Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jored.
Juckasjårvi.
63
Ivar Krabbe och Karin Marsvin 1655 uppförda
byggnad finnes beskrifven i Skånska
Herregårdar, II Band. 2 A 3 Häftet, och anmärker
författaren till texten i nämude planchverk: Det
egna förhållandet visar sig vid en återblick på
denna herregårds historia, i thy att Jordberga
varit två] gånger under en längre tid deladt mellan
tvänne egare, att 18 möjligen 19 olika slägter
innehaft egendomen, samt att den merändels gått
i arf på qvinnolinen, äfvensom i allmänhet
qvinnorna spelat en betydande roll i dess historia.
2) Jordberga krutbruk, i samma socken
tillhörande år 1860 herrar Mathorst och
Nilsson, och hade s. år en
tillverkning-för ett värde af 8000 rdr rmt.
(Kommers-kollegium.)
Jo red. Regem.pastorsboställe i Q ville
socken af Bohus län, 1 mant. tax. till
6,000 rdr rmt, har blifvit bekant genom
ett derstädes år 1816 gjordt fynd. Uti
en liten jordkula å dess egor
anträffades ett grafrum med 3 afdelningar,
bildadt af ekplankor, samt derinom
åtskilliga urnor af ler, en stor armring af
guld, en guldpenning med * en inskrift
af okända karakterer, en enkel och en
tredubbel fingerring och två armringar
af guld, ett spänne af samma metall,
ett silfverkors, flera silfverskenor, ett
kop-parkäril, besatt med perlor och
öfver-draget med en silfverskålla, samt
dessutom åtskilliga jernsaker och annat,
hvaribland en oljemålad, kopparbeslagen
kagge af enträd m. m. Någon tradition
om stället är ej känd.
Josephiüa kyrka, se Klockrike socken.
Jotunaland, Jotunhem, Jotalancl. Med
dessa namn kallades den landsträcka,
omkring Finska viken och Norrbotten,
der Sveriges första befolkning bodde.
Alla länders historia begynnes med
sagor om en ursprunglig, storväxt
folkstam, som ehuru öfverlägsen i
kroppskrafter, underkufvats och till slut blifvit
utrotad • genom sednare inflyttningar af
ett mindre, men visare och under
Herrans försyn mer beskyddadt, utvaldt slägte.
Uti Bibeln, som alltid förblifver en
till-litlig häfd om hvad som tilldragit sig
på jorden i tidernas böcker, omtalas
(1 Mose B. 6 kap.) ett slägte af Kains
efterkommande som kallas Nifilim, det
är Resår, ett grymt, tyranniskt folk:
»Och de födde barn, och vordo deraf
väldiga och fast beryktade män i verlden.»
Ett jätteslägte bebodde Kanaans land,
innan Guds folk intog det, hvilket tyd-
ligt läses i Baruchs bok, 3:dje kapitlet.
Men kroppsstyrka, rikedom och våld
gifva dåligt försvar mot vishet och
saktmodighet; de, som synas svaga och
små, men vandra på förståndsens väg,
hafva i alla tider med Guds bistånd
öf-vervunnit dem. Så bodde ock uti Sverige,
enligt mångfaldiga sägners och skrifters
vittnesbörd, i begynnelsen ett storväxt,
vildsinnadt och grymt slägte, som
kallades Jotnar, eller Jättar. Då nu från
Asien ett mer upplyst folk, som kände
ali verldens Gud och dyrkade honom
under namn af Allfader, öfver östra
gränslandet inträngde i Sverige, uppstod
emellan dem och jättefolket en strid, som
varade i flera hundrade år. Och,
likasom David med Herrans kraft slog den
öfvermodige resen Goliath, så öfvervunno
Asiatiska nybyggarne i Norden, genom
klokhet och större förstånd, landets
äldsta vilda invånare, hvilka drogo sig
mer och mer in i de djupaste skogarna
samt hade sina boningar i bergskrefvor
och jordkulor. Ifrån dessa tider härleda
sig alla våra folksagor om bergtrollen,
jättar och bergsboar. Dessa folk hade
ingen samhällighet, ingen gemensam
styrelse och lagar; derför öfvervunnos de
också lätt af de under sina drottars eller
konungars anförande samhälliga
Asafol-ken, hvilka i tvänne särskilda
inflyttningar derefter inkommo till Norden.
Juby. Bv uti Askebv socken,
Bankekinds härad och Linköpings län, 3
mantal skatte rusthåll, 1/2 mant. krono,
är skiftad i 10 delar, taxerade 1859 till
20,160 rdr rmt; byn har 100 inv. En
del häraf donerades 1642 till Herbert
Glatsen, en del 1673 till kapiten Henr.
Johanssons enka, men indrogs 1682.
På denna bys gärde synas nio i
cirkelform lagda och upphöjda stenar, med
en stensatt grop midtuti, som
troligen varit något domaresäte eller större
ättegrift.
Juckasjärvi. Lappmarkspastorat uti
Torneå Lappmark, hörer till
Westerbot-tens Fjerde kontrakt af Hernösands stift
och Torneå fögderi af Norrbottens län,
samt är beläget 28 mil v. n. v. från Ha»
paranda, vid 1,450 fots höjd öfver
hafvet; gränsar i söder till Luleå Lappmark
i vester till Norrige och i öster till
Öfver-Torneå pastorat. Arealen uppgifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
