Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Jättna,
Jönköpings län.
äker, 24 tunnl. äng, tax. jemte Rotnäs fäbodar
till 1,500 rdr, har omkr. 50 rdr utskylder. —
Adress: Hudiksvall.
Jättna. Ett halft mant. frälse säteri,
uti Gryts socken, Daga härad och
Nyköpings län, nära Kyrksjön, donerades
1587 till kyrkoherden Joli. Haqvini,
1596 till H. v. Masenback, kom genom
gifte till G. G. Krail, såldes af jungfru
C. D. Krail 1673 till fru Elsa Bonde
född Cruus, reducerades, men förläntes
åt förenämda egarinnor hvar efter annan;
utbyttes till frälse 1702 af landshöfding
Danckvardt, och hörde derpå under
Grytsberg, och med detta under Åkers bruk,
tills det 1818 såldes till Köhler och
Melander, egdes 1825 af Hebbe, 1851
och 1859 af And. Blomgren.
Taxeringsvärdet är 6,940 rdr rmt.
Jönköpings Län. Detta län,
innefattande de norra och mest höglända
delarne af Småland, är beläget mellan
56 gr. 50 min. och 58 gr. 10 min.
latitud, samt omgifves i norr af
Östergötland, i öster af Kalmar län, i söder
af Kronobergs län, i vester af Halland
och Westergötland; dess längd är 16
mil och bredden 8 mil. Arealvidden är
97,476 qvadr.mil, hvaraf 2,042,970 tunnl.
fastland med öar, 212,891 tunnl.
insjöar, 68,991 tunnl. skog. Dess
nordligaste del utgöres af strandlandet kring
Wettern. Södra delen af länet uppnår
mer än 800 fots höjd öfver hafvet, det
öfriga mellan 300 och 800 fot; det
utgör i sin helhet en ansenlig del af
småländska platån och innefattar
dennas högsta punkter: Almeråkraberget om
1,037 och Taberg om 1,129 fots höjd
öfver hafvet. Landets yta är i hög grad
ojemn; berg, dalar, sjöar och strömmar
omvexla med mossar, kärr och
ljunghedar samt bättre eller sämre
skogsmarker; sköna och bördiga slätter äro
sällsynta. Hela det småländska berglandet
består nästan uteslutande af gneiss,
som i de lägre dalarne stundom
öfvergår till granit; utmed Wettern, i
trakten af Grenna, förekommer en
formation af sandsten, ler- och mergelskiffer,
hvilken äfven återfinnes på Wisingsö i
Wettern samt på ett par ai^lra ställen.
Taberg, länets märkvärdigaste berg, har
till grundmassa svartgrön serpentinsten,
genomdränkt med magnetisk jernmalm,
som brytes ofvan jord och började
bearbetas i Gustaf den stores tid. — De
förnämsta vattendragen äro, utom
Wettern och Bolmen, som till en del tillhör
Kronobergs län, de till Lagaåns system
hörande sjöarne ]Vidöstern, Furen,
Flåren, hvilka alla gå in i Kronobergs län;
till Jönköpings län hör också större
delen af Nissaån, likasom den till
Mör-rumsåns system hörande sjön Algunnen.
Genom Husqvarnaån afbörda sig
Nätaren med flera sjöar i Wettern. Länets
rådande jordmån är sand, som ofta
förekommer i nakna åsar och kullar,
bevuxna med ljung; vidsträckta
ljunghedar äro icke sällsynta, och mellan dem
träffas myror och kärr, bland hvilka den
vidsträckta s. k. Stora Mosse af 20,000
tunnlands areal f. n. utdikas med
understöd af statsmedel. Såsom någonting
mindre vanligt anmärkes, att i detta
län den bättre och bördigare jorden
vanligen finnes på höjderna, medan dalarne
hafva sämre jordmån. Befolkningen var
1810: 116,131, 1855: 166,565 eller
1,886 på qv.milen och 1860: 171,694
personer. Folket är i allmänhet tämligen
bildadt, är lätt, lifligt, höfligt och
tjenstvilligt, samt tarfligt, sparsamt,
näringsfint-ligt och idogt; i gränslandet mot
Östergötlands slättbygd är folket mer trögt och
makligt. Under de sednare åren hafva
från länet icke få utflyttat till Amerika
(1850—55 inalles 1,951 personer, utom
dem, hvilka utflyttat utan pass); men
utflyttningslusten synes nu hafva aftagit.
Sedligheten har under de sednare åren höjt
sig och de gröfre brottens antal minskas
alltmer. Sann och verklig gudsfruktan
förekommer oftare här och i det öfriga
Småland, än i flertalet af rikets landskaper. I
Småland och Westergötland, de begge
äldsta kristna provinserna i Sv., har ock
sedermera lefvande kristendom kunnat
spåras under tider då man i det Öfriga Sverige
nästan intet deraf förnummit. Med
afseende på olika lefnadsyrken och näringar
uppgifves här för år 1855: 588 prester och
lärare, 325 civila e.mbets- och tjenstemän,
1,982 hörande till arméen och flottan, 21,
291 idkande jordbruk, 2,085 idkande
handels-, bruks- och fabriksrörelse, 25,899 i
enskild tjenst lagstadde. Hufvudnäringen
är jordbruket, som under de sistförflutna
åren gjort ansenliga framsteg; år 1855
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
