Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
Köping.
köping.
Af alla länets städer är Köping den, i
förhållande till inkomstkällor och till
näringarnas ståndpunkt, mest af skatter
betungade. Dess inkomster af egen vjig
och den vid Borgås, af hamn-, bro- och
ståndpenningar in. m. uppgick 1855 till
ungefär 7,200 rdr rmt, hela
skattebidraget till 30,598 rdr rmt. — Sedan
stadens förra lastningsplats blifvit utsedd
till bangård och slutpunkt för Köping—
Hults-jernvägen, har stadens harun och
lastningsplats undergått en väsentlig
förändring. Såväl jern- och metallvågen,
som alla de gamla jern- och
varumagasinen, hafva måst undanrödjas, samt ett
område af 2 tunnland oc.h 7 kappland
upplåtas till jernvägsbolagets disposition.
Deremot har staden, genom
expropriation, tillegnat sig, från Ulfvi bys egor,
ett med stadens mark sammanhängande
område af 9 tunnl. 25 kappl., hvarå ny
jern- och metallvåg, samt nya jern- och
varumagasiner blifvit uppförda.
Samtidigt härmed har genom skeppsvarfvets
llvttancle längre mot norr tillfälle be-
kJ o
redts till en betydlig utvidgning af
hamnen. Byggnadsarbetet härvid
fulländades 1857. Genom dessa förändringar
och nya anläggningar har staden vunnit
ett prydligare utseende samt större
utrymme och beqvämlighet. För
ungdomens undervisning finnes stadsskolan, der
är 1859: 144 barn undervisades af en
examinerad och en oexaminerad lärare,
medan 50 erhöllo undervisning hemma.
Staden har äfven sjömansskola der
sjömän under vintermånaderna erhålla
undervisning, för att sålunda bildas till
dugliga skeppare. Handtverks- och
handelsföreningarne samt skeppareembetet
hafva stiftat hvar sin pensionsinrättning,
hvilkas syftemål är att genom årliga
bidrag bereda tillgång till medel för
inköp af jord, som är ämnad att, efter
viss tid, i mindre lotter utdelas till
begagnande af pensionsberättigade.
Köpings stads- och landsförsamling utgöra
jemte Kongsbarkarö socken ett regalt
pastorat af l:sta klassen. • Stadens
styrelse består af borgmästare och tre
rådmän. För brandanstalter, gatuupplysning
och annat till god ordning hörande är
i senare åren ej litet gjordt. Staden |
har för öfrigt postkontor, och är
tingsställe för Åkerbo härad, — Dess vapen
är ett kors, vid hvars ena sida står
bokstafven K.
Bredvid staden söderut ligger Köpings
tingshög, hvilken har J1 alnars lodrät höjd och en
omkrets vid jordytan af omkring 2*30 alnar;
den eger ofvanpå en stensatt kulle, omgifven af
likaledes stensatt fördjupuing, och finnes icke
långt derifrån rummet, hvarest inbyggarna i
denna orten i hedna tider med offer och helgder
vördat och dyrkat sina gudar, samt sjelfva
offerkällan, vid hvilken myckeu vidskepelse i fordna
tider af gemene man blifvit hållen (Grau sid.
189). —Köpings Hus. Lemningar af detta slott
förekomma vid 50 famnar söderut från Köping,
der Malma ås åter genomskäres af ån. I)e
beskrifvas af Dybeck som följer: »Midt på åsen,
hvilken på södra sidan begränsas af ån, på
vestra sidan följes af densamma och i öster
omgifves af en med sjöväxter bevuxen sänkning, i
hvilkeu tydliga lemningar efter rader af
förpål-ningar ännu äro till, finnes en fyrsidigt alläng,
uppåt smalnande och med gräsbeväxt förhöjning
af 28 stegs sluttningshöjd, hvilken ofvanpå eger
50 stegs längd från norr till söder samt 40
stegs bredd. På denna förekomma tvänne från
norr till söder gående fördjupningar, i hvilkas
sluttningar förmärkas lemningar af tegelmurar,
äfvensom af hvälfda öppningar, enligt sägen,
nedgångar till källare och fängelser. Vid
sydöstra hörnet synes tecken till sjelfva
grundmuren af endast fyra fots bredd. Sjelfva höjden
omgifves på norra sidan af tvänne genom åsen
löpande grafvar i hvilka stenläggningar efter
broar förmärkas, på vestra sidan likaledas af
tvänne grundare grafvar, å östra sidan af den
nyss omtalade sänkningen, samt i söder af en
enkel graf jemte ån. En ristning i en jernplåt,
hvilken, tillika med tvänne portar af jern, de
der lära tillhört fästet, ännu 17.28 fanns i
staden, skall visat slottets fordna utseende.
Ritningen, hvilken förekommer hos Hallman och
af hvars öfverskrift finnes, att den först
tillkommit efler fästets förstöring, föreställer dock blott
en del deraf samt är bevisligen oriktig.
Påskriften med munkbokstäfver är denna: Kiopings
Huus brant anno d. m. MCCCC 33. En annan
teckning af slottet på en nu mer förstörd (?)
tapet i stadens rådhus var sannolikt icke
tillförlitligare. Man har antagit, att Birger Jarl
anlagt detta fäste. Lagerbring menar likväl,
att omständigheten kräfver tillförlitligare bevis
än de nyares nakna berättelser. Fästet skall i
äldre tider innehafts af fogdar, hvilka haft
inseende öfver staden och landet deromkring.
Ännu kouung Gustaf I föreskref i bref af år
152H, att borgmästare, råd och meuighet skola
lyda under fogden, den dem och Åkerbo härad
var satt till rättens större säkerhet och stadens
mera bestånd. Fogdarne lära, skrifver Dybeck,
den tiden bott på Ulfvesund, nu Kungsöhr. Af
de 16 konungsfogdar, dem Hallman uppräkuar,
har väl ingen i sådan egenskap bebodt slottet,
enär den äldste af dem, Johan Yale (enl.
Hallman till börden Dansk, men enligt Lagerbring
en Italienare), blott såsom flykting från det af
Engelbrecht intagna Borganäs i Dalarne, några
få dagar uppehöll sig här, näst fore det slottet
af Engelbrecht intogs och förstördes, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
