Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Igelsta.
Igelösa.
Igelsjö är uppförd i schweitzerstil. Det
hela taxerades 1859 till 11,100 rdr rmt
och tillhörde major C. Reutersköld.
Igelsta. Ett mantal säteri i
Romfartuna socken, Norrbo härad och
Westerås län, strax söder om kyrkan,
förvarar bland svenska folket, liksom Wittsjö
i Skåne, minnet af konung Gustaf Adolfs
räddning ur lifsfaran i Wittsjö å, såsom
här må förtäljas: Konungen hade med
så stor krigshär, som han kunde i
början af året 1612 (konung Gustaf Adolfs
och svenska folkets hårdaste
pröfnings-år) sammanbringa, dragit sig ned till
Helsingborg, att flytta stridernas
skådeplats in i Skåne, fiendens eget land,
dervid han tvänne gånger var i lifsfara.
Först blef han vid Helsingborg en gång,
genom landtfolkets falskhet, oförvarandes
kringränd af fienden, som nu trodde sig
hafva honom i sitt våld; men den unga
svenske konungen var icke så lätteligen
tagen: han slog sig, med Guds hjelp
och sitt svärd, midtigenom fiendens
mångdubbla styrka, och kom till de sina igen.
Men andra gången hotade en än större
farlighet hans lif, då han skulle rida
öfver »Wittsjö-å»: isen brast under hans
häst och han låg i öppen vak, nära att
föras af strömmen bort under isen.
Unge herr Peder Banér red vid konungens
sida och var icke sen att kasta sig ned
vid vaken, för att hjelpa honom upp;
men blef dervid sjelf dragen ned under
isen; han räddades dock af sin broder,
Nils Banér. Thomas Larsson, en
behjertad ryttare vid Upplandsfanan, hastade
då till konungens räddning med egen
lifsfara, och lyckades att frälsa hans lif.
Försynen ville bevara detta sitt utkorade
redskap för högre och vigtigare
ändamål. Väl uppkommen ur vaken knäppte
konungen af sig sitt silfverbälte, eller
som det den tiden hette »spännareked»,
emedan man dermed spände svärd vid
sida, och gaf det åt den trogne
ryttaren, med tillsägelse, att han aldrig skulle
sakna bröd för sig och de sina. Det
var »kungsord», när konung Gustaf gaf
något löfte, och året efter fick Thomas,
i sin hembygd »Romfartuna» i
Westman-land, denna gård, som var af konungens
egna arfvegods, fri från ali skatt och
tunga. Den trogne Thomas tros hafva
stupat för fäderneslandet, emedan hans
son, Mate Thomasson, omtalas såsom
förste egaren till hemmanet. Konung Carl
XI hade väl låtit känna gården åter
under kronan, vid den stora
indragningen af förskingrade kronogods; men när
han en gång höll mönstring i Westerås
och hörde huruledes den trogne Thomas
förtjent sin gåfva, bekräftade han Mats
Thomassons enka i dess eganderätt, och
äro deras efterkommande ännu i dag i
full besittning af denna gåfva; så
komma fädernas välgerningar »in på barnen,
allt intill tredje och fjerde led».
Hemmanet var 1859 skiftadt i 4 delar,
hvardera på ’/4 mantal, mellan Erik Janssons
sterbhus, C. G. Hedenström m. fi.,
taxeradt till 9,060 rdr riksm. Till gården
hörer god åker, någorlunda äng, men
liten skog och ej synnerlig betesmark;
på egorna skall finnas god anledning till
silfvermalm.
-IgdÖSa. Patronelt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Torna kontrakt i
Lunds stift, utgöres af två socknar:
Igel-ösa, moderförsamling, och annexet
Odars-löf, samt innehåller 32 mantal.
Folkmängden, som på 50 år ökats med 299
personer, uppgick 1859 till 1144
personer. — Tgelösa, modersocken uti Torna
härad och Malmöhus län, belägen 3/4 mil
nordost från Lund, vid 135 fots höjd
öfver hafvet, omfattar en areal af 0,056
qvadratmil eller 1,296 tunnland, (1,504
efter Forsell). Marken är jemn, rådande
jordmån är lera. Åkern är tillräcklig
men höfångsten ringa, På skog är brist.
Socknen, som år 1805 beboddes af 273
och 1859 af 331 personer, (enligt
mantalslängden 317 personer), består af 17
hemman på 6V4 mantal frälse, 1 mänt.
krono, hvilket sednare är prestgården,
och taxerades 1859 till cirka 68,000 rdr
rmt. Hela frälsehemmantalet, taxeradt till
48,390 rdr rmt, eges af baron G.
Gyllen-krook. Lägenheterna Östra och Vestra
Tågarp, taxerade till 19,500 rdr rmt,
egas af baron Sten Ramel på Hviderup.
Patronaträtten tillkommer egaren af
säteriet Svenstorp i Odarslöfs socken.—
Barnundervisningen bestrides i fast skola af
en examinerad lärare; år 1859 var
skolbarnens antal 30 gossar och 26 flickor,’
häraf undervisades 20 i skolan, resten
hemma. Uti kyrkan är begrafven den
siste af adliga ätten Adlerstjerna, major
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
