Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kräkvik.
Kråxhult.
263
»professor antiqvitatum» i Petersburg.
Kråkesjö egdes sedan af ätten
Torner-felt och på 1770-talet af löjtnant C. G.
Rudebeck, tillhörde 1828 en fru
Stenbeck, född Rudebeck, och 1860 patron
Jonas Hafverman; taxeringsvärdet var
3,750 rdr rmt. — 2) Kråkesjö. Ett
mant. skatte uti ofvannämda socken,
tax. till 10,800 rdr rmt, är skiftadt i
6 lotter.
Kråkvik. Tre mantal säteri uti Eds
kapellförsamling af Norra Tjusts härad
och Kalmar län, tillhörde 1656 fru Anna
Skytte, på 1690-talet landshöfdingen
Erie Lovisin, hvars son friherre Jakob
sålde Kråkvik år 1719 till kapiten G.
Piper; men landshöfding Gustaf
Palmfelt, gift med Anna Lovisin, bördade
egendomen från Piper år 1721.
Landshöfding Palmfelt ansågs för sin tids
lärdaste man, stor politikus och ypperlig
Svensk poet. Efter hans död, 1744,
innehades egendomen af frih. F.
Ehrensvärd, gift med Margareta Palmfelt,
gemensamt med fröken C. M. Palmfelt,
efter hvars död, 1769, friherre
Ehrensvärd kom i odelad besittning af
egendomen, och sålde den år 1778 till
friherre C. H. Fleetwood, egare 1799,
hvars enka, grefvinnan M. O. Cronstedt,
tillika med öfriga medarfvingar innehade
den år 1829. Närvarande egare är
öf-verstelöjnant Gethes enka, som tillika
eger ll/2 Aslevik och lV2 mant. i andra
hemman, tills. tax. till 42,225 rdr rmt,
hvaraf 18,562V2 rdr för Kråkvik.
Hö-bolet skall ej svara mot utsädet; skog
finnes till behofvet.
Krångede. Gästgifvaregård i Ragunda
socken af Jämtlands läns Norra fögderi,
är belägen midt i en skog; härifrån
skjutsas till Stugun i vester 3 mil, hvaraf
-2 mil går öfver Indalselfven, till
Ragunda i sydost ll/2 mil; på denna väg
Öfverfares Amråström, för öfrigt skall
vägen vara mycket besvärlig att färdas,
såsom gående öfver afgrunder och
dåliga broar. Byn på 3 nummer, 9l/2
tunnl. med 11 åboer tax. till 7,050 ,
rdr rmt och bebos af 159 personer.
Boningshusen beskrifvas i Arndts resa, till
det yttre icke särdeles prydliga, men inuti
deremot rätt snygga och många försedda med
tapeter, samt hvarjehanda löjliga
snickeriprydna-•der, foglar utskurna i trä, rankor m. m.
Folket i orten beskrifves såsom stort och välbildadt,
med lätta och glada anletsdrag; såsom ett
karakteristiskt drag hos dem, har nämde författare
bemärkt, att de alltid göra små invändningar
och uppskof; likväl ej i någou elak mening,
utan verkställa slutligen villigt det de måste
göra. Troligen sker det af nyfikenhet; de kuni a
till och Jiied pä vägen uppehålla en resande med
frågor om hvem han är samt hvarifrån han
kommer. »Älen», tillägger Arndt, »huru rikligen
ersättes icke allt genom den enfald, som herskar
i dessa trakter, der sällan någon resande färdas!
Öfverallt ser man här friska och starka
menniskor, och minnet deraf väcker alltid fägnad.»
Kråxhult Annex-socken till
Carlstorps pastorat, belägen i Östra och i
Södra Wedbo härader, Jönköpings län,
gränsar i öster till Lömieberga, i söder
till Carlstorp, i vester till Skede och i
norr till Bällö och Hesleby. Arealen
är 18,375 tunnl., hvaraf-1,227 insjöar,
hemmantalet 321/4 mantal, deraf 26J/2
skatte och 53/4 frälse (185/g mant. sk.,
tax. till 86,860 rdr uti Södra Wedbo
härad, ll5/8 sk., 1 fr., tax. till 57,590
rdr, uti Östra härad). Marken är
bergaktig och ojemn, jordmånen består af
grusblandad mulljord. Skog till
husbehof. Folkmängden år 1805 uppgifves
till 588 och 1860 till 1,149 personer.
Kråxhult förenades med Carlstorp 1696,
men var till denna tid eget pastorat.
Kyrkan af sten, en af de vackraste i
Wexiö stift, belägen i Östra härad,
byggdes 1801—1802, har torn och
altartafla af Hörberg, som föreställer Jesus
välsignande barnen, en skänk af ryttm.
Keij på Fagerhult. Barnundervisningen
bestrides i ambulatorisk skola af en
examinerad lärare för (år 1859) 74 barn,
medan 113 undervisades i hemmet. På
Dahls skog inom socknen ligger
bergs-skrefvan Siggekista, en bergsal, 11 alnar
lång, 2 alnar bred, 5—6 alnar djup,
med släta och lodräta väggar, som i
äldre tider varit tillhåll för röfvare.
T socknen märkas uti Södra Wedbo härad:
Qvill, 1 /2 mant, uppbygdt 1782 af brukspatron
J. G. Blohm, som är 1817 anlade Blomsholms
pappersbruk, vid den der förbilöpande ån. Tlär
finnes äfven mjöl- och sågqvaruar, oljeslageri,
manufaktursmedja med I knipphammare om 10
skit. smide, samt en spikhammare, allts. tax.
till 7,130 rdr rmt; egare är en Erik
Johansson. Farstorp, 1 mant. säteri, vackert beläget,
har tillhört 1768 löjtu. Schill, 1775 adjut. Ax.
von Gardemein, general de la Grange, löjtn.
llulteuheim och efter honom bönder, år 1800
var säteriet deladt mellan 2 och tax. till i.000
rdr rmt, se vidare den artikeln. — Minsta
brukuingsdelen är Lindåsen, tax. till 360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
