Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kronobergs Län.
Kronobergs Län. 255
hvilken Matkroken och Anghultssjön
afbörda sig. — Af vigt är slutligen
Helge-ån, som börjar i trakten af Rydaholm,
samlar sina källgrenar i sjön Möckeln,
i hvilken, utom andra, sjöarne Rungen och
Femlingen afbörda sig, utgår från
Möckeln på dennas vestra strand, upptager
åtskilliga smärre vattendrag,
genombryter Göinge-åsen och fortsätter sitt lopp
i sydvestlig och sydlig rigtning genom
Skåne, der den ändtligen faller i hafvet
o 0 t
vid Åhus. Ronneby- och Mie-åarnas öfra
lopp höra slutligen äfven till länet.
Länets befolkning, — afkomlingar af
de djerfva och modiga Småländningar,
som under Nils Dackes befäl allvarsamt
skakade kronan på gamle kung Göstafs
hufvud, och hvilkas hustrur på
gästabuden måste medföra sina mäns
svepkläder, emedan de icke kunde vara säkra
om att icke få hemföra deras lik efter
en »bältespänning», vid hvilken »sol och
måne» sken in genom den »skurna
flisan», — den n. v. befolkningen eger,
heter det, Småländska lynnets alla
cha-raktersdrag; den är höflig, tjenstfärdig,
välvillig, lätt och liflig, i hög grad
tarflig, sträfsam och sparsam, mån om
pen-ningeförtjenst och i vissa trakter
särdeles fallen för handel och vandel.
Näringsfliten och välmågan synas vara i
tilltagande, ehuru dock talrika
utvandringar förekomma, synnerligast till
Danmark, hvarifrån utvandrarne ofta komma
tillbaka fattiga och orkeslösa samt falla
fattigvården till last. Jordmånen är
visserligen mager; men jordbruket är icke
desto mindre länets hufvudnäring och
utvidgas alltjemt genom nyodlingar,
aftapp-ningar af sjöar och mossar,
stenuppbryt-ningar samt genom användandet af ett
fördelaktigare brukningssätt. Så har
under de sednare åren sjön Möckeln
blifvit sänkt, tillika med fem smärre med
honom i samband stående sjöar; i Allbo,
Konga och Kinnevalds härader hafva
flera sjöar blifvit aftappade och mossar
utdikade m. in. Korn, hafra och
blandsäd odlas mest; men fastän år 1855
skördades 242,544 t:r spannmål och
164,161 t:r potates, var detta
otillräckligt för länets behof. Lin och humle
odlas allmänt samt utöfver behofvet,
hampa obetydligt, och trädgårdsskötsel
idkas blott föga. Länet har en landtbruks-
skola på Gåfvetorp. — Kronobergs län
hade, i likhet med Jönköpings, fordom
boskapsskötsel till hufvudnäring; men
detta förhållande är nu mer alldeles
förändradt; boskapsskötseln står nu på
en tämligen låg ståndpunkt; hästarne
äro i allmänhet små, och fårafveln in-
o
skränker sig endast till husbehofvet. Ar
1858 underhöllos i länet 8,000 hästar,
8,000 oxar, 56,000 kor, 31,000
ungnöt, 66,000 får, 23,000 svin och
omkring 2,000 getter. — Med skogsbruket
står det illa till; det misshushållas med
skogen, och skogsbrist hotar att inträda.
Allmänningarne Horjemo och Ideberg i
Allbo härad, Hösjö och Möcklehult i
Kinnevalds samt Algunnen i Norrviddinge äro
nu mer uppmätta och skattlagda. I ett
fall hushållar man dock här med
skogar bättre än på andra orter, nämligen
i afseende på hägnader och stängsel,
hvartill på sednare tider alltmera allmänt
stenmur börjat användas. — Bergs- och
bruksrörelsen är icke utan betydenhet;
ur jerngrufvor i Ryssby och Moheda
socknar brötos 1860: 10,800 fötr. malm,
och derjemte upptogos samma år 56,425
skU T. Y. sjö- och myrmalmer inom
länet. — Vid 6 masugnar tillverkades
samma år 6,777 skU T. Y. tackjern och
2,565 skU T. Y. gjutgods, hvartill
kommo ytterligare 632 skU B. Y. eller
2,223 titi: gjutgods, tillverkade vid länets
gjuterier Huseby, Säfsjöström och
Ore-mo. Ar 1860 hade länet 25
stångjerns-härdar, vid hvilka 9,913 skU B. V.
stång-jern utsmiddes, medan af
jernmanufak-tur och stål tillverkades 2,809 skU B. Y.
— Bland andra fabriksinrättningar inom
länet märkas Kosta glasbruk och
Lessebo pappersbruk samt kopparhammare,
hvarförutan flera pappersbruk, tegelbruk,
garfverier och smärre
fabriksanläggningar finnas inom länet. — Bland
binäringar märkas: jagt, fiske, tjärubränning,
kolning, tillverkning af linneväfnaden
af väfskedar (i Markaryd, afsättas ända
till Ryssland och Finnland); i Allbo och
Sunnerbo härader förfärdigas liar;
ståltråd, laggkärl, träskor m. m. höra äfven
till alstren af länets industri, medan den
fordom ansenliga salpetertillverkningen
nu blifvit minskad. — Bränneriernas
antal uppgick 1858 till 10 större och 74
smärre, och vid dem tillverkades nämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
