Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Kaggeholni.
K aga. Socken och præb. pastorat
af 3:dje klassen, hörande till
dompro-steriet i Linköpings stift, belägen i
Hanekinds härad och Linköpings län,
mellan sjön Roxen i n. o., St. Lars i
s. o., Kärna i söder, Ledberg af
Wal-kebo härad i v. s. v., samt Svartån
i n. n. v. mot Wreta Klosters socken af
Gullbergs härad, är 1/2 mil lång och %
mil bred, samt upptager en areal af
3,147 tunnl. fastland. Marken är jemn,
blott enstaka kullar finnas vid sjön och
längre in. Utefter alla vattendragen,
som utgöras af små bäckar, flytande i
nordlig rigtning till Svartån, och en
något större, kommande från Kärna med
utfall i Roxen, äfvensom vid stora ån intill
kyrkbacken, och vid sjön vester om
Sä-tuna kulle, äro mer eller mindre sidlända
bygder, längre upp något fastare mark.
Radande jordmånen är lera; på äng och
bete är knapp tillgång, utom vid
vattendragen. Endast på Westerbränninge egor
finnes litet skog. Nästan enda näringen
är åkerbruk med bokapsskötsel och
bränvinsbränning ; tillfällen till fiske äro föga
eller intet begagnade; ett qvarnverk
finnes vid ån. Socknen består af 8% mant.
Sätuna, 515/4o mant. Alguvid, 3V4
Gillberga, 3 Lera, 1 Olstorp, 1 Gerstorp, 3
Mellanbränninge, 1/2 Orberga, 27/8
Westerbränninge 1/2 Hofverlund, Stacka
V4, Krokbränninge 4 mant., 3 Kaga, 4
utjordar, V4 Orberga inneh. af
komminister i Kärna, 1/4 Kaga
komministersboställe, tills. 317/g mant. skatte, 1/2 krono,
4Vg frälse, skiftade i 76 lotter med ett
taxeringsvärde af 228,840 rdr rmt.
Under katholska tiden tillhörde omkring
hälften af socknens gårdar, 24 af 43V4
enligt 1700 års jordebok, dels kloster
dels præbenden och kyrkor; på 1600-talet
innehade adeln väl hälften, och behöll
åtsk. vid reduktionen; nu är största
delen i bönders ego; blott ett par gårdar
af mer än ett mant. tillhöra
ståndspersoner. Folkmängden, som år 1754 var
540, uppgick 1855 till 718 och 1860
till 702 personer. Kavu, Kafhögha,
Kagu, Kaga, äro socknens namn i
gamla handlingar, och är obestridligt att
räkna bland de äldsta i länet. Kyrkan
af kalksten, belägen vid ån, 3/4 mil från
Linköping, med högt torn, uppgifves
vara uppbyggd 1137 af kon. Sverker;
från midten af 1200-talet nämnas här
kyrkoherdar, men redan då voro de
tillika tjenstemän vid Linköpings
domkyrka; 1272 fästades socknen
uttryckligen vid ett kanonikat, i det kon.
Waldemar dertill afstod sin innehafvande
patronrätt, jemte sin gård Allguvi,
sedan han redan 1271 skänkt Sätuna till
ett kanonikat; från 1587 hafva
biskoparne haft Kaga som præbende, utom
några få år från 1607, och stadfästades
dervid 1627. I kyrkan finnes en graf
för Gyllenramska slägten, tillhörig
Gers-torps gård. — Enligt sägen skall ock
mera än en af Östergötlands gamla
höfdingar vara begrafven i kyrkan. I
historien uppgifves att kon. Sverker Ls
fader Kol, blifvit döpt vid kyrkans
invigning och genast derefter uti
dopkläderna död och begrafven (Dalins Sv.
Hist. 2 D. 77 sid.); men intet tecken
till hans graf finnas nu. Botkinds
jarla-slägt, hvarifrån Kettil Ochristen, som
enligt chrönikorna var kon. Håkan
Rödes Jarl och bodde i Östergötland,
härstammat, skall haft sin ättehög vid
kyrkan. Allguvi samt Sätuna
förmenas ha varit kon. Sverkers,
fäderne-arf, som han skall gifvit sin drottning
Ulfhild i morgongåfva. På höjderna
häromkring äro många stenar eller
grafhögar, hvilka af några anses ha varit
tingshögar, hvarifrån bemälde höfdingar
hållit ting med folket. Säkert är
emellertid, att odlingen här är urgammal.
Till fornlemningarne hörer en uti
Rac-kegatan befintlig runsten M 1145 i
Lil-jeg. Run. Urkunder. Af större gårdar
märkes endast: säteriet Gerstorp.
Kaggeholm. Två mant. frälse-säteri,
i Ekerö socken, Färentuna härad af
Stockholms län, beläget på ön Lillön,
grundlades af fältmarskalken grefve Lars
Kagg, af hvilket det erhöll sitt nuvarande
namn; förut har stället hetat Westersjö
eller Wettersjö, hvilket senare namn
härledes antingen af vettar (ett slags sjörån,
eller vattar, vårdkasar). Lars Kagg
började 1616 sin krigarebana såsom gemen
vid prins Moritz’ af Saxen garde; var
sedan en af kon. Gustaf II Adolfs
tappraste och lyckligaste krigare, samt stod
i mycken nåd, så hos bemälde konung,
som hos drottning Christina och kon.
Carl X Gustaf, hvilken ofta inhemtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
