Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krokfors.
Krokstad.
253
erhållit namnet Cronodahl, och förbyttes
1807 från gästgifvaregård till
arbetshem-raan, då det befriades från tionde-
afgiften. Blef köpt till skatte d. 18 Mars
1748.
Krokfors. Hytta uti Ljusnarsbergs
socken af Örebro län, är inrättad uti
Krokfors forna gjuterilokal, som
arrenderas på 10 år. Der finnas tvänne
Sul-ugnar för smältning af koppar och
blyglansmalmer och en råkopparugn, till
hvilka bläster erhålles från 2 liggande
jerncylindrar. Fyra rosthus finnas här
äfven. Krokfors jernverk har tillhört
brukspatron Adolph H. Ramsay, död
derstädes 1838; han var yngste brodern
till de för sin tapperhet och
fosterlandskärlek vid Finlands försvar- så väl
af Geijer som af Runeberg i Fänriks
Ståls Sägner: »Främlingens Syn»,
besjungna bröderna Ramsay, hvilka
stupade, den ena vid Lemo, och den andra
vid Lappo. Vid Krokfors gjuteri, som
nedlades 1857, liar tillverkats 1842:
984 skU, värde 17,725 rdr bco; 1851:
1087, skU, värde 31,607 rdr; 1855:1,427
skli, värde 53,635 rdr, och 1857: 1948
skit. Arbetarne uppgifvas 1851 till 46
st. och högsta antalet 1855 till 64 st. —
Krokfors spikhammare, hvars tillverkning
år 1860 tax. till 1,520 rdr jemte
verk-stadsl)3rggnader till 10,000 rdr, egdes
s. år jemte V4 Abrahamsgård, l/2
Krokfors med qvarn, 1/4 Björkevad, 1/4
Drängs-arf, V4 Lund, m. fi. allts. tax. till 75,110
rdr, af ett bolag, hvari grefve. D.
Frölich har 5/5fi delar, brukspatronen och
riddaren G. Tingberg har delar,
direktören G. Kallstenius har 4/-6 delar,
brukspatronen C. Carlberg har 14/56 delar,
postm. P. A. Carlberg dispon. 29/56 delar.
Utsädet på Abrahamsgård, der
disponenten bor, är 4 t:r råg och 20 t:r
hafra; afverkning 13—1500 stigar kohl.
Krokstad. En gammal sätesgård
i Bv socken och Näs härad af
Wärm-lands län, V4 mil från allmänna
landsvägen, 1% mil från A mål och 5
mil från Carlstad, består af Krokstad
och Tibble, 4 mant. frälsesäteri, tax.
till 78,750 rdr, innehållande 1,729
tunnl., deraf 614 tunnl. åker, 268
tunnl. ängsmark och 847 tunnl. skog,
fördelade på liufvudgården Krokstad
samt utbruken Brunsbohl och Torstens- ,
torp jemte 13 torp. Godset, som
består af en halfö, begränsad i öster af
Byelfven och i söder och vester af sjön
Wenern, har en naturskön belägenhet
med fri och vacker utsigt öfver
Byelf-vens segelled, som årligen befares af
900 à 1,100 segelfartyg och ångare. En
vidsträckt park och vackra
fruktträdgårdar med orangeri och vinkast
omgifva de prydliga manbyggnaderna. Fisket
i Wenern och Byelfven är indrägtig!.
Af fisksorter märkas lake, lax, ål, slom,
id, braxen, gädda, aborre, m. fi. Till
egendomen hörer ett s. k. faktori för
jern och trävaror, från de inre
vattendragen, som här omlastas till Göteborg.
Ärliga utsädet på liufvudgården och båda
utbruken, som till stor del äro
grund-dikade, utgör 50 à 60 tunnor höstsäd,
190 à 200 tunnor vårsäd, och
skördades der år 1856: 1,076 lass hö och
1,506 tunnor diverse spannmål, förutom
rofvor, potates, foder af morötter m. m.,
och framfödas cirka 100 fäkreatur och
15 hästar samt får och svin. Ehuru
Fernow i sin Wärmlands historia af år
1773 uppger Krokstad vara ett af de
uråldriga herresätena i provinsen, känner
man dock icke dess innehafvare längre
tillbaka än början af 1500-talet. Enligt
befintliga gamla handlingar och
anteckningar från den tiden till närvarande
hafva desse varit följande: Knut
Gustafson Roos innehade Krokstad år 1535,
gift med Atina Carlsdotter till
Birke-boda, en norsk nunna, som han bortfört
från Wadstena kloster, och bodde ännu
qvar 1563. Knut Ribbing kom i
besittning af stället 1571, Knut Roos, gift
med Karin Kafle, egde det 1639.
Fältmarskalken Lennart Torstensson (se om
honom »Ortala s:n») tillbytte sig egen
domen 1647 af Johan Gyllenstjerna
mot åtskilliga hemman i
Westergötland, och lärer han anlagt utbruket
Torstenstorp. 1671 var Göran Uggla
herre till Krokstad, som då äfven
iune-liade Rosenborg och Bredened; 1690
Georg Johan Taube; 1708 Beata Uggla
född Roos; 1725 Magdalena Soop; 1748
Georg Gustaf Uggla, som ännu 1770
bodde qvar, 1775 J. W. Dahlman och
sedan Salomon Gottschalk Geyer till
1794; krigsrådet Per Ad. Geyer till 1826;
i bergsrådet J. G. Geyer sålde egendo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
