Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knatte.
Knatte.
209
B % af lånebeloppet årligen i 14V2 år;
2 % utgöra dervid räntan och 6
amortera sjelfva kapitalet. Hela
folkmängden kan anses vara fäst vid
jordbruket, enär inga egentliga binäringar
finnas, sedan den förderfliga
gårdfarihan-deln alldeles upphört till fromma för
orten. Sedan Göta Kanal kom till stånd,
har äfven transporten med foror mellan
Göteborg och Jönköping nästan alldeles
upphört. I stället är hågen nu mer vänd
åt jordens odling, särdeles af kärr och
mossar, som anses både lättare och in er
lönande att odla än de sterila backarne.
Såsom förut blifvit nämdt, är jordmånen i
socknen i allmänhet mager och
stenbunden : men flit och försakelse göra, att
folket dock är i någorlunda bergade
omständigheter. Hafran är allmännast använda
utsädet, eljest nyttjas och trifvas jemväl
råg, korn, hvete och ärter; de trenne
sistnämda sädesslagen mindre allmänt.
Potates odlas med fördel och till ej
obetydlig qvantitet, äfven något
rofvor, dock undantagsvis till utfodring af
kreaturen. Hampa och lin odlas
allmänt, mest för husbehof; men odlingen
af humla är mindre allmän.
Trädgårdsskötseln försummas, och kryddgårdarne,
som vanligast förekomma, äro små
obetydliga täppor. Före år 1787 var
skogsmarken samfäld för hela socknen; men
efter denna tid har hvarje hemman
genom storskifte bekommit sin lott deri
särskildt, utan att denna åtgärd likväl
tyckes hafva vändt folkets hog till mera
hushållning med skogen. I allmänhet
anses skogsmarken till hvarje hemman,
jernfördt med förhållandena i andra
socknar på orten, vara nog inskränkt och
tillväxten för ringa, för att man åt
skogshushållningen vill egna någon omsorg
med indelning till årshyggen, afbrukade
trakters infredande och besåning. Som
hvarje helt hemman eger en arealvidd
utmark af något öfver 100 tunnl., hvaraf
minst två tredjedelar äro för skogsväxt
dugliga, så tyckes med ej alltför stor
misshushållning — såsom genom svedjande
— kommande generationer icke behöfva
blifva i saknad af nödig skog inom
socknens eget område. Tillgångar på
bränntorf finnas endast för Lunds och
Knätte byar i den s. k. Orremossen.
Torftägten är dock ännu föga tillitad.
IV.
Fisket uti de socknen angränsande
sjöarna såsom foga lönande, idkas obetydligt.
Biskötseln har ej heller vunnit någon
framgång och är, likasom jagten, af högst
få omfattad med någon synnerlig vard.
Tillverkningen af ylle- och linneväfnader
sker endast för egna behofvet, och
handaslöjder idkas äfvenså allmänt, men blott
till husbehof. Folkmängden inom
socknen, som år 1810 utgjorde 353
personer, var år 1848: 579 personer, fördelta
på 129 hushåll, af hvilka 65 bodde på
hemmansdelar, 14 på jordtorp, 10 på
ryttare- och soldattorp samt 40 i
backstugor och inhyses. Hjonelagen voro
105; år 1860 var folkmängden 607.
Folklynnet är i allmänhet fromt och
stillsamt, och sedligheten, jemförelsevis
med andra orter, god. Dryckenskapen
är i ett märkbart aftagande, särdeles
bland det uppväxande slägtet. Till dessa
lyckliga förhållanden bidraga säkert, dels
att ingen stad är i närheten, dels att
ingen landsväg genomstryker socknen
och att ingen gästgifvaregård eller
privilegierad krog finnes inom dess
gränser. Socknens höglända belägenhet
inverkar med ett sundt klimat fördelaktigt
på inbyggarnes helsotillstånd. Folkets
klädedrägt är enkel, men snygg,
boningssättet likaså. I afseende på plägseder
och bruk förefinnes ingenting, som
förtjenar anmärkas. Folket är öppet och
tillgängligt för upplysning, och
bemödanden till uppmuntran i denna väg
lära icke vara fruktlösa. Högen för
läsning har på sednare åren betydligt
tilltagit. Inom socknen finnes sedan flera
år tillbaka ett läsesällskap med många
deltagare, hvilka hålla en mängd böcker
och skrifter af blandadt innehåll.
Tidningar, både religiösa och politiska,
hållas och läsas af allmogen, som med ett
enda undantag utgör hela socknens
befolkning. Till sedlighetens befordran hafva
flera af Knätte sockenboer ingått i Böne
församlings nykterhetsförening.
Folkundervisningen besörjes af med Böne
gemensam examinerad skollärare.
Skolbarnens antal uppick 1859 till 97, deraf
dock 10 undervisades hemma.
Skolhuset är i Böne bekostadt af framlidne
prosten Warholm. Genom donation till
pastoratet af prosten Särnmark erhåller
Knätte socken årligen värdet för 1 t:a
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
