Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 kulla.
Kulla.
bruket, som är hufvudnäringen, har
undergått mången förbättring i senare
tider, drifves i det hela med omsorg,
och gifver afkastning äfven till afsalu;
likaledes boskapsskötseln i viss mån;
skogen är deremot ej mer än
tillräcklig för eget behof. Socknen, som år
1805 beboddes af 1,078 och 1860 af
1,135 personer, består af 36% mantal,
deraf 29Vo skatte, 35/8 krono, 2%
frälse, och taxeras jemte 1 lägenhet, 1
fabrik, samt 2 sågar och qvarnar till
291,484 rdr; dessutom finnas ett par
inrättningar, taxerade efter klasser,
betalande i bevillning 3 rdr.
Barnundervisningen bestrides i fast skola af en
examinerad lärare for (år 1859) 67
barn, medan 35 undervisades i hemmet.
Kumbla nämnes 1312, och af dess
kyrkoherdar äro en och annan kända från
samma sekel, kaplanerne från 1606.
Bland kyrkoherdar fortlefver icke
allenast här, utan ock i hela fäderneslandet,
i äradt minne Daniel Buschovius,
eröfraren af Särna, som efter slutad
krigsförrättning, var kyrkoherde här i några
och tjugo år, hvarefter afkomlingar i
flera leder blefvo hans efterträdare. Han
dog 1677 och finnes öfver honom å en
tafla i kyrkan att läsa ett vackert
äreminne, författadt på latinsk vers af den
lärde professorn Joh. Columbus i Uppsala.
Kapellanen härstädes, på 1600-talet,
Jonas Molinus och Anna Kumblæa voro
föräldrar till domprosten Lars Molin,
som föddes här 1657. Han var
»oför-skräkt som en krigsprest», hette det i
en berättelse om riksdagen 1714 (i Skand.
Samf. Handl. VII Delen sidan 221).
Molin bekostade en upplaga af Bibeln
in 12:mo, isynnerhet ämnad för mindre
bemedlade, hvarföre den såldes till lågt
pris; den är mycket värderad och
allmänt kallad doktor Molins Bibel.
Kyrkan belägen på en backe, eller kummel,
hvarutaf socknen skall fått sitt namn,
är gammal och har målningar från
1400-talet. Om fordna tider anses
vittna tvänne gårdars namn: Ynglinge och
Kängbo (Konugsbo), hvika skola hafva
varit konungasätén. Bland
naturmärkvärdigheter omtalas, att spår af djur och
menniskoätter skola finnas i
Toppeberget på vestra gränsen. Socknen
genomskäres af en jernvägslinie.
GSrdar: Ransta säteri, se den artikeln;
West-Tärna, 2 mant. krono, taxeradt till 20,351
rdr rmt, beläget nära Sagan, har tillhört flera
enskilda ätter, såsom Hallfast på 1000-talet,
senare "Windrufva, v. Seth, Sehman; är sedau
1840 öfverste löjtnantsboställe, genom byte mot
Östra Bennäck i Möklinta socken; Prestgården,
nära kyrkan, 1 !/2 mant., tax. till 11,250 rdr
rmt; Vg Kaplansgården, tax. till 879 rdr rmt,
var domprosten Molins födelseort; West-Tärna,
qvarn och tegelbruk, tax. till 4,790 rdr rmt.,
eges af hr J R. Nyberg; Uppsala akademi eger:
f/4 Backa by, 1 Siir Husta, ’/4 Härsvidd, ’/4
Rotebo, V2 Wallrum, 1 Asgården,
Äslands-bo, tax. till 20,916 rdr rmt; för öfrigt äro 1
mant. Engarn, tax. till 4,740 rdr, 9’1(J ibm,
tax. till 5,400 rdr, ’/8 Ransta, tax. till 2,156
rdr, de största, och i/12 Engarn, tax. till 600
rdr, ’/8 Hälla, tax. till 450 rdr, ’/,6 Klasbo,
tax. till 450 rdr, de minsta brukningsdelarue.
Adress: "Westerås.
Kumla. Annex-socken till Svanhals
pastorat, ligger uti Lysings härad af
Linköpings län, lV4 mil v. s. v/från
Skenninge — vid 370 fots höjd öfver
hafvet — längst i nordost af häradet
och omgifves i öster och söder af
Har-stad, i vester af Svanhals; har från
Gärdslösa gräns mot Hygnestad till bron
öfver Lörbyån en längd af 3,/8 mil och
från Sjötunaudden till Skebo egogräns
en bredd af °/16 mil, samt upptager en
areal af 2,2273/8 tunnl., hvaruti är
inbegripet mossar, bäckar, vägar och
samfälda platser, samt den del af sjön
Tåkern, som tillkommer socknen. Den
utgöres helt och hållet af en skoglös
slättmark, fri från sten, och med
mestadels bördig jordmån af svartmylla pä
lerbotten; vid hemmanen Åby och
Tyl-torp träffas ganska stark lera. Mesta
utrymmet upptages af åker; äng och
bete äro ringa, skog ingen. Enda
närringen år åkerbruk. Inga vattendrag
finnas. Socknen, som år 1750
beboddes af 220 och år 1858 af 310
personer (år 1852 funnos här 3 af preste-,
234 af bondesåndet och 105 »alla
andra»), består af 10x/2 mant. skatte, l°/8
krono, 3 frälse, och taxerades 1860 med
lägenheter till 99,717 rdr rmt; det mesta
utgöres af byar och tillhör allmoge, liksom
nu mer äfven socknens enda säteri.
Tidigt noor har särdeles Alvastra kloster
00
här som i hela häradet skaffat sig
jordbesittningar; vid katholska tidens slut
funnos här 4 kloster- och 3 kyrkohemman,
af i allt I6V0 mant., enligt 1700 års
jordebok. På 1600-talet innehade adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
