Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kivik.
Kjedum.
af omkring 150 alnars diameter. I dess midt finnes
en af släta hällar murad grafkista, 7 alnar lång
samt ifrån 1 1/2 till 2 alnar bred, vid hvars,
södra äuda en mindre dylik anträffas. Båda
hafva ursprungligen varit täckta af stora
öfverliggare. På sidostenarne till den större
varseblifvas åtskilliga inristade figurteckningar, af ett
ganska märkvärdigt innehåll. På en af
stenarne, som likväl nu är bortförd, såg man 2 män,
inom en halfcirkelformig figur, sysselsatta med
något som man gissat skulle vara ett
musikaligt instrument, till höger derom, på samma rad,
stå fyra mansfigurer, af hvilka deu förste är
obeväpnad, samt klädd i ett slags röck eller
kjortel; den andre för en klubba eller ett käril
i handen, och de begge öfriga blåsa i krumma
lurar. Den mellersta raden på samma sten visar
8 figurer, något liknande latinska 8, ställda mot
hvarandra på ömse sidor af ett altare eller kar.
Man har förmodat att dessa skulle beteckna
offerprester eller prestinnor, i sin släpande skrud.
Den nedersta raden föreställer två figurer,
liknande hästskor, uti hvarje af dessa en
svärdbeväpnad man inför 4 bakbundna mansfigurer,
sannolikt fångar, hvilka insättas i fängelse. Tre
dylika följda af en man med draget svärd, och
af en menniska, som kör en med 2 hästar
förespänd tvåhjulig vagn, intaga öfra raden på den
andra stenen. I midten å densamma stå några
djur och nederst träffas 8 figurer, lika de
ofvannämnda, hvilka man ansett vara offerprester. De
företrädas af en man med upplyftad klubba i
handen. Den tredje stenen på grafvens vestra
sida visar ett par enkla genomkorsade
cirkelformar, lika dem som så talrikt förekomma på
hällristningarne, samt tvenne figurer, sannolikt
betecknande yxblad. Af grafvens östra
sidohällar äro fyra försedda med teckningar. Den
första stenen har två strukna cirkelformar emellan
spetssirater, ställda inom dubbla linier. Liknande
sirater, här hopställda, åtskilja den andra hällen
i tvänne fält, uti hvardera af hvilka man ser
två djurbilder. På den tredje i ordningen
finner man blott en enkel ristning af en båt med
6 mans besättning, och på den fjerde några
otydliga drag. En femte sten, af högsta vigt
för monumentets historiska belysning, är
bortkommen; men hade lyckligtvis förut blifvit
af-tecknad. Den föreställer 2 stridsyxor, 2
lans-spetsar och en s. k, pålstaf, ställda på en
skeppsform. Denna märkvärdiga fornlemning har varit
underkastad många försök till förklaring.
Lagerbring och Wessman ville uti figurteckningarne se
afbildadt ett romerskt triumftåg, och den förre
framkastade den hypothésen, att de skulle erinra
om någon af Romarne på Skandinaviens södra
kust vunnen seger. Sjöborg antager väl icke
detta; men anser det ej omöjligt, att någon,,
som haft begrepp om ett romerskt triumftåg;
velat, med framställningen deraf, hedra den i
grafkistan jordade kämpen, hvilken, att döma
efter grafvens storlek och öfriga omständigheter,
synes hafva varit af stor betydenhet, sanpolikt
en konung. Bilden af vagnen, äfvensom af
fångarne, har föranledt dessa meningar, hvilka äro
så till vida riktiga, att ett segertåg här synes
vara i fråga; men ali tanke på Romare måste
naturligtvis frånskiljas. Suhm ansåg
monumentet
erinra om Ragnar Lodbroks seger öfver de
upproriska Skåningarne vid Hvitaby, år 750.
Biskop Munter åter vill här se afbildad en
drui-disk offerfest, och en yngre fornforskare har
bevisat, att han haft rätt åtminstone deruti, att
han tillskrifver detta minne den keltiska stam,
hos hvilken druid-dyrkan var rådande. Bevisen
härför äro hemtade ej mindre af grafvens
byggnadsform, hvilken, fullkomligt öfverensstämmer
med vestra Sveriges kiströr, de der innesluta
lik af en stam, som haft denna religion och
nyttjat bronzvapcn, samt icke känt jernet, än
af sjelfva figurerne, särdeles vapenformerna och
lurarue, hvilka äga en omisskännelig likhet med
likartade af bronz; men omöjligt kunna
föreställa sådana, förfärdigade af jern. Äfven
återfinnes spetssiraterna i grafveu på vapen och
redskap ifrån bronz-åldern. Fornlemningen är
således äldre än Åsarnes tid, och veterligen den
enda stenristning i norden ifrån bronz-perioden.
Ristningen innehåller sannolikt en förnäm mans
i bildskrift framställda saga, der en större
seger, måhända firad med mennisko-offer, är det
mest framstående. Sjelfva grafkistan med dess
figurer upptäcktes omkring 1750 af
skattgräfvare; men blef sedan förstörd. Sjöborg återställde
den likväl, så godt sig göra lät, år 1814, då
ett par af stenarne voro förkomna, och en måste
utbrytas ur ett bränneri, der den fått sin plats
i pannmuren.
Kiåravare (det ansenliga berget), är
ett mycket högt och brant fjell, i
Jockmocks församling af Luleå lappmark, på
östra sidan om Luleå elf, hvarst å dess
södra ända skett ett stort bergfall. I
denna brant har funnits blyglans,
blandad med zinkblende, i en nästan
lodrätt stående gång, i början af fots
bredd, sedan af l 1/2 fots, hvarefter
malmen aftog och nästan alldeles utgick,
såsom anföres i bergmästare-relationerna
på 1730-talet.
Kjeddabo. Gästgifvaregård uti Floby
socken, Wilske härad och Skaraborgs
län; hvarifrån skjutsas till Falköping, i
öster l 3/8 mil, i sydost till Sorby l 1/3
mil, i vester till Stenian 1 1/2 mil
i sydvest till Heljarp l 3/4 mil, de båda
sistnämda i Elfsborgs län.
Kjedum (eller Kedum). Annex-socken
till Ryda pastorat, är belägen uti Barne
härad och Skaraborgs län, 3 1/2 mil sydvest
från Lidköping, 3 l/4 mil från Skara, —
vid 295 fots höjd öfver hafvet, — och
omfattar en areal af 5,415 tunnl. fast land.
Marken är till större delen jemn, likväl
är en del af betes- och utmarken
bergaktig. Socknen, hvars jordmån
hufvudsakligen är lermylla, och med skog till
behof, består af tills. 13 9/i6 mant. (4 209/224
sk. 7/8 kr. 7 5/5 fr.) skiftade i 140 delar
och tax. till 96,340 rdr rmt. Folkmäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
