Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22 Ingatorp.
hörnet, der detta samt Linköpings och
Kalmar län stöta tillsamman, gränsar i
norr till W. Ryd och Svinhult i
Östergötland samt till Rumskulla i sistnämda
län, i söder till Hessleby, i vester till
t/ J
Hult och Edshult. Socknens form utgör
en triangel, hvars bas är vid pass 1,5 och
höjden 1 mil. Dess arealrymd är 1,036
qvadratmil eller 23,833 tunnl.; således
i medeltal till hvarje af socknens mant,
518 tunnland. Sjöar och kärr upptaga
833 tunnl. Marken är stenbunden, mer
bergaktig än jemn. I den trakt af
socknen, der kyrkan ligger, är jordmånen
merändels sandig och mindre god.
Enligt uppgift 1845 skall utsädet på ett
helt mantal icke vara öfver 5 till 6
tunnor i tresäde (omkring 1815
uppgifves dock utsädet till 548 tunnor),
hvadan de flesta af allmogen årligen
behöfva köpa säd. Här som öfver allt i
södra delen af häradet är linkulturen
allmän, och må hända är det till en del
denna, som åstadkommer det ringa
spannmålsutsädet, följaktligen äfven
behofvet af sädesköp. Ang och betesmarker
äro skäligen goda, hvarföre allmogen
gemenligen har större tillit till
ladugårdsskötseln, såsom källan för sin utkomst,
än till jordbruket. Skogarne äro väl
för husbehof tillräckliga, men äro dock
ganska mycket medtagna. Troligen har
det inom socknen belägna Bruzaholms
jernbruk ej så ringa del deruti, ty den
närvarande generationen tager af jordens
alster allt hvad den möjligen förmår
gifva och frågar föga efter de
kommandes behof. Inom socknen äro smärre
sjöar och 6 gränsande derintill.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1405,
år 1859 af 2,180 och 1860 af 2,242
personer, består af 3815/j6 mant. skatte,
2V2 mant. krono, 43/8 mant. frälse,
tillsamman 4513/16 mant., på 47
hemman, skiftade i 211 delar och taxerade
1859 jemte 4 lägenheter, 1 berg- 2
manufakturverk, 4 qvarnar till 272,130 rdr
rmt. Socknen har från äldre tider en
magasinsinrättning till utlåning åt
sock-neboer mot vanlig årlig ränta af 4
kappar på tunnan. Ar 1845 innehöll det
200 tunnor. — Barnundervisningen
bestrides i ambulatorisk skola af en
examinerad lärare jemte klockare; år 1^59
utgjorde skolbarnens antal 197 gossar
Ingatorp.
och 210 flickor, hvaraf dock 4 gossar och
10 flickor undervisades i hemmet. Kyrkan,
belägen 3 mil från Ekesjö och Wimmerby,
9 mil från Jönköping och 14 mil från
Linköping, nybyggdes år 1834, är 112
fot lång, 60 fot bred och har 22 fot höga
sidomurar. Kyrkan har gipshvalf, som
alltid är förträffligt för sång och musik.
Altartaflan och predikstolen samt en
dopfunt förvaras och vårdas härstädes såsom
monumenter. Den nya kyrkan invigdes
år 1838, då redan ett nytt orgelverk
om 10 stämmor var uppsatt, förfärdigadt
af S. Nordström. Den gamla kyrkan
var af sten och dess ålder obekant.
Angående denna byggnad finnes den icke
sällsamma sägnen, att man väl på
Alf-vestorps och Hustomtens egor begynt
bygga den, men att, emedan hvad som
om dagen byggdes, om natten nedrefs,
man genom ett par lössläppts
tvillingsoxar med ett lass lät utforska ställer;
der kyrkan kunde byggas utan att
nattetid nedrifvas; oxarne stannade nära
en vid den lilla sjön stående stuga,
be-j bodd af en gammal gumma, vid namn
Inga, der kyrkan ock byggdes samt
erhöll efter gumman namnet Ingatorp.
Vid gamla kyrkans vestra gafvel
byggdes år 1735 ett nytt vackert torn af
sten, 120 fot högt till spiran, som
blifvit bibehållet åt nya kyrkan; häruti äro
3 ringklockor. Sägnen förtäljer, att vid
en ringning en af klockorna flugit ut
ur stapeln ned i närliggande sjön.
Äfven en kyrkans brudkrona skall enligt
samma sägen ligga i Hafsjön, der en
brudfärd drunknat, och kyrkans fordna
silfverkärl skola under ofredstider hafva
blifvit nedgräfna på Rudebacken bland
der stående bauta- eller andakts-stenar.
I gamla kyrkan hängde 3:ne
vapensköldar med grafskrifter öfver trenne med
namnet von Schaar och egare till
Rys-sebo. På Hortingsås egor ligger en
enstaka större höjd, ofvannämda Rudebacken,
hvilken har erhållit sitt namn deraf, att
tvänne fröknar Rudensköld skola bott
på densamma; de sägas hafva hvarje
Söndag ridit till kyrkan i silfver- och guld-
O v u
broderade sadlar. En silfversked har i
fordna tider upphittats på denna backe.
På hemmanet Stommarps egor finnes en
vanlig offerkälla, kallad Borga källa, och
på kyrkoskogen synas stenrader efter
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
