Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knäred.
Knäred.
207
ett möte härstädes, som förmodas varit
det mycket omtvistade Fagradals möte;
år 1258 mellan svenske kunimgen
Waldemar Birgerson med sin gemåls
syskonbarn och danske konungen Erik
Glipping. På kongressen i Knäred mellan
svenska och danska hofven 1571 blefvo
väl de hufvudsakliga tvisteämnena
oafgjorda; men man beslöt likväl en
ömsesidig åtgärd, att hålla Östersjön ren
från kapare. Ar 1575 hölls åter ett
sammanträde mellan svenska och danska
fullmäktige. Såsom orten för
öfverlägg-ningarne nämnes Halländska gränsen
mellan Ulfsbeck och Knäred. Vid den
på samma ställe år 1580 ånyo hållna
kongress beslöts bland annat, att alla
oordningarne på gränserna skulle rättas
genom skiljomän, och ingen oroas på
någondera sidan till sjös eller lands, man
Stettinska freden evärdeligen hållas.
Afhandlingen skedde vid Sjöared; men
undertecknades vid Ulfsbäck i
November 1580. En stenhäll i form af ett
bord, nära vid Sjöareds gästgifvaregård,
kallad Kungstenen, utvisas af folket med
berättelsen, att här rådslogo Englands
och Hollands fredsmedlare med Sveriges
och Danmarks fullmäktige, som
undertecknade freden på nämnde sten. Den
unge Axel Oxenstjerna, konung Gustafs
kansler, var vid detta möte första
gången fäderneslandets ombud. Det var
väl i detta fredsslut det ordet ^Elfsborgs
lösen» nedskrefs, som svenska bonden
haft svårt att glömma; men sedan den
freden hade svenska folket ro inom
rikets landamären, under konung Gustafs
tid. Uti Kungsbacken, på landsvägen
mellan Uddared och Evebygget, möttes
konungarne Gustaf II Adolf och
Christian IV år 1619. Under Carl Gustafs
tid upplågade åter kriget och på
Uddareds egor möttes 1657 Danskarne
under sin konung Fredrik och Svenskarne
under Stenbock. Här måste de
underlägsne Svenskarne omsider vika och
lemna 1000 slagna på valplatsen; bland
de fallna var Jacob Lilliehöök; då föll,
skrifver en författare »ett friskt blad ur
Carl Gustafs hjeltekrans.» De stupade
begrofvos icke långt derifrån i
Evebyg-gets äng. Rigshög, en med löfträd
bevuxen ättehög af 50 stegs
sluttnings-höjd, står på en äng nära landsvägen,
tillhörig Dyreborgs hemman. Den nedra
delen af högen synes likväl vara en
bildning, icke af menniskohand, utan af
naturen. Vid Kyrkhult utvisas en
andaktsvård med åtföljande vanlig tradition
om, såsom förut är nämndt, en tillämnad
men misslyckad kyrkobyggnad och
sydost från kyrkan vid Laga-strömmen ligga
lemningar efter förskansningar, efter
hvilka fornlemningar sjelfva stället fått
benämning af skansarne. På
Laga-strömmens andra strand, på Lagereds egor,
har man fordom utvisat ruiner efter
slottet Hall chor g, hvaraf nu mer endast
namnet och sägnen bibehållit sig, men
inga fornlemningar gifva anvisning på
den gamla, öfvergifna borgen. Om
hemmanet Blankered förmäler traditionen,
att en qvinna vid namn Blanca der haft
en befäst borg, men inga fornlemningar
finnas på stället.
I socknen finnas utom förutnämnda, följande
byar och hemman: Barsalt, Bàllalt {Boalt),
Bör-lcered, Baggabygget, Dyreborg, Elinilt, Kjörsveka,
Kyrkhult, Råbilt, Myllehyttan, Norlian, Parken,
Putsered, Sibbalt, Snorlian, Torsakull, Tygarid,
Trälsilt (Trelshult) Wångedahl, Blankered,
Brännalt, Egarnahult (Ekornahult) Elmtonsgård,
Knuts-torpsbygget, Laxhult, Lingilt, Skenabygget,
Svens-hult, Tornared, Wästralt. Vidare märkas:
Bäst-hult ’Bästill) 1 /2 inan t. frälse tax. till 4000 rdr,
skiftad i 2 delar, med 13 inb. beläget vid
Laga-ån, har jordmån af mylla, samt ek-, bok- och
bjurkskog; uppgifves 1818 vara enda för
ståndspersoner bebyggda hemman i socknen; 1 /2 fi*.
Hult, tax. till 8000 rdr, och skiftadt i 3 delar,
med inb.; V/2 fr. Husalt i 4 delar, tax. till
3000 rdr med 31 inb., sandblandad mylla
och någon surskog, är efter Bexell ett blsuid de
bästa hemmanen; beboddes för öfver 100 år sedan
af en Liljegranath, hvilken var den siste
adelsman som bott i Knäred. Då det 1724 ringdes
för Liljegranats aflidna fru, spräcktes den stora
klockan, och denna händelse har förvarat deras
troligen eljest här i nejden förgätna namn. 1
fr., j ’/i sk. Knäred i 10 delar, med 71 inb.,
har jordmån af grusblandad mylla; här är utom
bok- och björkskog äfven en god torfmosse.
Igenom egorna flyta både Laga-strömmen och
Kråk-ån; fvra sjöar höra till byn. Fordom har här
hållits årliga marknader, och är här ännu till
(oljd af en tyst öfverenskommelse årligeu en
folksamling på den dag, då kyrkan först blifvit
invigd. Då de ifrån trakten häromkring äro
församlade, sysselsätta de sig, enligt gammal vana,
med byteshandel, med säljande af här
förfärdigade väfnader och väfskednr, hvilka sednare
föryttras såväl här, som i Danmark och
Norrige, samt med upphandling af lin. l/2 sk.
Sjöared, skiftadt i 3 delar tax. till 4,500 rdr med
20 inb., har sandblandad mylla och skog af ek
och björk; 1/2 fr Öhen, skiftadt i 5 delar, tax.
till 1790 rdr, med 33 inb.; Uddared I mant.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
