Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jönköping.
Jönköping. 103
Danska fullmäktige, hvarvid fred slöts
mellan båda rikena.
Stadens nuvarande särskilda
afdelningar benämnas: Storsjöraden, Lillsjöraden
och Mellanraden, hvartill komma Tyska
och Svenska Maden samt Förborgen,
gemenligen Stallgården kallad.
Benämningen Mad tillkännager dessa
stadsdelars belägenhet på ett träsk, hvilket
genom fyllning och pålning blifvit
tjenligt till begagnande. Jönköping är säte
för länets höfding och Kongl. Göta
hofrätt samt har af anmärkningsvärda
byggnader: Kyrkan, till största delen uppförd
af grå- och tegelsten samt öfverrappad;
men södra sidan och alla sträfpelarne
bestå af huggen sandsten och äro
orappade; vestra porten af slipad
Ombergsten,. är ganska rymlig och hög; men
på det denna helgedom, hvilken nu
röjer den nyare tidens oförmåga i den
kyrkliga byggnadskonsten, skulle bli lika
ansenlig som vördnadsbjudande, anser
prof. Brunius, att ett högt chor med
omgång borde tilläggas och hela
byggnaden förses med stjernhvalf i sednare
spetsbågsstil; äfvenså att portalen
borde i öfverensstämmelse dermed
förändras och fönsteröppningarne borde förses
med passande rosverk. Grunden till
kyrkan lades 1649 af borgm. Gottwald.
Murarne blefvo färdiga 20 år derefter;
men kyrkan invigdes ej förrän 1673,
då hon kallades St. Christinæ kyrka.
De böter, som hela Westbo härad ålades
att betala för det att häradskrifvaren
blifvit år 1628 vid sjelfva tinget
ihjälslagen, skänkte Gustaf Adolf till
uppbyggandet af den nya stadskyrkan,
äfvensom tionde och kronans sakören i
flera län. Tornet, af huggen sten, är
uppfördt och 1687 fullbordadt under
inseende af dåvarande landshöfdingen
E. Dahlberg. 1697 nedslog åskan
deruti, och vid branden 1790 led äfven
hela kyrkan ganska mycket, men
återupprättades snart. Ny predikstol
uppsattes 1825. Orgelverket är en skänk
af Peter Håkanson Wetterhamn, den på
sin tid förnämste handlanden och
borgaren i staden, hvars söner adlades med
namnet Riddermark; detsamma kostade
10,000 daler silfvermynt, enligt påskrift
å femte pelaren.. Vid stora torget ligger
Hof rättshuset, som 1665 uppfördes af
enskild man och 1674 inlöstes för
kronans räkning och uppläts åt hofrätten,
hvilken der äfven allt sedan hållit sina
sammanträden, med undantag af år 1711,
då den för pestens skull flyttades till
nuvarande Ulricehamn; förut egde
sessionerna rum på slottet i den så kallade
hofrättskammaren. Den 23 September
1635 invigdes denna högsta
domareinstans inom Göta rike. Om denna
byggnad, skrifver prof. Brunius, att den är
uppförd i ett slags renaissans- eller
barockstil och har ett mycket tungt utseende,
så att det hela liknar ett forntida
statsfängelse och kan vid första anblicken
förfära en rättsökande. Rådhuset
uppbyggdes ånyo efter branden 1691 och
reparerades efter eldsvådan 1785. Huset är
3 våningar högt och uppfördt af den i
orten tillgängliga, vackra sandstenen.
The-aterhuset, Högre Elementarskolan,
Landshöfdingeresidenset, Societetshuset m. fl. I
staden märkas dessutom jernvåg, tukthus
och laboratorium för den här förlagda
afdelningen af Göta* artilleriregemente
äfvensom skjutsinrättningen,
tändsticksfabriken lasarettet och sjukhuset, samt
det af ett bolag nyligen uppförda
Hotellet; grundfonden härtill utgjordes
1855 af 100,000 rdr b:co. Hamnen är
väl anlagd. Bröstningen består af grof
Ombergsten, hvilken ställd på kant har
ali önskvärd fasthet. En kanal, å sidorna
beklädd med Ombergsten, införer under
en vacker vindbro i Lillsjön.
Hamnafgifterna, hvilka de första åren efter
arbetets fullbordan icke utgjorde mer än
omkr. 3500 rdr årligen, uppgingo 1855
till 7,392 rdr b:co. Stadens
lärdoms-och apologistskolor äro, sedan 1849,
förenade till en, under namn af Högre
Elementarskola. Den har 9 ordinarie och
3 extra- ordinarie lärare. Lärjungarnes
antal har varit mellan 180 och 200.
Dessutom finnes en folkskola, en
slöjdskola för flickor samt katechet- och
söndagsskolor (år 1859 var skolbarnens
antal 436). Jöhköpings stadsförsaniling
med Ljungarums socken till annex är
ett regalt p riv il. pastorat af l:sta klassen,
hörande till Tveta prosteri af Wexiö stift.
Jordbruk, inrikes sjöfart och handel
samt fabriksverksamhet äro Jönköpings
hufvudnäringar, och har staden på
sednare tider förkofrats i välstånd och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
