Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
296
Kyrkefall».
i
Kyrkerud.
förrn, mantal. Folkmängden, som år
1750 var 1,578, år 1805: 2,830,
uppgick 1860 till 3,291 personer.
Pastoratet, intagande mellersta delen af Kåkinds
härad är en skogstrakt, och marken
således ojemn. Jordmånen är, såsom vanligen
i skogsbygd, af olika beskaffenhet. De
hemman, som med sina egor omgifva
ån Tidans bägge stränder, hafva mer
och mindre bördig lera och gifva i
goda år ansenlig afkastning. Andra,
hvilkas sträckning går på något afstånd
från nämda å, hafva mer lösjord,
ler-eller sandmylla. Norra traktens
hemman, såsom bestående af svag jord,
lida merändels af missväxt, äfvensom
södra traktens, der sand är den rådande
jordarten. Ängarne äro i allmänhet
bevuxna med löfskog, mosslupna och litet
gifvande; betet magert. Lin odlas och
trifves isynnerhet i norra trakterna.
Vanliga jordfrukter, och isynnerhet potates,
odlas med framgång på den lösare
jorden. Med folkmängdens förökande har
äfven åkerbruket stigit. Hemmanen hafva
blifvit delade i smärre delar, ända till
24 och 32 delar. Kronoallmänningen
Stöpen är till det mesta uthuggen samt
upplåten till uppodlingar Af skogar,
som finnas inom församlingen, utmärker
sig isynnerhet det s. k. Hertsberget
så-såsom skogrikast. Skogens produkter
utgöra ortens egentliga exportvara.
Laggkärl förfärdigas i mängd och säljas i
Skara och Lidköping eller utbytas mot
säd på Falbygden. — Kyrkefalta,
socken uti Kåkinds härad af Skaraborgs
län, ll/2 mü n. n. v. från Hjo, 2mil
öster från Sköfde — vid 340 fots höjd
öfver hafvet — omfattar en areal af
23,351 tunnl. fast land. Socknen, som
år 1860 beboddes af 2,693 personer,
består af mant. sk., 3
878 fr. och taxerades 1860 till 472,550
rdr rmt. Kyrkan, af grof gråsten, är,
ehuru tillbyggd 1736, för liten till
folkmängden. Björnhufvudska slägten har
en graf i kyrkan. Barnundervisningen
bestrides i fast skola af en examinerad
lärare; år 1859 utgjorde skolbarnens
antal 404, hvaraf dock 297
undervisades hemma.
Af större gårdar märkas: säterierna
Ilägga-torp, lngelsby, Pölcan med Arebergs
stångjerns-bruk och underlydande (se art. Häggatorp), tax.
till 99,650 rdr; Assarby, 1 mant. frälse-säteri,
Flottebo, 1 mant. skatte-säteri; 2 mant. Ruder
med såg och qvarn, underlydande hemman äro:
V4 Lannahult, V4 L:a Tibro, V4 Katebrunn,
V4 Titi sen, 1/4 Lagàsen, 1 /4 Stumpatorp, V g
Humpstenstorp, V g Enes/cogen, Vg Johanstorp,
Vg Kostnadskroken, 1/4 Hagàsen, Ruder
tegelbruk, tax. till 46,680 rdr; — V4 Tideberg och V6
Torörstorp, tax. till 7,130 rdr; Friggesby 1
maut., majorsboställe, tax. till 7,920 rdr; 1
mant. Prestebohlet med V4 St. Piggatorp, tax.
till 12,150 rdr rmt. Af öfriga hemman må
nämnas: 1 Spännefallen, qvarn, en vädersåg;
2V2 Carlshaga, 1 Grafven, 1 Arebohlet, 1
Sah-len, 1 Smuleberg, 1 Mossebo, 1 Anderstorp, 1
Backen, 1 Språttebo, l3/g Stora och Lilla
Iholsby, 1 Hänebohlet, V2 Svekhult, m. 11. —
Adress: Hjo.
Kyrkerud. Komministersboställe uti
By socken, Näs härad och Carlstads län,
af V3 mant., tax. till 2,350 rdr rmt.
Stället har sin egentliga märkvärdighet
af att vara Esaias Tegnérs
barndomshem. Gården har en täck och lugn
belägenhet, på alla sidor omgifven med en
mörkgrön garnering af barrskog, dock
ej något högväxt minne från Olof
Trä-täljas dagar. Näst omkring är stället
omgifvet af åkrar och ängstycken; och
allra närmast boningshusen ligger på
frånsidan en nätt trädgård samt på
framsidan en rymlig plan, planterad med
unga björkar och genomskuren af
sandgångar. Midt på denna plan, framför
ingången till manbyggningen, är en
gräsbevuxen hög bildad, och på denna står
Tegnérs minnessten af släthuggen
granit, omkring 2 alnar hög utom sockeln
af samma ämne. På framsidan af
stenen står med förgyllda bokstäfver att
läsa följande:
ESAIAS TEGNÉR
föddes här
den 18 November 1782.
Man hade föreslagit att härtill bifoga:
»Här hans vagga,
i Wexiö hans graf,
i Sången hans minne.»
men ansåg, att namnet jemte födelsedag
och år var nog. Då fråga väcktes, att
här resa en minnesvård, ville hela
provinsen dertill bidraga; men By socken
vindicerade sin företrädesrätt, att
ensam bekosta minnesvården. På Kyrke-
v
rud finnes derjemte ett album, i hvilket
ett större antal besökande tecknat sina
namn, och ibland dessa skaldens
efterlemnade maka, biskopinnan Tegnér. Den
boning, i hvilken skalden föddes, finnes
icke mer, ty för flera år tillbaka blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
