Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalmar län.
Kalmar län. 123
och bördiga ön under århundraden fått
röna, och hvarom vi skola utförligare orda
vid beskrifningen öfver Oland, icke så
snart kunna upphöra, utan ännu länge
måste fortfara att visa sig.
Kalmar läns förnämsta näringskälla
är jordbruket, hvilket under de sednare
åren alltjemnt gått framåt och blifvit
be-fordradt genom förbättrade methoder,
sjö- och kärr-aftappningar, nyodlingar
o. s. v. Råg, korn och hafra äro de
vigtigaste sädesslagen, och inom länet
skördas vanligen öfver en half million
tunnor spannmål och nära 400,000 t:r
potates. Ansenliga qvantiteter spannmål
afsättas från Kalmar län, särdeles från
det bördiga Oland, som ehuru det
innefattar endast 12 qvadratmil, likväl
kunnat sälja 70—80,000 tunnor säd
årligen. Länet, har två landtbrukskolor, på
Ryssbylund och på Applerum. —
Träd-gärdsskötseln är ännu inskränkt till
städernas närmaste grannskap och de stora
herrgårdarne; allmogen har visserligen
vanligtvis en trädgårdstäppa; men
egentliga trädgårdar och frukträd träffar man
sällan. — Boskapskötseln börjar komma
på en högre ståndpunkt. Ar 1855
funnos i länet omkring 18,000 hästar, 33,
000 oxar, 65,000 kor, 26,000 ungnöt,
106,000 får och 36,000 svin. Vid
Ottenby på Oland finnes ett betydande
stuteri, men derjemte fanns år 1855 inom
länet ett stamholländeri på Björnö, 11/2
mil från Kalmar, samt vid Fliseryd, 2
mil från Oscarshamn, ett stamschäferi
af Southdowns-får. Olands egen hästrace,
de s. k. Ölands- eller Kungshästarne, är
1 det närmaste utgången. — En af
länets vigtigaste näringsgrenar är
skogsbruket, nemligen på fasta landet,
hvaraf mer än halfva arealen är bevuxen
med skog, särdeles i n. och s. Tjusts,
Tunaläns, Sevedes, Aspelands och
Handbörds härader samt vestra delarne af
N. och Södra Möre. De allmännast
förekommande trädslagen äro furu och gran,
björk och al, hvaremot eken börjar bli allt
sällsyntare. Isynnerhet furuvirket anses
vara af utmärkt beskaffenhet. På Öland
finnes egentligen blott en enda skog: L da
kronopark är 10,000 tunnland. Före
handelskrisens utbrott idkades så ansenlig
handel med skogsprodukter och
afverka-des så flitigt, att från länet årligen ex-
porterades omkring 24,000 tolfter
plankor, 163,000 tolfter bräder, 62,000
balkar och sparrar samt 500,000 stäfver
af ek och bok m. m. till ett värde af
1 mill. rdr b:co. — Bergshandteringen
är icke heller utan ali vinst; jernmalm
har under de sednare åren blifvit
träffad i Södra Tjust härad och
kopparmalm på flera öar, isynnerhet på Skälön.
I Svenbo och Ramsta grufvor brötos
1860 icke mindre än 25,000 centner
(4,437 skit t. v.) jernmalm, och
derjemte upphemtades s. å. inom länet
22,000 skit t. v. sjö- och myrmalmer
Masugnarne voro samma år till antalet
7 och tillverkade 23,500 skU t. v.
tackjern samt 1,032 skil gjutgods,
hvarförutan vid länets gjuterier: Ankarsrum,
Öfverrum, Fredriksström och Storebo
5,138 skit b. v., sådant gods tillverkades.
År 1860 smiddes vid 26 härdar 13,756
skit b. v. stångjern, och tillverkningen
af jernmanufakturer och stål uppgick till
2,931 skit b. v. Derjemte tillverkades
vid Waldén ar sviks kopparverk, som
hem-; tar sin malm från Fångön i Östergötlands
län, 372 skit st. st. v. garkoppar. Inom
länet befinnas derjemte Ölands och
Lofvers alunverk som 1860 tillverkade 3,150
tunnor alun och 850 tunnor rödfärg.
De vigtigaste manufakturverken äro
Fli-seryds krutbruk och Wentzelholms
glasbruk; men derjemte finnas inom länet
färgerier, garfverier, klädesfabriker,
olje-slagerier, pappersbruk, tändsticksfabriker,
ölbryggerier, tegelbruk, skeppsvarf m. m.
Landet och köpingarne hade år 1858,
det förra 104 fartyg om 2,765 läster,
det sednare 8 om 142 läster; till
utrikes sjöfart använde köpingarne dessutom
21 fartyg om 896 läster. — Af
binäringar är fisket den vigtigaste: och skola
1,500 till 2,000 menniskor deraf hemta
sin bergning; derjemte idkns tjäru- och
kolbränning, tillverkning af laggkärl,
salpeter, pottaska m. m. På norra
delen af Öland brytes kalksten, som
hugges och slipas samt med allmogens egna
farkoster föres till hamnarna.
Kalkbränning är likaledes en vigtig binäring på
Oland, och bland öns exportvaror
intages ett icke ovigtigt rum af dess
hasselnötter och honung, bägge dessa
ansedda som de bästa i riket. — Under
j år 1858 tillverkades inom Kalmar län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
