Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiuneknlle.
Kinnevald. 167
har åtkilliga murar eller afsättningar,
hvilkas medelpunkt är öfversta kullen,
och består mestadelen af skiffer-,
tälg-och kalksten. Afsättningarne äro åtskilda
genom perpendikulära afbrytningar eller
s. k. klefvor. Den understa eller första
afsättningen är en sandstenskle/va, 450
alnar bred, men i lodrät höjd med hela
sluttningen 41 alnar, och består af gröfre
och finare sandsten; den andra
afsättningen, som i orten allmänt kallas Lim-
0 ’
stensklefvan, är i längd 800 alnar, men
1 lodrät höjd 36, och består af örsten,
lefversten, skifvig grå kalksten och af
alunskiffer. Petrifikater finnas till
öfverflöd i detta hvarf; den tredje,
Röd-stensklefvan, som är den mägtigaste och
mest vidsträckta, består af flolägrig
kalksten; den fjerde, Gorstensklefvan, i längd
600 alnar och, sammanräknad med den
förra, med en lodrät höjd af 77 alnar,
utgöres af skiffer; den femte,
Martorps-klef, vid öfversta kullen, är af 26
alnars perpendikulär höjd, och består af
trapp. Blott på fyra ställen kan man
uppstiga på kullen, som är beväxt med
hög granskog; äfven murgrönan växer
här samt fordom Ide-granen. Af
kullens utseende kan man döma om
blifvande väderlek, ty då kullen har klar
topp, är luften ren; när deremot
molnen nalkas spetsen, vet man, att samma
moln öppnas med regn o. s. v.
Jordmånen är svartmylla. Kinnekulles
sand-stenshvarf hvilar på granit. Man har
här träffat lösa stenkolsbitar. Svampar,
som äro ovanliga, växa här på de
nedfallna lofven af ask, bok, päron och
oxel. Enligt sägnen skall uti
Wester-plana äng, nära sjön bredvid den
brantaste klippan, legat en kyrka, kallad
Hestingskyrkan, efter hvilken sjelfva
klef-van ännu benämnes. Här anträffas en
tvärbrant uti sandstenshvarfvet, som går
perpendikulärt ned mot 40 alnar,
hvarest vattnet susar inunder. Nämda kyrka
anses varit en offerkyrka; men inga
lemningar af murar synas. Uti trakten
deromkring äro de bästa sandstensbrotten.
Öfver allt på kullen finnas små källor,
hvilka för det mesta innehålla
kalkhaltigt vatten. När man går på kullens
öfversta spets, tycker man sig af dånet
kunna sluta till underjordiska ihåligheter.
Sägnen berättar, att Kinnekulle är
det första ställe i norden, som efter
syndafloden uppsöktes af jättarne Kinne,
Helle, Gom er och Mare. Kinnekulle,
Hellekis, Gom eller Gum, Martorp skola
af dem erhållit namn, äfvensom
Essgärdet, efter Mares dotter Essa, hvilken
först bebodde det. Kinæ eller Kinne är
eljest ett anglosachsiskt ord, härledt från
kynda eller kinda, antända eld, och
betyder ett afbrändt ställe, svedjeland. Hos
de gamle har en tro varit, att här bott
mägtiga skogsrån. Så har man trott
i Kinneviken, att det skulle gå dem
emot, som nämnt Kinnekulle, och det
derför, att skogsrån och troll, som
innehaft kullen, icke ledo, att man nämde
deras hemvist, hvarför folket sade i
stället Kinnebonde. Ännu får man höra
detta, dock meningslöst. Kinnegrafvarne,
dessa, ännu i sitt vanställda skick, så
egna och storartade torde bli föremål
I för en allvarligare granskning. (Se
West-götabergen.)
Kinneskogen. Kronopark uti Kinne
härad af Skaraborgs län, tager sin
början V8 mil söder om Björsäters by i
socknen af samma namn, sträcker sig
genom Lugnås i söder till sjön
Wrist-ulfven, i sydvest till Holmestad, i vester
och n. v. till Forshem och sjön Wenern;
dess längd är ungefär 11/2 och bredden 3/4
mil. Parken delas i östra och vestra
samt intager en areal af 4,4441/2 tunnl.
(före regleringen 1824 upptog den 11,563
tunnl.); under året 1850 lemnade den
en behållen inkomst af 906 rdr rmt.
Kianevald. Härad i Kronobergs län,
består af socknarna Öjaby, 223/4 mant.
af Wexiö landsförsamling, Bergunda, Öja,
Wederslöf, Dänningelanda, 28’% mant.
af Skatelöf, Täfvelsås med Tofta, K
alfsvik, Jäth, Urshult och Almundservd, har
en areal af 192,503 tunnl., hvaraf 10,303
tunnl. odlad jord, £0,852 tunnl.
naturlig äng samt 40,824 tunnl. insjöar.
Beboddes 1856 af 17,978 och 1860 af
20,072 personer. Häradet, som tillhör
länets tredje fögderi samt Norrviddinge,
Kinnevalds och Allbo häraders domsaga,
har sitt tingsställe i Jäth. Bland
häradets sjöar märkas: llelgesjö,
Bergunda-och Bergqvar†i-sjö<\me, Salen och Åsnen,
hvilka sammanbindas genom Helge-, eller
rättare, Helgevarma Å, hvilken mellan
Salen och Äsnen kallas Reseby-b, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
