Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ladugårdsgärdet.
ladugårdslandet. 339
fot 1 tum lång, 1 fot 6 tum i
hufvud-och 1 fot 3 tum i fotändan bred samt
4 fot diup. Denna kista, som varit
tvärt öfver betäckt med hällar,
omgifves af en stenhög, hvilken är utomkring
omsorgsfullt kringmurad med en
kägellik beklädnad. Rundtomkring denna
grifthög, som håller 30 steg i omkrets
och ungefär 6 fot i höjd, är en murad
omgång, hvilken har 2 fots bredd och
somligstädes lika höjd. Man har
nämligen icke allenast användt den mest
passande gråsten i kistan, beklädnaden
och omgången, utan man har med
synnerlig skicklighet sammanfogat och
ut-skärfvat densamma, så att här märkas
jemna ytor och ordentliga förband. Skada
är. att denna fornlemning blifvit af
hög-bry tare till en stor del förstörd.
Ladugårdsgärdet. Slätt vid
Stockholm. straxt utanför
Ladugårdslandstullen. Den begagnades redan i början af
1700-talet. såsom exercisplats, samt
utvidgades något under Gustaf III och
Gustad IV Adolf; men det är
egentligen genom Carl XIY Johans åtgärd,
som den blifvit uppröjd och erhållit sitt
numera vidsträckta område, utgörande
en ganska tjenlig och prydlig
kampanjplats. Vid östra sidan är en höjd
kallad Drottningberget, hvarifrån man
öfver-skådar den största och egentligaste delen
af exercisfältet, samt har en lika
vidsträckt som behaglig utsigt öfver staden
och Djurgården. På denna höjd
uppfördes 1818 den så kallade
hufvudpa-viljongen, samt 1821 konungens
sido-paviljoug och 1823 H. K. H.
kronprinsens, alla tre af öfverste Blom och efter
hans ritning. Byggnader för betjening,
kök, stall m. m., äro belägna på norra
sidan. Ladugårdsgärdets areal utgör,
med Kaknäs-udden, 719 tunnl. Dess
största längd, från Wiksberg till bortom
Komötet, är öfver 4,000 alnar.
Största bredden, från laboratorium till
Tegeludden, är något öfver 2,000 alnar.
Längsta uppställningslinien mellan
Lindarängen och den så kallade Starrbäcken
är något öfver 2,400 alnar.
Ladugårdslandet. En stadsdel af
Stockholm, hvilken fått namn af de
kungsladugårdar, som uppkommit genom
den år 1527 verkställda indragningen
till kronan af här fordom befintliga S:t
Clara kloster underlagda hemman och
lägenheter, hvars egor småningom
började bebyggas. När detta först skett,
kan ej med visshet uppgifvas. Ar 1663
förständigade regeringen
underståthålla-ren Udde Odla, att konungen funnit för
godt att en del af ladugårdsegorna
skulle utskiftas bland åtskilliga »dess
och rikets trogne män och råd, på det
de dem med sirliga och förnäma
lusthus samt träd och örtagårdar skulle be-
C O
bygga och bepryda.» Åtskilliga
familjer lära, till följd häraf, hafva anlagt
sådana malmgårdar, hvilket ännu synes
af namnen på några gator, t. ex.
Gref-gatan, Gref Magnigatan,
Seved-Båthsga-tan o. s. v. Ar 1685 afgaf
överståthållaren Gyllenstjerna förslag till
gatu-läggningen på denna malm,
framställande isynnerhet nödvändigheten att
stenlägga gatorna omkring
artillerigården, proviantgården (kronobageriet) och
utanför Humlegården, der vägen var
sänk och djup. En skans lärer äfven
funnits på Ladugårdslandet, hvilken dock
troligen endast varit begagnad för
militärens öfning. Ladugårdslandet hörde,
vid dess första bebyggande, till Jakobs
församling, men blef småningom en
amiralitetsförsamling, emedan en stor
o
mängd sjöfolk bodde derstädes. Ar 1670
uppfördes en träkyrka och Sorunda
anslogs till prebende åt pastorn. Då
amiralitetet flyttades till Carlskrona,
qvar-blef likväl predikanten Gravander vid
Ladugårdslands församling, hvars
folkmängd förökades sa. att en större kyrka
snart ansågs behöflig. Byggnaden lärer
blifvit företagen redan omkring år 1690,
men afstannade kort derpå, och vidtogs
först ånyo 1730 samt fortgick med
åtskilliga allmänna understöd, och den 21
Augusti 1737 kunde kyrkan ändtligen
invigas samt fick namnet efter Carl X:s
gemål, Hedvig Eleonora, emedan den
gamla träkyrkan var byggd under
nämnde konungs tid. Kyrkan är byggd uti
en ädel stil, men har aldrig blifvit
fulländad, efter den ursprungliga planen,
hvarken in- eller utvändigt. Torn
saknas, så att klockorna ännu hänga uti
en särskild trästapel och endast de båda
pelarne vid predikstolen, hvilken till sin
idé är en af de vackraste i riket, visa
hvad det hela var ämnadt att blifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
