Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Karna.
Kärnan.
gar Tjärotorp (Tjärorp 3 maut. förrn, till 11/4
mant.) samt Biskopslunda skog. I
donationsbrevet står väl Biskopslunda skog i Kärna
socken; men för närvarande finnes ingen lägenhet
med detta namn, dock är det utom tvifvej, att
en af socknens skogstrakter varit den
ifrågavarande. Wreta kloster erhöll 1309 af Ake i
Rapestad »halfvan tolftelott» i Ledingelunda,
och 1479 genom östgötalagmannen Arvid Trolles
dom å Bengt Haraldsson, hela Ledingelunda.
Wadstena kloster erhöll 1379 af Karin
Kållers-dotter Tokatorp (Tockarp 1 mant.), 1414 af
Päder Finnevidsson sexton Attunga jord i Thifft*),
1439 af Brigitta Ulfsdotter Roos (gift med den
beryktade danske fogden Jösse Eriksson) Wäre
(Wärö 3 mant.), och 1472 af Joen Lafringsson
Sigistorpa skog. Linköpings domkyrka erhöll
1390 af Torkel Haraldsson Gren genom byte
2/rV.delar af Glyttinge (2 mant), 141J af Sten
Boosson Natt och Dag Anunstada (Anestad 1
mant.), och 1447 af Eringissel Jacobsson
Frös-hulla (Frössle 1 mantal). S:t Lars eller
Dorothea Wilhelmina i Linköping erhöll 1441 af
Sune Olofsson Fröshulla (I mant. Frössle). Af
dessa facta visar sig, att 2,619 tunnland eller
,6/sl af socknens område varit kyrkojord; men
ännu flera hemman hafva otvifvelaktigt lydt
under samma välde, fastän upplysande handlingar
härom saknas. På 1600-talet tillhörde åter adeln
det ojemförligt mesta, framförallt slägten
Lagerfelt, som fortfarande varit och är innehafvare af
gods här, samt ådagalagt en för kyrkans och
socknens angelägenheter gagnande verksamhet.
— Socknens taxeringsvärde uppgick 1860 till
213,045 rdr rmt, årliga afgifterna beräknas uppgå
till nära ö1/^ proc. af uppskattningsvärdet. De
40 torplägenheter, soin finnas inom socknen, äro
i allmänhet af den beskaffenhet, att deras
innehafvare derå kunna berga sig.
Hemmansklyf-ningen har äDnu icke öfverskridit vederbörliga
gränsor med undantag af hemmauet Tift
Pihl-gården, hvarest blifvit utbrutet till och med
V36 mant., som utgör 2 tunnl. 4 kappl. areal,
alltså en obesutenhet. I jemförelse mellan
hemmantal och uppskattningsvärde visar sig mellan
Sjövalla och Wärö Södergård, en stor ojemnhet,
då det senare med föga större areal, är 5
gånger högre uppskattadt än det förra; men afser
man den olika godheten jemnas förhållandet, och
samma förhållande inträffar äfven med
olikheterna mellan de audra hemmanen. Socknen
underhåller 6 soldater vid l:sta samt 9 vid 2:dra
Lifgrenadier-regementet. Hvarje rote vid l:sta
består af 21/2 hemman, och vid 2:dra (som är
afsutet kavalleri) hvarje rusthåll af 1 mant.
med tillhörande augment, En rote utbetalar 40
rdr och rusthållskostnaden uppgår till 150 rdr
rmt pr mantal. Summan af alla utgående onera
beräknas till 1 1,500 rdr rmt, deraf beräkuas
*) Såsom norm för den efter Helgeandsholmsbeslutet
1282 verkställda skattläggning begagnades i
Uppland, Södermanland, Nerike och ^Vestmanland
mvnträkniugen med mark, öre och örtug; men i
Östergötland, Westergötland och Småland
begagnades mynträkningen med attung, tolftung och sjettung.
Den som egde en attung eller derutöfver sattes till
hel »sätting» eller hel gård i afseende på
bevillning eller jordräntor; men under Gustaf I:s tid kom
hel sättning att anses för ett mantal; och således
hade förmodligen Tifts 16 Attungar varit beräknade
till 10 sättingar, emedan gården nu utgör 10 mantal.
!/10 såsom kontanta utgifter, 2/3 såsom
natura-præstationer, och resten såsom indirekta
utskylder genom allmänna besvär. Större byars och
gårdars olika egorymd, onera m. m. synes af
följande:
areal. uts. värde, onera.
natur. mtl. inb. tunnl. t:r. rdr. rdr.
Frössle kr.-sk., 1, 23, 111, 24, 5,100, 353.
D:o frälse, 1, 15, 84, 24, 5,895, 186.
Ledingelunda d:o 3^, 62, 463, 54, 13,950, 660.
Lagerlunda säteri, 1, 31, 326, 45, 15,450, 450.
Toleforss d:o 65, 465, 66, 21,000, 252.
Tockarp ekkles., 1, 22, 162, 8,100, 250.
Wärö d:o 1, 36, 242, 9,780, 382.
Af öfriga må nämnas: Tift, 9 mant.
kronoskatte, 3 mant. krono; 5 mant. Gerstad, häraf
1 mant. indraget militiæboställe. De hemman
som lvda under Lagerlunda äro: Frössle, Gäblarp,
Sjövalla, Noby, Kapplet, Kärr och Östra
Le-dingalunda, tillsammans 6 mantal med 12 st.
utjordar. Af de båda pastorsboställena hörer det
ena i denna egenskap till Kaga socken, men
hvilketdera kan ej utrönas. Tockarp förekommer
redan 1584 eller före den tid förutnämnda
tioudc-bref utfärdades, hvaremot Wärö nämnes först
1598. Komministersbostället (Orberga) är
deremot beläget i Kaga socken, hvarigenom Kärna
kapellaner ha nödgats bo utom sin församling,
tills år 1769, då vicepresidenten i Kongl,
general-kommerse-kollegium, Israel Lagerfelt, donerade
den på Wärö egor belägna utjordeu Sällarebo
till komministerboställe för Kärna, hvilken
sedermera blifvit af komministrarue bebodd.
Kämaü, denna ovanliga fornlemning,
som ligger på landthöjden midt för
staden Helsingborg i Skåne, 150 steg från
brantens öfversta afsats, är en fyrkantig
tornbyggnad, hvilken utvändigt håller i
hvarje sida 50V4 fot i bredd, och från
marken till öfversta murkanten 89 fot i
höjd (anses varit minst 20 fot högre,
öfversta våningen är nemligen
nederbru-ten) samt har åt den sidan, som vetter
åt branten, en femsidig — och åt
nordvestra lemningar efter en fyrkantig
utbyggnad. Både hufvud- och utbyggnad
ha tvänne indragningar, hvarigenom
trenne afsatser uppkomma, af hvilka den
första håller 33, den andra 39 och den
öfversta 25 fot i höjd.
Hufvudbyggnaden inre består af ett fyrkantigt rum,
som nederst håller 20 fot i hvarje sida.
Der ha ursprungligen funnits källare och
7 våningar öfver hvarandra med dubbla
bjelklager och grofva plankgolf.
Källaren, som ligger till hälften under
jorden, är 20 fot hög och betäckes med
ett dubbelt bjelklag. På midten af den
nordöstra och sydöstra sidan är ett
litet lufthål, men intet spår märkes efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
