Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176 Kjermbo.
Kjermbo.
Kinnekulle och 410 fot högt öfver
haf-hufvet; omfattar en areal af 1,643 tunnl.
fast land. Socknen, som i allmänhet
har en jemn jordmån, bestående dels af
sandmylla, dels af hård lera, nästan
ingen skog, innefattar 6 mant. skatte, .1
krono, ll/2 frälse och taxerades 1860
till 54,960 rdr rmt. Folkmängden, som
år 1805 var 208, hade 1860 nedgått
till 159 personer. Kyrkan, byggd af„
sten på okänd tid, skall vara tillbyggd
1767 och förbättrad 1823.
Socknen består af följande byar och
hemman: Göksholmen, hvaraf Vg mant. med
tegelbruk är eu gård, tax. till 7,090 rdr rmt;
is/g sk., 1 fr. Kjestad, hvaraf 11 \ mant., tax.
till 0,900 rdr rmt, är en gård; V2 Rottneby
samt 3/g i förutn. by, tax. till 4,0^0 rdr rmt,
egas af grefve H. A. Hamilton; ß/g Klockareg.;
’/g Kjestadstorp ; 1 Kjestad, tax. till 0,750 rdr
rmt, är prestgård. — Adress: Lidköping.
Kjermbo, (i jordeboken) Kjernbo,
Kärnbo, Kernbo (allmännast).
Annexsocken till Mariefreds stad, ligger uti
Selebo härad och Nyköpings län, nära
staden, mellan Thoresund i norr, Åker
i vester och sydvest, Taxinge och
Grips-holmsfjerden i öster — vid 30 fots höjd
öfver hafvet — och omfattar en areal
utom andelarna af Mälaren, af 7,498
tunnl., hvaraf 347 insjöar, inberäknade
öarne och holmarne Aljön, Hemön,
Obydön, Gäsholmen och Thorsholnren,
(efter Forsell 11,803 tunnl). Kjermbo
är öfverhufvud taget bland de mest
omvexlande och på naturskönheter rikaste
orterna vid Mälaren. Öar och
sjöstränder hafva omvexlande berg och klippor,
sanka ängsmarker och eklundar; längre in
på norra sidan om fjerden vidtaga
odlade fält, åter afbrutna af skogsbackar
eller hagar; söder om Mälarevattnen är
mera högländ och kärrig berg- samt
skogsmark, både utefter sjön och inåt
landet. Bergen hafva i hela denna del
af socknen 200 ända till inemot 300 fots
höjd. Staden och slottet hafva här
skogsparker. Jordmånen är i de bättre
bygderna lera, i andra sand- och mojord,
Näringar äro åkerbruk, ängs- och
skogsbruk; fiske i Fataburssjön, sjöfart m. m.,
allt under inflytande af inom socknen
belägna Mariefreds stad och Gripsholms
slott, med dertill hörande kungsladugård,
samt det i nejden liggande Åkers
styckebruk, som här har lastplats. Socknen,
som år 1810 beboddes af 786 och 1860
af 826 personer, består af 10% mant.
skatte, 11 mant. krono, 67/8 mant. frälse,
och tax., jämte 14 lägenheter, 1
manufakturinrättning, frälseräntan af 3/8 mant.,
till 187,520 rdr rmt.
Barnundervisningen bestrides i fast skola gemensam för
Mariefred af 1 examinerad och 2
oexaminerade lärare; under år 1859
besöktes skolan af 81 barn, medan 102
undervisades hemma. Kyrna förekommer
1275 och 1314 såsom hörande till
pre-positura Strengneiisis. I början på
1800-talet var Kärna moderförsamling och
regalt pastorat. Socknen begagnar
numer kyrkan i Mariefred; ruiner efter
den gamla sockenkyrkan ligga vid
nordvestra stadstullen; ödelagd från 1624,
brukades den. åter några år från 1682.
Från Gustaf Ls tid förvarades der Sten
Stures d. Ä:s ben, flyttade från
Mariefreds kloster, tills de fördes till
Strengnäs 1577. Erkebiskopen Abr.
Angerman-nus ligger der ock begrafven. Af
forntidsminnen nämnas utom ortens rikaste
minnen, som äro fästade vid Gripsholms
slott, högar, bauta- och runstenar samt
stensättningar, såsom på egorna till
Ed-sala by en större mängd grafhögar
och kullar, isynnerhet mellan sjelfva byn
och den söderut varande
Gripsholms-viken af Mälaren. Mellan grafvarne
förekommer, såsom vanligt på denna orten,
större och mindre stenkretsar, treuddar
o
och skeppssättningar. Åtskilliga af dessa
högar hafva blifvit undersökta af Dybeck,
som deri funnit, utom vanliga
grafkru-kor, en med största omsorg utarbetad
lansspets af jern, se liuna 1847, sid.
3—4. En grafhög har blifvit undersökt
af innehafvaren af ett boställe nära
Mariefred, som deri fann bland brända kol
en ring af jern, om hvilken Dybeck
yttrar sig, »att den är i sitt slag af stor
sällsynthet. En dylik sökes nämligen
förgäfves i antiqvitetssamlingarne, och
är, så vidt man känner, aldrig tillförne
funnen hvarken i Sverige, Norge,
Danmark eller annorstädes. Har i öfrigt en
så påfallande likhet med de vanliga
hals-och armringarne (af guld), att föga
tvifvel, det den varit en dylik, kan uppstå.»
Gårdar: Arnäs, vid Prestgårdsviken, 1/2 mant.,
med 1;2 mant. Svarttorp, tax. till 0,220 rdr
rmt, prestgård; Arnäs har varit frälse och
tillhört R. R. Michael Krumme 1526, men utbyttes
till kronan 1552; Svarttorp tillades 1625.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
