Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Kopparberget, Stora.
Harmsarfvet, Buråsen, Lurgrufvan,
Qvick-tjernsberget ra. fl. Jungfrubergs och
Mästergrufvorna lemnade 1856: 1013
sktt jernmalm, ensamt Jungfruberget år
1860: 819 sktt. Flera rödfärgsverk
finnas. — Kyrkan ligger inom Falu stad,
under hvilken artikel hon redan blifvit
omnämnd. Före kyrkans uppbyggande
lärer här varit blott ett kapell, hvilket
lydde under Thorsång. Här har år 1858
blifvit inrättat ett sockenbibliothek.
Bland betydligare och bättre bebyggda
egendomar märkas Grycksbo, pappersbruk, 32 spannl.
17 snäsl. 5 bandi.; Rottneby, tax. till 900U rdr,
eges af direktör Clason. — Bäckhagen,
Gunsarf-vet m. fl. om 100 spannl. 17 snäsl. 5 bandi.,
tax. till 19,028 rdr. — Högen, Heden, på 88
— 13 — 8, tax. till 12,975 rdr. —
Gassarf-vet och Heden på 75 — 13 — 4, tax. till 11,280
rdr. — 93 spannl. 19 snäsl. Heden, tax. till
16,338 rdr. — Ilalt på 36 — 17 — 7, tax.
med tegelbruk till 12,640 rdr.— Sveden på 51
— 10, tax. till 8,850 rdr. — Främsbacka på 130
— 3 — 8, tax. till 24,000 rdr. —
Helsinggàr-den på 105 — 17 — 5, tax. till 17,325 rdr.
— Källviken på 95 — 17 bergsfrälse och Vß
mant. skatte, tax. till 13,598 rdr. — Carlberg
på 12 — 13 — 6, tax. till 4,125 rdr. —
Hästberg på 9 — 6, tax. till 4,575 rdr. —
Stenbacken på 45 — 1, tax. till 6,000 rdr. —
Nors-lund en vacker egendom helt nära Falun, på „
31—4, tax. till 11,250 rdr. — Kar arfvet,
på 83 — 3, tax. till 13,530 rdr. —
Samuelsdal på 9 — 4, tax. till 4,500 rdr, se nämnda
art. — Kungsgården Noret på 15 — 14 — 6,
tax. till 5,250 rdr, innehafves af landshöfdingen.
— Pastorsbostället Asbo på 14 — 4 — 6, tax.
till 1,875 rdr. — Klockarebostället på 2—10,
tax. till 300 rdr. — Minsta brukningsdelarne
äro 6 snäsland i Holtägd, tax. till 40 rdr; och
7 snäsl. i Helsinggården, tax. till 38 rdr. —
Adress: Falun.
Kopparberget, Stora. Denna i fordna
dagar Sveriges förnämsta koppargrufva,
hvars afkastning dock blifvit ansenligt
minskad i sednare åren, är belägen på
Falu stads område i Stora Kopparbergs
län, som fått sitt namn af grufvan.
»Dess ålder är nog oviss», säger den
förtjente topografen Hiilphers, till och
med så oviss, att en lärd antiqvarie af
Rudbeckska skolan på fullt allvar vill
bevisa, att kung Salomo hemtat ali den
koppar, hvaraf de heliga kärlen i
Jerusalems tempel förfärdigades, från
grufvan vid Falun eller Kåårbergsgrufvan,
som hon också kallades i fordna dagar,
och att detta skett till följd af ett
förbund, som Judakonungen ingått med
Svea- och Göta-konungen Berich,
»hvilken bemäktigat sig hela den Europei-
Kopparberget, Stora.
ska orienten och sålunda kommit i
beröring med Judiska riket.» Om man
än icke får antaga, att grufvans ålder
går så högt upp i tiden, är det
imellertid säkert, att kopparmalm här
blifvit upphemtad eller bruten redan i
urminnes tider. I orten går en sägen, att
en vid Thorsång bosatt Finne, som här
haft sina fäbodar, flera gånger sett en
af sina bockar hemkomma till dessa
med rödfärgad pels, följt djuret i
spåren, sett det vältra sig på marken och
upptäckt kopparmalmstrecket. Bock
heter på finska Kauris, och deraf har man
velat härleda det ofvan anförda namnet
Kåårberget, hvilket dock vida mindre
hårdraget kan betraktas som en
sammandragning af »Kopparberget», hvilket
äfven tyckes bevisadt deraf, att namnet
äfven skrifves »Kohrberget.» Den, som
envist vill fasthålla traditionen om
bocken, kan imellertid stödja sig dervid,
att i trakten af grufvan finnas åtskilliga
ställen med namn, som påminna om
bockar, t. ex. Bockbacken,
Bockbacks-äng, Bockklinten o. s. v. Yi hafva
imellertid anfört traditionen. Eljest
kallas i gamla skrifter grufvan för »Berget
vid Fahlun» eller »TiskasjÖberg»,
emedan det ligger vid sjön Tisken, o. s. v.
Det äldsta dokument, som handlar
om grufvan, är dateradt år 1347; dock
talas deri om äldre privilegier, och ett
talande bevis för hennes ålder finnes i
hennes djup och de gamla slaggvarpen,
hvilka, innan krutet blef bekant, måste
hafva erfordrat lång tid för att utbrännas.
Det ofvannämda dokumentet är ett af
Magnus II utfärdadt privilegium, hvilket
sedermera bekräftades af Erik XIII och
efter honom af nästan alla efterföljande
regenter. Drottning Margareta hade
Kopparberget som morgongåfva; men
hvem, som i äldre tider varit grufvans
egare är icke kändt. Man vet dock, att
under medeltiden flera bland biskoparne
i Westerås hade andelar i grufvan, och
äfven Folkungaslägten torde hafva haft
del deri. I sednare tider ansågs
Kopparberget tillhöra kronan, och drottning
Christina kallar det i ett bref 1634 för
»ett högt regale i riket.» Konungarne
besökte också litet imellan denna
kronans egendom för att sjelfva tillse
bergsbruket ; men i sednare tider har kronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
