Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jemshög.
Jemshög. 40
dre tider har Jemshög och trakten
deromkring hört till Christianstads län och
är ifrån längre tider tillbaka indelad uti
fyra fjerdingar, nämligen: Holljö,
Grä-nums, Lönemåla och Willhulst
fjerdingar, af hvilka hvar och en är indelad i
2 rotar. Fornlemningar af historisk
märkvärdighet finnas icke. En hög brant
utmed Orlundssjön kallas Walhall och
anses för en ättestup a. I berget nära
kyrkobyn anträffas en håla, som kallas
Röfvarekulan, der snapphanar tros hafva
haft sitt tillhåll under krigsåren
1676—-1679. Några Göingebönder hade sällat
sig till ett Danskt parti och borttagit,
vid Lönsboda, en del af Svenska
krigskassan och konungens tält m. m.,
hvarefter de sökte sin säkerhet i skogarna,
i synnerhet i Orkened, Loshult, Wirestad
och Jemshögs socknar, der deras
anhang dagligen ökades, såväl af rymmare
från bägge härarna som ock af bönder
och drängar samt annat löst folk,
hvilkas okynne och lättja vida mer funno
sin räkning vid att röfva och plundra
än att strida för sin lagliga öfverhet.
De fingo ock lönen efter arbetet, då de
efter hand blefvo tillfångatagna och på
flera ställen spetsade vid landsvägen;
generalmajor Lybecker fick äfven
befallning att afbränna hela socknen, hvilket
var nära att gå i verkställighet, derest
icke dess dåvarande kyrkoherdes, prosten
Sorbons, förbön hos Carl XI utverkat
försköning; men i dess ställe
hemsöktes trakten af pesten, som i slutet af
1710 och i början af 1711 bortryckte
inom denna socken omkring 1,760 af
dess befolkning. — I Ollers beskrifning
omtalas, att trolofningar här ske, såsom
i bättre stånd, icke utan afsigter på
förmögenhet och rikedomar; ehuru ett halft
århundrade förflutit, sedan nämda
beskrifning utkom, lär dock detta olyckliga
förhållande ännu i dag ega rum, då det
i den gamla goda patriarkaliska tiden
var dygden, som bestämde föräldrarne
vid valet af make eller maka åt sina
barn. Ibland de förmögna beskrifves
trolofningen försiggå på följande sätt:
gubbarne vidtalas vanligen om saken
sedan de vid glaset börjat blifva något
muntrare, och merändels i ali
förtrolig-het mellan fyra ögon. Man börjar nu
hemligen bortauktionera sina barn och
erbjuda summan, som man tilltror sig
kunna gifva i hemföljd. Man har
exempel på de fäder, hvilka på sådant sätt
bortsålt sin 8 till 9 års gamla dotter;
men det har ock händt, att dottern, då
hon kommit till mognare ålder, icke
låtit tvinga sig att ingå i äktenskap med
den mannen, som fadern i otid utsett
åt henne, och detta förhastande har kostat
föräldrarne mången silfverkanna eller
betydande penningsumma i förlikning. —
Hallabjäret har varit särdeles fruktadt af
allmogen för berättelser om att
derstädes vistats troll, hvilka omsider
blifvit förjagade af en gudfruktig man, först
till Trelleborg och sedan ur landet.
Bland gårdar och byar ni. m. märkas:
Prestgården, mantal krono, taxerad till
4,500 rdr rmt. Jemshögs socken bygger
prestgården; men Näsums socken gifver helgonskyld,
hvarföre pastor bygger vissa uthus; Röan, 1
mant. krono, taxeradt till 10,500 rdr rmt, förut
disponeradt af chefen för 3:dje
Indelningskom-pagniet, är jemlikt Kgl. brefvet af den 29 Aug.
1851 indraget till kronan samt bortarrenderadt
på 30 år; Jemshög, på 9 nummer af 5!/24
mant. skatte, */2 mant- krono i 36 delar, tax.
till omkring 64,000 rdr rmt; byn har liten och
svag både äng och betesmark, bättre åker,
bok-och surskog samt 2:ne mjölqvarnar; intet
klockareboställe finnes; Ljungryda, 1’/g mantal,
häraf utgöra mant. jemte färgeri och
vadmalsstamp, taxerade till 6,600 rdr rmt, mant.
jemte garfveri taxeradt till 2,360 rdr rmt,
två gods. Högahult, mant. med ång-
såg med 4 klingor, taxerade till 46,000 rdr
rmt, eges af grosshandlaren G. W. Friberger i
Göteborg och I. E. Andersson i Christinehamn.
Bland omkring 40 väl odlade och bebyggda
gårdar utmärker sig Hölje, för sin byggnad,
vackra belägenhet, trädgårdar, park,
lärkträdsplanteringar, springvatten och flera
anläggningar af framlidne öfversten och riddaren Carl v.
Dannfelt. På 1840-talet uppgifves denna
egendom, hvarest finnes ett bibliothek, konstkabinett,
tafvelsamliug af ypperliga mästare, synnerligen
af Flamandska skolan, en kopparhammare, ett’
pappersbruk, en smedja med djuphammare, ett
färgeri med valkverk, qvarnar och såg, hvad
eganderätten beträffar af förre egaren
testamenterad till en »underhålls-, uppfostrings- och
undervisningsanstalt» för Jemshögs församling med
200 rdr bco årligt anslag, men med förbehållen
nyttjanderätt åt Juhlin-Dannfeltska slägten, så
länge någon af familjen qvarlefver. Detta
testamente har blifvit klandradt. Efter 1859 års
tax.längd befinnes egendomen hafva följande
egare: Garfvare S. Schröder, en del med
garfveri, taxeradt till 6,250 rdr rmt; F. Rundqvist,
en del jemte koppar- och spikhammaren, till
ett taxeringsvärde af 21,160 rdr rmt; F. E.
Rosengren, en del med pappersbruket och
sågqvar-nen, tax. till 9,040 rdr rmt; färgaren E.
Sjögren, en del med färgeri och vadmalsstamp, tax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
