Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
KlofTcr-rtii.
Knifsta.
källa. Uti Kyrkofjells utmark äro fyra
breda stenhällar, från 2L/2 till 3 alnars
längd, så sammanställda, att de
innesluta ett rum, uti hvars golf lemningar
efter urnor och brända ben förekomma.
Rundt om står en krets af fem stenar,
hvilkas antal förr varit större.
Möjligtvis kan denna fornlemning vara ett
dyrhus, ifrån hvilket takhällen blifvit
bortförd. Till antiqviteterna hörer äfven en
liten vattenfylld, trekantig håla uti
berget, hvarpå kyrkan är byggd. Den
kallas Dopkällan, emedan de första christna
i socknen skola blifvit döpta vid
densamma.
Här märkes Kyrkesunds fiskläge, hvilket
egentligen utgöres af flera, pä klipporna
omkring detta sund uppbyggda, samlingar af
fiskarekojor, såsom Sumpen, Sta (fansholmen, Herrön
och Koön. Här bo omkring 200 inb. Antalet af
storfiske-båtar, som tillhöra dem, är endast fyra.
Nordost härifrån på Björholmen är också ett
fiskläge, bestående af 14 hushåll, 74 inb. hvilka
fiska med 3 sjöbåtar. Såsom det bästa hemman
i denna socken anses 1 maut. kronoskatte
Kyr-kefjell, tax. till 9,520 rdr i 1 1 delar, hvars
ärliga utsäde i styf jord uppgår till omkring 45
t:r, och som kan vinterföda 50 nöt och 12
hästar. Proportionaliter kan dermed jemföras
gym-nasii-hemmauet 1 4 mant. frälse Wik, tax. till
2520 rdr i 3 delar. Den sämsta gård i häradet
åter är enkesätet 1 mant. Sältebo, tax. till 3520
rdr, med sandig åker till 10 t:r utsäde och äng
till 40 lass. Alla frälsehemmanen tillhöra
Hvit-feldtska donationen. Största brukningsdelen är
ö/12 maut. sk. Kjöleröd, tax. till 2780 rdr,
och minsta maut. Ellingseröd, tax. till
120 rdr. Adress: Oroust.
Kiöfver-ön är en af de större öar,
som omsluta Marstrands hamn. Den
genomskäres af en vacker med löfskog
bevuxen och väl uppodlad dal.
Knapegården. Säteri, se Wånga
socken.
Knapegården. Säteri, se Ryssby
socken.
Knapehäüs-grufva i Dunkers socken
af Nyköpings län, lemnade år 1860:
802 sktt jernmalm.
Knappfors. Hytta uti Carlskoga
socken af Örebro län, vid Ahlqvetterns
östra strand, uppbyggdes 1655; men
smidet är nu nedlagdt. Knappforss
tull-qvarn och såg, tax. till 1350 rdr, egdes
af Ahlqvetterns bruksbolag, äfvensom
Knappforss sluss, som under 1859
uppgifves hafva lemnat en utdelning af 2,300
rdr rmt. Om en vid stället växande
eks historiska minne se Carlskoga.
Knifsta. Socken i Erlinghundra
härad af Stockholms län, gränsar till
Östuna och Lagga i nordost, till Alsike
och Wassunda i vester; mot de
förstnämnda skjuter socknen upp i en smal
spets. Mellersta delen utgör
förnämligast en slättbyggd; men trakten är
något sidländ kring det vattendrag, som
från sjön Walloxen går åt sydost genom
Säbysjön, mottager tillopp från norr
och från öster vid södra gränsen, samt
utgår till Odensala; likaså kring ett
annat vattendrag mot vester till
Wassunda och Alsike. Norrut är bergländig
skogmark, österut sandig, der Långåsen
framgår. Slättbygdens uådande jordmån
är lera. Näringarne äro, jemte åkerbruk,
boskaps- och trädgårdsskötsel, skogsbruk
och något fiske. Hemmantalet är 40%
m:t., deraf 6 sk., 2% kr., 32% fr.
Taxeringsvärdet var 1860: 355,005 rdr rmt.
Folkmängden sistn. år 772, år 1805 var
den 643. Socknen har i allmänhet 100
fots höjd öfver hafvet och utgör 8,794
tunnl. fast land med öar, 370 tunnl. äro
insjöar. Kyrkan, vester om Täbysjön, 2
mil från Uppsala, der vägar mötas från
Odensala, Wassunda, Alsike och Östuna,
anses vara från slutet af 14:de
århundradet. Prinsessan Eugenie har under
sitt vistande på Noor skänkt en dyrbar
altartafla till kyrkan. Knifsta nämnes
i 13:de och 14:de seklet såsom hörande
till Arlendahundari härad; nu är
socknen annex till Alsike. Kyrkoherdar
förekomma på 1300-talet; kaplaner
nämnas från 1593. På Skässla södra
gärde, på Wikby egor och vid Engbv
finnas runstenar. Länge lefde bland
folket tron på den i lifstiden allmänt
vördade Erik den Heliges namn, såsom
ett säkert skydd i ali nöd, så ock här
på orten, hvilket visar sig af berättelsen,
huru vid en stor eldsvåda, som utbröt
St. Eriks natt 1310 i Ladunge nu
Ledinge, en man, benämd Ödger, boende
midt emellan de brinnande gårdarne i
byn, fick för sin bön skull till St. Erik
sin gård förvarad för elden.
Här märkas säterierna: Forshy, Segersta,
Noor, Ledinge och Knifstan. Det sistuämda af
5 mant. har lydt under Noors säteri, egdes 1849
till hälften jemte ’/4 mant. frälse af grefve
Sandels, till häften af bönder. Säteriet egdes
1860 jemte V2 mant. frälse, en gammal och
en ny vattenqvarn, väderqvarn och såg, allts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
