Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kjellby.
Kjellby.
bestrides i fast skola af en examinerad
lärare; år 1859 utgjorde skolbarnens
antal 64, deraf dock 17 undervisades i
hemmet. Adress: Falköping.
Kjellby. Källby (i 1825 års
jordebok) Regalt pastorat af 2:dra klassen,
hörande till Kinna kontrakt i Skara stift,
utgöres af fyra socknar: Kjellby,
moderförsamling, samt Broby, Skeby och
Hangelösa, annexer; innefattar 46 mant.
Folkmängden, som på 50 år ökats med
640 personer uppgick 1860 till 2045.
— Kjellby socken ligger uti
Kinnefjer-dings härad af Skaraborgs län, 1 mil
öster från Lidköping, 1 3/4 mil n. n. v.
från Skara vid Wenern och 310 fots
höjd öfver hafvet; innefattar 2870 tunnl.
fast land. Marken är merändels jemn,
utom en liten del på foten af
Kinnekulle; utom nuvarande åkrar och ängar
duger den föga till uppodling. Rådande
jordmånen är sandmylla, men till det
mesta sandblandad lera. Tillräcklig äng
saknas och på skog är brist. Uti
Kinneviken, som stöter till socknen är godt
fiske. Socknen, som är 1805 beboddes
af 430 och 1860 af 545 personer, består
af 4 3/8 mant. sk., l3/8 mant. kr., 83/8 mant.
fr., och tax. 1858 till 114,500 rdr rmt.
Kyrkan, belägen 4 l/4 mil från Mariestad,
ombyggd af sten år 1793, är en bland
de vackrare landskyrkor; tornet antändes
af åskeld d. 6 Augusti 1818. Ehuru på
consistorii hemställan redan år 1759
konungen bifallit annexkyrkornas
sammanbyggande med moderkyrkan, cTch
gudstjensten der äfven upphörde till år 1762,
då allmogen åter fick sig beviljadt att
få bibehålla gudstjensten, har först på
senare åren Broby kyrka blifvit förenad
med Kjellby. Barnundervisningen
bestrides i fast skola af 2 examinerade lärare ;
år 1859 utgjorde skolbarnens antal 326,
hvaraf dock 285 undervisades i hemmet.
Kjellby ås som börjar på Wenerns strand
vid Kinneviken och sträcker sig mellan
den samma och floden Lidan till Skeby
kyrka, är en ort rik på forntidsminnen,
begrafningskullar och bautastenar, med
och utan runristning. Allt utvisar, att
här, vid de s. k. Kjellby hallar,
bestående af 8 stora stenar, i rundel utmed
hvilka en liten däld kallas
Drottninggrafven, fordom varit ett tingsställe och,
nära derinvid, konunga- eller jarla-säte.
Men om de män, som från hedentid
ihågkommas på dessa runristningar, vet
nu mer ingen man och ingen bok att
berätta något. Man förmodar dock att
Kjällby betyder Kjales by eller gård; Kjale
var den som jemte sina fyra bröder,
reste till sin faders minne runstenen
vid Härenhed, se den artikeln. Det är
ej otroligt att Westgöta-lagmannen här
haft sitt säte under Stenkilska ättens
regeringstid, såsom man velat sluta af
följande krigshändelse: konung Harald
i Norge kom med sin flotta i
Kinneviken för att hämnas på Westgötarne, som
skyddade Hakon Jarl, och landsatte
mycket krigsfolk i denna ort, som var
ofta utsatt för anfall från Wenersidan.
Budkafle blef genast utsänd. Såsom
den tiden var brukligt, bars gård
emellan en pil, eller budkafle, bränd i ena
ändan och med en snara i den andra.
Härmed tillkännagafs, att den, som lät falla
konungens bud och ej skyndsamligen
fortskaffade det, eller den,, som
försummade att komma till landets värn, skulle
blifva hängd i snara, och hans gård
bränd. Westgötarne sveko ej. Innan
morgonen stod samlad en här fienden till
mötes, och deras lagman, Thorvider,
hade ock infunnit sig. Slagordningarne
voro uppstälda på hvar sin höjd, och
mellan dem låg en sänk mark. Ingen
ville lemna en god ställning; men
Götarne äro icke vana att stå länge och
se på fienden, och då lagmannen skulle
börja ett tal, att uppmuntra folket till
tapper strid, på det de måtte vinna pris
af kon. Stenkil, uppgåfvo bönderne,
som ej hade tid att höra tal, sitt
härskri. Deraf blef lagmannens häst skrämd,
ryckte upp den påle, hvarvid han stod
bunden, och, då denne slog talaren i
ryggen, trodde han, att det var ett skott
från fienden. »Det är dock ett fördömdt
skjutande», brummade han förskräckt,
och for hem från det vådliga slagtfältet.
Men folket anföll modigt fienden.
Norrmännen, som voro bättre utrustade,
störtade ned mot dem från den höjd, der
de afbidat anfallet, och snart förlorade
landtfolket fältet och måste draga sig
tillbaka. Men genom Håkan Jarls
tapperhet blefvo norrmännen omsider
drifna tillbaka till sina skepp. Striden är
bekant under namnet af slaget vid Kjell-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
