Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongsbergs.
Kongsbro. 225
nes en ängel i blått fält med samma
emblemer i sina händer. Qvinnobilden
lärer föreställa St. Gertrud, till hvars
ära kyrkan blifvit invigd. Kongsbacka
jemte Hanhals är ett regalt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Fjäre och
Wiske kontrakt i Göteborgs stift. Ett
cellfängelse för staden jemte Fjäre härad
har på senare åren uppstått och
inrymdes till begagnande från den l:sta Juli
1854. Det har 12 ljusa celler och
medeltalet af fångar för året har varit 70.
Uti stadens skola var antalet af
lärjungar vanligen omkring 12, men sedan
en folkskola om hösten 1849 hade
kommit till stånd, minskades deras antal
ända till 3. Under åren 1851—55 kan
det pr medium antagas till 8. 1850
bevistades folkskolan af icke mindre än
50 barn, 1859 af 67, medan 16
undervisades hemma. Tillfölje af detta
skolans lyckliga resultat, anses den fond,
hvartill kon. Carl XIV lemnat 7,000
rdr bco, och som var ämnad för en
småbarnsskola, ej vara härtill behöflig,
utan förvaltas medlen endast af en
direktion. — Marknader hållas i Februari,
April, Juli och Oktober.
Kungsberga. By uti Färentuna
socken och härad af Stockholms län, är
belägen på ett berg, som består af flera
klippor, af hvilka några hafva särskilda
namn, såsom Kumblaberget,
Gråtteber-get, Kurberget m. fl. Byn, som består
af 4V2 mant. skatte på 12 mr, skiftade
i 36 delar, och med ett taxeringsvärde
år 1859 af 36,300 rdr rmt, har 181
inbyggare. Det är ett tal bland
allmogen, att »här varit likasom en stad.»
På sluttningen af sydöstra bergshöjden
(Kumbleberget) är upprest en omkring
3 alnar hög, på södra sidan flat, sten,
från hvilken utgår mot södra en
afbruten rad af lägre stenar, och synas på
få alnars afstånd härifrån tecken efter
en dylik stenrad i samma sträckning
som den förra. I närheten äro ock jemte
en uråldrig grundmur, hvilken till en
del sträcker sig under ett uthus, flere
stensättningar, men alla så skadade, att
i afseende å deras fordna bestämmelse
intet kan stadgas. Blott några rundade
stenkretsar af 20—30 till 35 fots
tvärdrag återstå, fast mer och mindre
betäckta med gräsvall. Byamännen hålla
IV.
minnesmärkena för både »gamla» och
»illmariga», men hafva intet att om
dem förtälja. På en från Kumlaberget
hit löpande obetydlig landtrygg finnes
ett märkvärdigt minnesmärke, närmare
beskrifvet i Dybecks Runa II häft. 1842
sid. 34. Långtarmen, hvilken sträcker
sig efter öns vestra sida, bildar midt för
Kongsberga en mindre bugt. Norr om
denna sträcker sig efter vattenleden en
obetydlig ås, eller förhöjning, och utgör
denna med sina mörka alar, sin frodiga
växtlighet och sitt herrliga läge en af
de täckaste delar af ön. Det är hit,
som några af våra fornforskare förlagt
gamla slotten Ringnäs och Kongsberg.
På två ställen på södra delen af höjden
med 80 alnars afstånd från hvarandra
finnas murar, närmare beskrifna i
Dybecks II Häfte sid. 36. Fornforskarne
hafva dock varit af ganska olika tankar
rörande ifrågavarande tvänne fästen.
Under det nemligen en del hållit före att
Ringanäs och Kongsberg varit olika namn
under särskilda tider på ett och samma
slott, hafva några förlagt än det ena
än det andra till den trakten, der nu
Svartsjö är, eller till andra delar af ön,
medan andra ansett lemningarne efter
Ringanäs och Kongsberg böra sökas i«
närheten af hvarandra. Rörande
Kongsberg instämma Hadorph och Palmsköld
deruti, att det fordom varit en stor
Kungsgård, belägen på Färingsön: att
konung Magnus Ladulås här ofta vistats:
att det sedermera blifvit gjordt till
bondegård, och att murarne efter Kongshuset
ännu (i slutet af 1600-talet) der
utvisats. Nu förvaras minnet af
Kungsgården i byns namn.
Kongsbro. Boställe uti Wreta
Klosters socken, Gullbergs härad af
Linköpings län, för regementschefen vid
l:sta Lifgrenadierregementet, af 8 mant.
krono-säteri, taxeradt 1860 till 36,000
rdr rmt, är beläget vid Motala-åns
utlopp i Roxen; det var förut
kungsgård och kallades Bro, äfven
Biskopsbro, då det tillhörde de katholska
biskoparne; var bebygdt af biskop Henrik
Tideman. Kongsbro kallades gården i
anledning af dess indragning till kronan
efter Westerås recess 1527, då den blef
kongsgård och beboddes en tid af
hertig Magnus, Gustaf I:s son, som dog
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
