Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagarp.
Lagerlunda. 341
tände blickar möttes öfver strömmen,
till dess stillestånd med vilkor af 12
veckors uppsägning blef afslutad.
Uppsägningen borde af de svenska ske i
Lund, och af de danska i Wadstena.
Blodigare blef Danskarnes under kon.
Fredrik och Svenskarnes under G. O.
Stenbock sammanträffande vid Laga-ån 1
mil från Laholm, uti 1657 års fälttåg.
Genom förhetsande af Gustaf Pehrsson
Banér, brorsson till den store
fältmarskalken, inrycktes svenskarne i striden der de
förlorade segern och 600 till 1,000 man.
Ldgarp, Laggarp (i 1825 års
jordebok). Fvra mantal frälse säteri uti
w ^ (
Asbo socken af Göstrings härad och
Linköpings län, beläget 1/4 mil från
kyrkan, tillhörde 1546 Måns Svensson,
1559 Germund Svensson (Some), 1625
Carl Liljestjelke gift med Barbro
Krabbe, 1636 Anders Stjerna, 1675 och
1726 Bengt Liljestjelke; mistade sin
gamla säterifrihet 1681, »för dess bruk
af hälftone-bönder», men återfick den
1682, då egaren den »med sine egne
afvel besatt och brukat»; kom sedan
genom köp till 11. 11. gr. von Rosen och i
följande egare af Stråisnäs till och med
brukspatron Gu. Burén, testamenterades
af honom 1848 till brorsonen,
jurisdok-tor Axel Burén på Grytgöl som ännu
1860 var egare. Säteriet med hjelpligt
höbol, mulbete och skog, taxerades
sistnämnda år till 22,500 rdr rmt och med
underl. % mant. Germundarp samt
Bistorp till 28,050 rdr rmt.
Lagerfors. Bruks- och
landtegendom uti Bellefors socken, Wadsbo
härad och Skaraborgs län, är belägen vid
Tidan. Bruket är uppfördt på
hemmanet Pulsängens egor; när har ej kunnat
utrönas, men finnes ej antecknadt förrän
i 1825 års jordebok. Det har tvänne
stångjernshamrar, 1 ämneshammare,
hvarvid tillverkades på 1820-talet 1,049
skU stångjern, 867V2 skU
manufaktur-smide; år 1860 var tillverkningen af
det förra 1,341 sktt af det sednare
slaget 383 skU 8 IU 11 U. Bruket,
hvars stämpel är A. O. L., skeppar på
Göteborg. Landtegendomen består af
1 mant. Gäddenäs, 3 mant. Möckeltorp,
V8 Pulsängen, samt andra 2V2 mantal,
Brobacka såg, allts. taxeradt 1860 till
124,210 rdr rmt. Egendomen tillhörde
1814 baron Fleetwood, 1833
öfverstelöjtnant G. Sture och 1860 ryttmästaren
Bergendahl.
Lagerlunda. Ett mantal säteri uti
Kärna socken, Hanekinds härad och
Linköpings län, har fordom hetat
Ledinga-lunda eller Ledungalunda, i hvilket
namn man vill finna stöd åt de i
gamla handlingar förekommande berättelser,
att Östgötarne hållit folksamlingar och
krigsrustningar (Ledung) på den
närbelägna slätten Malmen. Redan år 1369
O u
förekommer Ledingalunda, då Ake i
Rapestad skänkte en lott deraf till Wreta
kloster (gåfvobrefvet finnes i afskrift
bland kyrkans handlingar). Resten af
hemmanet kom samma kloster till godo
någon tid sednare genom Laurens
Sig-gesson, och sedan genom en Bengt
Haraldsson ; men som denne äfven försålt det
till annan man, uppstod en tvist om dess
rätte egare, hvilken till klostrets förmån
afgjordes af östgötalagmannen Arvid
Trolle år 1479. A id reductionen under
Gustaf I:s tid antages detta, jemte
andra socknens hemman, som kommit
under Katholska kyrkoväldet, hafva blifvit
%J *
till kronan indraget. Enligt konung
Johan Hirs bref af år 1588 erhöll Töre
Haraldsson (ryttare under Sven
Månsson Somes fana och hvars fader Harald
Töresson till Aska och Kättsta blifvit
adlad af nämnde konung) frälsefrihet å
Ledingalunda. Dessa privilegier
stadfästes för alltid af konung Sigismund
1594. Töre Haraldssons son Per
Töresson (adlad Stålhandske) gaf gården i
morgongåfva till sin hustru Karin Ro
senbjelke, sedermera tillföll den hans
systersson vice presidenten Israel
Forte-lius, adlad Lagerfelt, hälften genom
donation, stadfästad af drottning Christina
1650, andra hälften genom köp. Af
honom eller enkan C. M. Hård, död
1701, erhöll gården sitt nuvarande namn,
och har den alltsedan förblifvit, utan
att vara fideikommiss, inom
Lagerfelt-ska familjen. Några af egarne ma
nämnas: ryttm. Carl Gustaf, som blef i slaget
vid Warschau 1705 dödsskjuten genom
hufvudet, han hade tre år förut blifvit
blesserad på ett parti med konungen.
Ofverstelöjtn. friherre Israel, som
innehade egendomen i 44 år, förändrade
och ordnade hela gårdsplanen, nybygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
