Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannisberg.
Johannisberg.
53
Eberstein donerat, (och som af Kongl. Maj:t den
28 Dec. 1821 blifvit faststäldt,) en årlig inkomst
af 200 tunnor råg och 100 tunnor korn till en
skolinrättning i Norrköping; dessa säterier med
underl. 91 /2 mant. tax. till 66,500 rdr rmt.
Brånnestad, 2 mant. skatte., tax. till 12,000 rdr,
tillhör häradsdomaren Johan Hendriksson ;
Karf-vetorp, nära Ensjön, a/4 mant. skatte, tax. till
12,230 rdr, tillhör herr Pehr J. Lindberg; år
1687 tillhörde det de Geer; Nafvestads
mjöl-qvarn, grynverk och såg, tax. till 13,500 rdr,
eges af grosshandl. Carl D. Philipsson i
Norrköping; J/4 mant. Ekenberg, anslaget till
Eld-stjernska grafvens uuderhållande; ’/4 mantal
skatte Evælund, på allmänningen Ludden, är i
seduare åren upptaget af fabrikören L.
Acharius, som med utmärkt odlingsflit gjort detta
ställe både förmånligt och behagligt; tillhör
nu major G. Hjort i Stockholm. Enda
bostället i socknen är komministerbostället, V4
mant. Björksätter, med utjord uti K alf och
Klingsbers egor, tax. till 3,970o rdr rmt; - det
ligger ,/2 mil från staden. Åkern utgör 8
tunnl. 27 kpl., ängen gifver omkring 45 lass
hö; utmarken utgör 97 tunnl. 15 kpl.
Komministern har embetsgård i staden. Tillförne har
äfven ett frälsetorp, Steubrolöt, om 32 tunnl.
åker, äng och hagmark, skänkt af
presideu-ten m. m. A. Liljehöök, lydt under detta
boställe, men blef derifrån afsöndradt genom en
långvarig rättegång, som slöts genom Kgl. Maj:t.
dom af den 21 Maj 1800, då detta torp
tillerkändes d. v. borgm. i Norrköping Otto Fred.
Eckerman, som lade dess egor under Kättsätters
rusthåll i Löt och Borgs socken. Prostängen på
Syltan, Holmtorp och flera lägenheter, tax. till
7,730 rdr rmt., disponeras af kyrkoherden. På
allmänningen eger handl. Otto Ekermau på
Kättsätter utjorden Millantorp, tax. till 2,400
rdr; med. doktor och regimentsläkaren Er. Aug.
Sunessou i Grenna eger frälse-utjorden Kalf
kallad Brynstorp 24 tunnl. 28 kpl., tax. till
6,750 rdr rmt. Den s. k. Aspängen, 108 tunn).
23 kpl., tax. till 22,230 rdr. är skiftad i 14
lotter, hvaraf den största på 26 tunnl. 4 kpl.
eges af Svarlziska friskolau i Norrköping. Af
Grymyhr egor vid Norrköping, 128 tunnl. 25
kpl., ega bruksidkaren C. J. Hægerts arfvingar
68 tunnl. 15 kpl.; resten är skiftad i 7 lotter,
tax. till 29,160 rdr. Adress: Norrköping.
Johannisberg, fordom kalladt
Hagevik. Två mantal frälse-säteri uti
Tjäll-mo socken, Finsponga härad och
Linköpings län, har % mil från kyrkan,
vid sjön Linn, en vacker belägenhet och
är bebvgdt med ett större och 2:ne
mindre stenhus samt 2:ne
flygelbygg-ningar af trä. Slägten de Geer har
först häraf varit egare; det blef sedan
såldt till öfverstelöjtn. J. Orchartoun.
Efter hans död innehades det af majoren
och brukspatronen Marcus Reenstjerna,
gift med den förres stjufdotter Christina
Schleitzer, som sedan blef omgift med
en Toutin. Säteriet tillföll år 1704 dot-
tern Isabella Orchartoun, som sålde
detsamma till bruksherren Johan de Geer
på Godegård, hvilken uppkallade det
Johannisberg; det förblef inom slägten
till omkring 1825, då mamsell E. C.
Tisell var egarinna; år 1829 egdes det
af brukspatron Jansson på Borggård.
Vid denna tid uppgifves utsädet till 20
tunnor, ängen gifvande 170 lass hö,
trädgården stor och tillräcklig, mulbetet
godt och fisket tillräckligt; på egorna
nödtorftig skog, en mjölqvarn med 2
par stenar och 8 dagsverkstorp.
Godset, som utgöres dessutom af 1 mantal
Bjornäs, V4 Anerfva, säteri-ladugård, och
taxeras till 18,910 rdr rmt, egdes 1860
af häradshöfding C. Richter. — 2)
Johannisberg, egentligen Djursby. Fyra
mantal frälse-säteri, sammanlagdt med
Bråvelsberg uti Gottröra socken,
Långhundra härad och Stockholms län.
Hänvisande till artikeln Bråvelsberg, tillägga
vi, att general L. W. Levenhaupt skref
sig härtill; han egde äfven
Charlotten-borg, der han dog 1668. Båda gårdarna
egdes äfven af sonen, generalen och
riksrådet Adam Ludvig, som dog 1719
i Rysk fångenskap i Moskwa, deri han
råkade efter nederlaget vid Pidtava. Han
var en tapper krigare och skicklig
härförare samt en af konung Carl XILs
yppersta generaler; vann 1705 den 16
Juli segern vid GemauerthofF öfver den
tre gånger manstarkare ryska
fältmarskalken Scheremetoff samt tog 13
kanoner och många andra segertecken, och
hvaröfver en medalj blef slagen;
förlorade deremot, såsom lemnad ensam i
sticket, slaget vid Liesna den 29 Sept.
1708; understödde under fångenskapen
med mycken ömhet sina behöfvande
fångna landsmän; sammanskref sin
lefvernes-beskrifning, kallad: »Enväldets skadliga
påföljder och Aggets bittra frukter», tryckt
i Stockholm 1757; han talade äfven väl
latin, hvadan han ock i början vid
Svenska arméen kallades den latinska
öfversten. Gift med sin kusin, en
dotter till fältmarskalken grefve Carl
Mauritz Lefvenhaupt. Ar 1685 tillhörde
Johannisberg friherre Konr. Gyllenstjernas
enka; sedermera riksr. Axel Banér, död
1742; han ligger jemte sin fru Catharina
Ebba Horn begrafven i kopparkistor i
en murad graf, den han 1735 lät upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
