Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Jämtlands >orra Kontrakt.
Jåreda.
Jämtlands Norra Kontrakt. I afseende
på pastoratsindelningen hänvisas till
föregående tabell. Folkmängden den 1 Jan.
1856 uppgick till 30,142. och den 1
Jan. 1861 till 33,266 personer.
Jämtlands Södra Kontrakt. I
afseende på pastoraternas indelning i detta
kontrakt hänvisas till föregående tabell.
Folkmängden den 1 Jan. 1856 var
25,662 och den 1 Jan. 1861: 27,968
personer.
Jära. Ett mant. frälse uti
Ljungarums socken, Tveta härad och
Jönköpings län, tillhörde assessorskan 11.
Hai-jock 1720; hofrättsr. baron v. Otter
sålde det 1799 till öfverstelöjtn. N. Stedt,
som 1803 äfven köpte V4 mant.
Jordanstorp, beläget i samma socken. Dessa
hemman, tax. 1859 jemte utjorden
Ekhagen till 6,450 rdr, egas af
häradshöfding Kugelberg. — 2) Jära. By
uti Mulseryds socken af Mo härad och
Jönköpings län, om 1V2 mant. skatte,
är skiftad i 4 delar, tax. 1859 med
qvarn och 2 sågar till 7,850 rdr rmt.
Här är gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas
i norr till Jönköping l3/4 mil, i vester
till Ledshestra 1/4 mil och i söder till
Unnaryd 2 mil. För närvarande eges V4
mant. med qvarn och såg jemte 1/3
Hel-jabo samt frälseräntan af V4 Ryd, tax.
till 7,245 rdr, af doktor Sköldberg i
Jönköping; V2 mant. med såg jemte
3/g Svedbrantshult, tax. till 2,775 rdr,
af Grefve Hamilton i Husaby; 3/4 mant.
eges af 2 bönder.
JäranäS. (På orten kalladt Gälen,
i mantalslängden Järdsnäs.) Två mantal
säteri uti Unnaryds socken af Westbo
härad och Jönköpings län, har
vacker belägenhet på ett näs i sjön Bolmen.
Af säteriets fordna egare äro blott
bekanta: Arvid Månsson Stjerna, vid år
1590, samt sedermera kongl, rådet
Christer Gyllenstjerna, landshöfdingen och
vice- amiralen Ahnfeldt (Ornfelt efter
Wieselgren) 1719, brukspatron
Lundblad, hofrättsasessoren M. Eneroth, död
1748, hvars dotter, gift med
landtmäta-ren Jonas Leander, innehade säteriet till
sin död 1817, då det emottogs af sonen,
landssekreteraren i Wexiö, lagmannen J.
A. Leander; år 1842 innehades det af
o
bönder. Ar 1859 var det skiftadt mellan
5 bönder och tax. till 6000 rdr rmt.
Järeda. Annex socken till Wirserums
pastorat af Aspelands kontrakt i
Linköping stift, ligger i Aspelands härad och
Kalmar län, 5 XL mil s. s. v. från
Wimmer-by, 15 mil. från Linköping, vid 380 fots
höjd öfver hafvet, omgifven af Karlstorps
skate, Gorfveda och Wirserum socknar
af samma härad samt i öster af Okne
socken i Östbo; omfattar en areal af
0,648 qvadratmil, 14,925 tunnl., af hvilka
555 äro insjöar. Marken är bergaktig
och stenbunden; jordmånen består af
sand och svartmylla, skog finnes föga.
Socknen, som år 1805 beboddes af 753,
1855 af 1107 och 1860 af 1059
per-i söner, består af 185/s mant. skatte,
krono, tills. 193/4mant. på 18 hemman,
skiftade i 17 delar och tax., jemte 7
lägenheter, 2 fabriker och 7 qvarnar, till
141,820 rdr rmt. Kyrkan är byggd af
sten år 1771. Barnundervisningen
bestrides i både fast och ambulatorisk
skola af en examinerad lärare jemte
klockaren; år 1859 undervisades af dem
48 gossar, 53 flickor, under det att 17
barn undervisades hemma. Ett minne
från Danska fejden 1612 finnes här i
socknen, der kon. Gustaf II Adolf
stannat och hvilat der öfver natten vid en
bro, som derefter fått namnet
»Kongsbron; strax derefter i Juli månad s. år
blefvo 80 Danskar tillfångatagna här vid
Ryd. Om anledning till namnen Fröreda
och Järeda, skrifver Croelius: «Tre mil
öster om Hvetlanda, der staden Writala
varit belägen, ligga nämnda byar.
Betraktar man dessas namn i anseende till
deraso läge, nämligen, att mellan dem,
der Amån framlöper, är likasom en af
höjder innesluten hamn eller redd, och
tillika påminner sig, att våra förfäder,
änskönt hedningar, voro likväl nitiska i
sin gudstjenst, samt att de alltid med
gudaktighetens öfning började sitt
företagande, så kan man lätt falla på den
tanken, att norra delen af den
nyssnämda redden blifvit tillegnad väderguden
Fro eller Freij och deraf kallad Fro- eller
Freijsredden, som sedan, för lättare uttal
skull, uttalades Fröreda, äfvensom den
södra delen af hamnen fått sitt namn af
Ger, Geir, vapen, eller Gärd; så att, när
gudstjensten förrättades på norra sidan,
eller vid Fros redd, Fröreda, intogs
gärden eller krigsrustningen på den södra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
