- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
36

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

Ivik.

Jacobsberg.

på tre sidor och sjön på den fjerde
gjort detta lilla fäste säkert, och ses
ännu pålar i sjön, på hvilka förmenas en
bro hafva varit till den ofvan
omnämda, omkring 100 alnar derifrån belägna
holmen Krönsborg. Ifrån denna bro
synes liksom en väg tvärt öfver mossen
till kullen Kungslada eller Kongslader;
och är mossen förtjent af närmare
undersökning in emot Ivarsudde och
Krönsborg, emedan der synas uti honom
liksom märken efter gator och hustomter,
så att, om mossen ej vore så sänk, kunde
man lätt förmoda, att här varit en liten
stad; men då Ivars Udde är belägen
nästan midt för Sund och snedt öfver
på vestra sidan om sjön emot hemmanet
Wennebjörke, med lemningar efter en
stad eller köping, så ser det åtminstone
ut som denna lilla fästning varit till
hamnens eller sundets försvar.»

IvikS grufvefält i Grangärdes socken
af Stora Kopparbergs län, på Lodvika
och Sörviks egor, lV2 mü från
Grangärdes kyrka, uppgifves vara det äldst
bearbetade gruffältet i denna socken,
som, sedan det länge legat nere, åter

bearbetades på 1760-talet, då
kammarherren baron Cedercreutz och
hofinten-denten Piper der upptogo Stor-,
Mastbergs- och Långgrufvorna. Ar # 1860
brötos på Iviksfältet 14,989 Sk$ jern-
-malm.

Ivägsholm (Waglen). Ett mantal
säteri uti grefskapet Dal, Odskölds
socken af Wedbo härad och Elfsborgs län,
egdes 1664 af Patrik Thomson; 1681
af Göran Svenske och benämnes då
gammalt säteri. Erhöll namnet Ivägsholm
1687. Egdes 1691 af löjtnanten Jöns
Johansson Svinhufvud, som sålde
säteriet 1698 till välborne Filip Konrad
Blom för 600 rdr kurant, efter
nuvarande myiUräkning ungefär 1,800 rdr
rmt. Ar 1783 var kontraktsprosten Lars
Wallstedt i Steneby egare; 1822 hans
efterträdare, kontraktsprosten Carl Gustaf
Schröder, hvars enka Brita Collin
testamenterade hemmanet till de 3:ne sönerna
efter pastorsadjunkten i Steneby, Per
Johan Lundberg, hvilka 1846 voro
egare, sedan gifvarinnans död 1842. Ar
1859 egdes säteriet af 4 hemmansegare;
hela taxeringsvärdet var 12,000 rdr rmt.

•I.

Jacobsberg. Ett mantal
frälse-sä-teri, f. d. Löta, uti Björnlunda socken,
Daga härad och Nyköpings län, beläget
vid Hafresjön, bebyggdes till säteri med
sitt nya namn af sekr. Jakob Wattrang på
1670-talet; har stannat inom slägten och
eges som fideikommiss af kammarherren
N. A. Wattrang. Säteriet utgör, jemte 63/4
mantal med qvarn och såg inom
socknen, ett gods, taxeradt till 57,910 rdr
rmt. I Frustuna socken höra 5 mant. till
denna egendom. — 2) Jacobsberg. Fem
mantal frälse-säteri med Nibla uti
Jer-fälla socken, Sollentuna härad och
Stoc-holms län, beläget på en höjd inuti
landet, utgöra med väderqvarn och såg
ett gods, taxeradt 1859 till 93,000 rdr
rmt, och egdes då af löjtn. V. Ankarkrona.
1858 voro här 43 skattskrifna och 34
skattfria personer. Jacobsberg, som
uppgifves omkring 1815 hafva haft 40 tun-

nors utsäde, hjelpligt höbol, ymnig skog,
ansenlig mangårdsbyggnad af trä om 2
våningar, med en ganska god trädgård,
är en af de gårdar, som under de sista
20 till 30 åren varit nämda för nya
odlingsföretag och för tillämpning af
förbättrade brukningsmethoder eller
redskap. — Säteriet har tillhört slägterna
Cruus, Liljehök, grefve Bjelke omkring
1720, riksrådet, fältmarskalken Carl
Gustaf Dücker, hvars enkegrefvinna blef,
år 1733, kommendören och riddaren
friherre Gustaf Fredric von Roseils fru i

v

hans 3:dje gifte. Denne Rosen var det,
som under namnet Johan Palm jemte
Diiring gjorde den hastiga ridten med
konung Carl XII från staden Pejtest till
Stralsund, dit de anlände efter endast
14 dagar; han lyckades tvänne gånger
rädda nämde konungs lif, först vid
Stralsunds belägring, sedan under fälttåget i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free