Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landskrona.
Landskrona. 359
nen, som bestämdes till en af flottans
stationer, hvilket dock aldrig gick i
verkställighet. Planen börjades väl med
mycken ifver att utföras, men
afstannade vid 1788 års krig. Då Gustaf
IV Adolf år 1801 besökte Landskrona
erinrade generalmajoren Landberg, om
de betydliga summor, som förgäfves
blifvit nedlagde på fästningsverken och
föreslog att sådane skulle anläggas på
Grån för att beskydda hamnen. Stolt
invände konungen att Stenbock ej
behöft några fästningsverk, för att drifva
danskarne ur Skåne. Landberg svarade
då sanningsenligt, fast mindre artigt:
»Stenbockar finnas ej alltid.»
Byggnaderna nyttjas för närvarande till magasiner
och arrestrum. Nya Citadellet, så kalladt
till motsats mot det gamla eller slottet,
men äfven benämndt Gråen, är anlagdt
på ön af samma namn och på pålar
vid inloppet till hamnen, samt gör sig,
för sin vackra anläggning, förtjent af
den besökandes uppmärksamhet. Här är
äfvenledes en karantänsinrättning.
Radhuset. År 1579 lät kon. Fredrik II åt
Landskrona stad uppföra ett nytt
rådhus, men enligt nyare forskningar
här-rörer dock östra delen från senare
delen af medeltiden, hvarföre det är
troligt, att åtminstone någon del af det
gamla rådhuset blifvit sammanbygdt
med det nya. Östra gafveln prydes med
7 nicher och lika många tinnar, den
vestra med 9 sådana samt motsvarande
tinnar allt i spetsbågsstil. Det
reparerades 1668. Gillehuset. Det kallades
fordom Assemblé-huset, men som nyare
tider upptagit den uråldriga
benämningen gille på nutidens offentliga
baltillställningar, så har äfven byggnaden,
nyligen ombyggd, förändrat namn.
Skeppsvar/vet. Borgmästaren Arvid
Scliaun, som spelade en icke så obetydlig
rol under frihetstidens riksdagar, anlade
1752 i Landskrona repslageri och
skeppsvarf. Ar 1812 utgjorde varfsbolagets
kapital, deruti inberäknadt byggnader
m. m. 64,210 rdr bco. Ar för närva-
o
rande af ringa betydenhet. Ar 1860
var dess taxeringsvärde 15,000 rdr rmt.
Hamnen, redan omnämnd, är i följd af
sitt utrymme och djup en af de
yppersta i riket. Sedan Rikets Ständer vid
1844 års riksdag beviljadt för tre år
ett statsanslag af 25,000 rdr bco och
då staden derjemte bidrog med 14,000
rdr, har hamnarbetet kunnat med drift
företagas; hamnen är nu mer försedd
med en kaj- och brobyggnad,
utanför hvilken man har ett djup af 22 till
36 fots vatten, hvarigenom således de
mest djupgående fartyg kunna der
säkert förtöjas. En inåt staden gräfd
större kanal, Nyhamn, är satt i
förbindelse med kanalerna i staden,
hvarigenom fartygen kunna gå upp till vissa
lastageplatser. Ilögre Lärdomsskolan;
Fattiginrättningen, belägen utanför
staden, men på dess område. Landskrona
stad innehåller 408 hus och tomter
samt eger 1,779 tunnl. jord, med ett
taxeringsvärde år 1860 af 2,346,740
rdr rmt; år 1830 var taxeringsvärdet c:a
850,000 rdr rmt, och folkmängden d.
l:ste Jan. 1861: 5,703 personer; under
året 1860 voro 39 fler födda än döda
och 263 inflyttade. År 1805 var
folkmängden 3,776. Statsutskylderna föi år
1855 utgjorde 35,365 rdr, 44 sk. 7rst.bco
för år 1860: 21,920 rdr rmt, deraf i
bevillning 9,729 rdr rmt, brännvins i
minuthandel och utskänkningsmedel 6,800
rdr rmt, bötesmedel 2,526 rdr rmt.
Inkomsterna för 1855 utgjorde 43,849
rdr 41 sk. bco. Stadens
hufvudnäringar äro: handel och sjöfart, åkerbruk,
fabriker och handtverkerier. Handel
och sjöfart hafva de sednaste åren
ansenligt förkofrats; den sistnämnde idkas
hufvudsakligen med främmande fartyg.
De utgående varorne bestå i spannmål,
timmer, fiskvaror, jemte qvarnstenar,
som brytas vid Ringsjön i Höörs
socken. Värdet för exporterade varor
uppgick 1861 till 816,788 rdr rmt, och
för importerade s. år till 1,535,855 rdr
rmt; exporten understeg 1860 års med
80,000 rdr rmt, deremot öfversteg
importen sistn. års med 140,000 rdr rmt.
Ar 1765 funnos i staden 17 handlande,
år 1855: 43 och 1860: 50 med 27
personers betjening. Vid 1855 års slut
utgjorde antalet af burskapsegande
handtverkare 92, med 118 arbetare, och 15
sjelfförsörjare. Bland de 12 fabriker
och manufakturer (23 efter Rudbeck)
staden eger, med 645 arbetare och
1,572,605 rdr rmt tillverkningsvärde,
förtjenar att nämnas i främsta rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
