Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Idre»
låtit uppföra år 1737, och uppgifves
vara temligen förfallet. Betesmarken är
god och tillräcklig; litet ekskog i hagarne
samt fördelaktigt fiske i Roxen. Uti
säteriets 3:ne trädgårdar äro planterade
flera hundrade fruktträd.
Idre. Kapell i Ofvan-Siljan3 fögderi
af Stora Kopparbergs län, tillhör Särna
socken och ligger 3 mil från
moderkyrkan, lika långt från Norska gränsen
samt 24 y4 mil från Falun. Mellan Idre
och Norge finnes ingen sommarväg;
vanliga vintervägen mellan Idre och Rörås
utgör en sträcka af 14V4 Norska mil,
och går öfver Storbo, Flottningen,
Lill-bo, Drefsjöhyttan, Drefsjömoen, Sårken,
Säter, Mittdalen, Mon, Hålla, Korssjön
och Sävalldalen. Kapellförsamlingen
beboddes år 1805 af 169, 1855 af 388
personer. Hulphers beskrifver kapellet
på sin tid såsom helt litet, blott 12 alnar
i längd och »nog gammalt», samt säger
att (på 1760-talet) der hölls gudstjenst
en gång i månaden och på tredje
Bönedagen; vid de stora högtiderna besökte
kapellboerne sin moderkyrka. Ett
gammalt träkors fanns der qvar sedan
katliol-ska tiden, tillika med en räf försedd med
bjellror, som blifvit af en sockenbo
hittad i fjällen, på en död falk. Fordom
fångades i Särna, Idre och Hede falkar
i mängd af Holländska falkenerare, och
den i fjällen funna döda falken, hvars
ena halsbjellra satt på räfven i Idre
kapell, medan den andra fått sin plats på
räfven i Särna kyrka, förmodades hafva
flugit hit tillbaka från Holland, eftersom
några Holländska ord befunnos ristade
på de ringar, som falken hade kring
hvartdera benet. Hülphers’ beskrifver
huru det tillgick med falkfångsten.
Fal-keneraren gjorde sig en underjordisk
hytta, öfver hvars öppning befanns ett
litet tak, hvilande på smala stolpar
rundt omkring öppningen, så att
falkfån-garen hade fri utsigt. På det sålunda
uppsatta taket sattes en bur, med en deri
befintlig» varfogel», Lanius Eæcubitor,
hvilken jämmerligen skriker, då han märker,
att någon falk är för handen.» Utom
fogeln i buren, hade falkfångaren en
fogel af trä uppsatt på en lång stång,
och hvilken genom ett i »hyttan»
nedgående streck alltjemt hölls i rörelse af
falkeneraren, hvilken hade sina nät ut-
lfla. 9
spända nere vid marken. När den
lefvande fogeln hördes skrika, släppte
fal-i kenerarcn, vid ett snöre, ut en dufva,
| och när falken slog ned på dufvan,
drogs nätet om honom, så att han var
fångad. På den sålunda fångade falken
sattes af falkeneraren »med möda och
rifna fingrar» en ryss-lädermössa,
hvarefter fogeln fastbands vid en sten,
tilldess flera blifvit fångade. — Ett
antal af 176 sålunda fångade falkar, som
fördes från fjällen mellan Jemtland och
• Norge till Tyskland, påstodos i veckan
tillsammans förtära en hel oxe. —
Huruledes Idre tillika med Särna år 1644
eröfrades af Mäster Daniel Buschovius,
»Vårom Daniel» knllad, se Särna. Knut
på Idre aflade då på bygdelagets
vägnar trohetsed åt Svenska kronan. —
Adress: Mora.
IdÖ. Lotsgård i Gladhammars
kapell af Södra Tjust härad och Kalmar
län, 1 mil från Westervik, var fordom
ett Folkungegods, tillhörde derefter
riksmarsken Torkel Knutson, och blef,
ge-| nom dennes testamente, gifven till
Uppsala domkyrka. Eikets herrar
bekräftade här Westerviks stads privilegier år
1437, och Konung Christopher af Bayern
utfärdade äfven här år 1444 privilegier
för ofvannämde stad. Ar 1446
ledsamme konung skeppsbrott utanför Idö,
under resan till Kalmar. Stora
rimkrönikan utlåter sig härom:
Hans skepp stötte och sänk i grund
Uthan för Ydöö pä en steeu.
För närvarande är gården, 1 mantal,
taxerad till 3,750 rdr rmt, skiftad
mellan 6 personer.
Ifla. By af 5 f/2 mantal frälse uti
Ljunga socken, Sunnerbo härad och
Kronobergs län, på 11 nummer, skiftade i
27 delar och taxerad 1859 till 31,000
i rdr rmt; har tidigt blifvit bebygd.
Sedan man upphört att gå till Kanna
hö-! gar, synes den christna tingsstaden ha
blifvit vid Ifla. Der höll lagman Erik
Eriksson (Gyllenstjerna), Kon. Carl VIII:»
måg, ting med menige allmogen i
Sunnerbo 1475, då arfstvisten mellan
broder och död broders barn afdömdes. Vid
Iflaberg Junkaregården fann man 1843
flintknifvar vid en gräfning till en
källare. I Korsliden, en backe vid Ifla
Brog. har man funnit jernvapen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
