Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jösse,
Jössluuda. 107
såsom vargar förmått rifva fiendens gods
till sig oeh honom med magt föröda.
Jö8sehäringarne, liksom Östra och
We-stra Göingeboarne i Skåne, mellan hvilka
såväl i klädsel och seder som i språk
mycken likhet är rådande, beskrifvas ock
än i dag såsom raska och tilltagsna,
icke sena när det kommer an på
blodiga lekar, såsom fruktade på alla
marknader, högdragna men hederligt
sinnade, gerna tjenande sin nästa. Båda
äro idoga så att ehuru bådas land äro
bergiga, födan sällan tryter genom
arbete, handel och ärlig vandel. Rådande
jordmånen är i de lägre trakterna lera,
hvilken på höjderna blir sandblandad
och skarp samt stundom mycket stenig.
Ur den således oftast med sandhvarf
fyllda leran framvälla en mängd
källådror från bergen. Ytan är icke i denna
trakt bruten i så stora partier, som i
Fryksdalen, men bergutgreningarne äro
här flerfaldigare, hvarigenom instängda,
smärre, bördiga dalar uppkomma, der än
lera, än lermylla, någon gång äfven
svartmylla ger odlaren vackra grödor,
då ej de äfven instängda mossarne
bringa frost öfver dem. Vid socknarnes
beskrifningar är närmare redogjordt för
den olika jordmånen. Denna trakt,
ehuru starkt befolkad, och med
hemmanen klufna nästan till oändlighet, samt
röjningarne sträckta högt uppå bergen,
förser dock i det närmaste sina
inbyggare med spannmål. Odlingen af
höstråg har varit okänd tills på
1700-talet, då prosten Norén dermed gjorde
början, och fick 50 tunnor efter en;
sedan hafva inbyggarne ock odlat detta
sädesslag. Boskapsskötseln är här
ganska betydlig och lemnar ett
öfverskott af ladugårdsprodukter till afsalu.
Växtliga skogar gifva äfven ännu
tillfälle till timmerafsättning vid flera i
sednare tider anlagda sågverk, och en
mängd jernverk erbjuda dessutom
genom kolning och körslor arbetsförtjenst
till allmogen. I Jösse härad finnes
få minnesmärken efter hednatiden,
likväl tillräckligt för att utvisa att orten
redan då varit bebodd. Bergsgård
synes ostridigt hafva varit detta härads
hedniska höfdinga-säte, der också Göte
antages ha bott, af hvilken Götesforssen
strax derinvid fått sitt namn. Några
hafva, till följd af namnens likhet
ansett forssén vara uppkallad efter
fiskslaget Gös, hvilket i följd af detta
fiskslags sällsynthet här, både nu och
fordom synes mindre troligt. Fernow
säger »det synes icke skäligt, att dumma
Gjösar skola namngifvit ett härad, som
egt det qvickaste folk.» Jössehäringarne
anses ock i dag för de lifligaste,
gladaste samt mest belefvade i hela
provinsen; troligen deraf att den största och
väsendtligaste kommunikationsvägen
mellan Sverige och Norge leder midt ige
nom detta härad, hvarigenom de städse
haft beröring med resande och mera
bildade personer. — Under Carl
Knutssons tid voro Jössehäringarne med i
upproret, hemligen understödda af
drot-set Christer Nilsson Wase till Björnö,
men tvingades åter till ordning, sedan
marsken sändt sin höfvidsman, Arvid Svan
med 120 svenner till Wärmland, der
denne i Jösse härad nedhögg uti en
strid en stor mängd af bönderna.
Jern-bruken: Adolfsfors, öfre och nedre,
Bruns-bergsverken, Elga, Fredros, Rexed,
Helgeboda, Segerfors och Sällboda. Häradet,
hvars areal utgör 373,435 tunnl., af hvilka
20,642 beräknas vara odlad jord, 8,439
naturlig äng, 47,813 vatten, har sitt
tingställe uti Högvalta i Arvika socken
och utgör tillsammans med Nedre
Fryk-dals härad ett fögderi, Wester-Sysslets,
och en domsaga. Inom häradet finnas
125 rotar af Wärmlans regemente.
Folkmängden, som på 50 år ökats med 14,011
personer, uppgick 1859 till 31,537
personer. Beväringen samma år utgjordes
af 1244 personer och backstugusittarnes
antal till 1,440. Hemmantalet är 175Ve
mant. Häradet omfattar Arvika köping
samt socknarne Köln, Eda, Ny,
Gunnarskog, Elgå, Arvika, Brunskog, Böda
och Magneskog.
Jösse. Kontrakt af Carlstads stift,
beläget inom Wärmland; består af tvä
pastorater: Arvika, med Gunnarskog,
Elgå och Ny med Bogens kapell, samt
Köln med Eda, Jernskog och
Skillings-mark, båda konsistoriell af 2-.dra
klassen. Kontraktets folkmängd år 1856
var 25,819.
Jösslunda (Götslunda).
Annex-socken till Sunnersbergs pastorat af
Kållands kontrakt i Skara sift, är belägen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
