Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klågerup.
klågerup.
197
III patronrätt till Hyby kyrka såsom
ersättning för af mannen gjorda
försträckningar till kronan. Deras dotter
Elsa, gift med danska riksrådet Otto
Lindenow, erhöll på sin lott Klågerup.
Under hans tid blef Skåne svenskt, men
som han aldrig kunde rätt finna sig i
de nya förhållandena, så utflyttade han
till Seland, der han dog, den siste af
sin ätt i Sverige, 1697.
Sora bevis på hans ovanliga styrka berättas
följaude: uti porthvalfvet vid Klågerup hängde
en jernring, och hållande i den kunde hr Otto
lyfta sig sjelf och den häst på hvilken han red,
högt upp från marken. På Klågerup finnes
hans porträtt; ögat talar om belutsamhet och
starka passioner.
Den väg, som från herregården
förer mot Lund ut till det s. k.
bomhuset, är af honom anlagd. Hans dotter
Anna Sophia blef egarinna till Klågerup.
Ar 1704 blef hon gift med hofkansleren
Wilhelm Julius Coyet.
Till en början skall hofkansleren hafva varit
mycket kinkig mot sin hustru, men hon bar
med tålamod alla hans nycker, ehuru hon hade
en kroppsstyrka, fullt jemförlig med hennes
fars. Men en gång bad hon sin herre — ty
hon var mycket välgörande — att få utdela åt
några tillstädeskomna fattiga så mycket som
hon på en gång kunde uppbära ur källaren.
Då han dertill gaf sitt samtycke, begaf hon sig
dit ned och uppkom, bärande under hvardera
armen en tunna öl, och på hvarje tunna lågo
en fläsksida och flera stora bröd. Detta
kraft-prof gjorde som det säges, hennes man mera
höflig. Enligt en annan berättelse skall lion
hafva aflagt sistnämnde kraftprof, då en dansk
ströftrupp hemsökte gården. Det var dessutom
för henne en småsak att räta en hästsko;
likaledes berättas, att under hennes tid voro alla
nycklar och lås-handtag på Klågerup snedvridna.
Hon var stor och grof till växten; länge
förvarades på gården ett par skor, som sades hafva
tillhört henne och hvilka utmärkte sig för sina
kolossala dimensioner. Coyet dog 1799 (1709?);
hans hustru öfverlefde honom flera år. Af Hyby
kyrkobok 1715 ser man, att hon då ännu lefde
och kallas hon der »caucellerinnan på Klågerup.»
I folkets minne lefver hon ännu under namn
af »den starka frun.»
Hennes porträtt finnes på gården.
Hennes syster Wivika Ramel blef sedan
egarinna, hon dog 1725. Klågerup kom
derpå med Brita Ramel till
öfverstelöjtnant Fredrik Trolle till Näs och
Eriksholm; han har byggt mellanbyggnaden
och venstra flygeln af boningshusen,
äfvensom genom tillköpta hemman
be-tydligen utvidgat gården, dog 1770.
Hans son, Arvid Trolle, fick Klågerup
i mödernearf. Denne herre har genom
sin originalitet och sina många
underligheter beredt sig ett namn, som ännu
lefver i traditionen, som äfven förvarar
en mängd lustiga uppträden, hvilka
tilldragit sig på Klågerup, då hist.
docenterna Roth och Wåhlin voro lärare för
hans söner Arvid och Nils, hvilken
sednare fick egendomen vid fadrens död
1797. Sedan han efter sitt giftermål
med Andriette Barchæus tillöst sig
brödren Arvids andel, som blifvit såld till
baron Schwerin, bosatte han sig på
Klågerup, egnande sin tid åt sin gårds
skötande, sina underhafvandes fromma
och kommunala bestyr.
o
Ar 1815—IG arbetade han i kommitén för
organiserandet af den nya roteringen i Skåne i
och för de tvänne ny-upprättade
infanteri-regementena. Som belöning för detta arbete upp
höjdes han, d. 27 Febr. 1816, till friherre. En
synnerlig förtjenst om länet inlade Trolle som
ordförande i direktionen öfver läns-lazarettet i
Lund. Under hans ledning blef detta betydligt
utvidgadt och satt i ett orduadt skick, som
möjliggjorde uppfyllandet af dess bestämmelse.
På Klågerup lät baron Trolle uppmäta gårdens
och derunder lydande hemmans egor samt öfver
dem upprätta geometriska kartor. Derefter gjorde
han en ändamålsenligare indelning af
egorymden, afskaffade hofverierna och utarrenderade
jordlotterna. Härigenom åvägabragtes ett
allmänt välstånd bland Klågerups bönder. Då
fordom godsets åboar brukade hvarje vår hoptals
samlas på herregården för att låna säd, dela
till utsäde, dels till brödföda rör sommaren, så
upphörde nu fullkomligt dessa besök. Under
hans egotid fick Klågerup en sorglig ryktbarhet
såsom skådeplatsen för massakren under
Skånska bondupproret år 1811, hvarom mer längre
ned. Som menniska och vän var kammarherre
Nils Trolle allmänt värderad och högaktad; han
dog i sina bästa år, den 30 Juli 1827, föremål
för allmän saknad. Tegnér sjöng vid hans graf:
O] hur mången hjelplöshet skall börja
På din mull.
Ty allt trassladt du i ordning ställde,
Der blef hjelp, blef reda hvar du kom,
Och ditt råd, likt guldmynt, gick och gällda
Landet om.
Sof, NILS TROLLE, man med fria sinnet,
Man med tankens ljus, med hjertats tro!
Dröm är menskans framtid, dröm är minnet,
Dröm i ro
Det historiska minnet, som är fästadt vid
Klågernps namn, är från det redan omnämda
bondupproret och hvarom läses i »Skånska
Herre-i gårdar» följande:
»Den missförstådda författningen om
utskrifning af förstärkningsmanskapet samt minnet af
den grymma vårdslöshet, hvarmed landtvärnet
under Gustaf IV Adolfs tid behandlades, i
förening med farhåga för ett liknande öde alstrade
på flera ställen år 1811 gäsning och oroligheter
bland Sveriges allmoge. I Skåne kom det till
utbrott, hvilka endast genom krigsmaktens
mellankomst kunde stäfjas. Prester och
egendoma-herrar voro synnerligast föremål för folkets hat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
