predikstolen äro gamla, men i sednare
tider renoverade och ganska vackra. I
kyrkan hänger en stor tafla, men hvars
betydelse och härkomst ingen kan
förklara. Den föreställer en qvinna,
stående mellan 2 prester i full skrud, och
på hvar sida en talrik skara barn. Den
ena mannen håller i sin hand en
hufvudskål af en menniska och pekar med
fingren på ett ställe af densamma, som
har ett inhugg efter ett skarpt
instrument och blodfläckar. En stol, ehuru
den ej lär vara den rätta, utvisas i
fonden af kyrkan midtemot altaret såsom
v
varande den, hvilken Tycho Brahe
begagnade, då han någon gång bivistade
gudstjensten. Kyrkan hade torn ända
till Ryssarnes härjningar här år 1716.
— Knappast är väl någon socken i
Sverige så rik på gamla minnesmärken som
! denna. Nästan hvart man vänder ögat
möta högar, lemningar af slott och gamla
riddarborgar, och de sagor, som
fast-knyta sig vid dessa, lefva ännu på fol-^
kets läppar. Här är alltså en tacksam
jordmån för fornforskaren. På öns östra
kust funnos fordom Gallhögen och 3:ne
Moje- eller Möhögar. Sjöborg säger, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
