Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ledberg.
Ledinge. 379
utan låga backar, här och der med
kalkgrund. Rådande jordmåner äro lera,
dungjord och ör. Åkerns vidd är
relativt betydligare än ängens och
betesmarkens; skog växer blott obetydligt.
Hufvud näringen är åkerbruk med någon
boskapsskötsel och bränvinsbränning. På
hemmanet Kongsqvarns egor i ett berg,
kalladt Röda Hä]larne, har under året
1862 en silfver- och koppargrufva
blifvit funnen af mjölnaren Hultgren. I
grufvan är redan arbete börjadt, och hon
tyckes blifva mer malmrik, desto djupare
man kommer. Socknen, som år 1750
beboddes af 263, år 1806 af 388 och
1860 af 479 personer, består af 10V4
mantal skatte, l3/4 mantal krono, 31/*
mantal frälse, taxerade 1861 jemte
qvarnar och sågar (21,500 rdr) till 135,760
rdr rmt. — Lecleberg nämnes under
katholska tiden, åtminstone omkr. 1500;
har sedermera varit annex. Kyrkan,
belägen 2/5 mil från moderkyrkan, är
mycket gammal, byggd af kalksten,
försedd med torn 1745; altartaflan är af
gammalt träsnitt. Sockenbibliothek
finnes. Af fornlemningar omtalas en
runsten i kyrkan, en vid Kärrsjö, en
ansenlig grafhög vid kyrkan, ifrån hvilken
24 kringliggande kyrkor skola kunna
räknas.
Af socknens gårdar hafva under katholska
tiden 5 hört under kyrkor och præbenden, 2
under kloster, af 22 enligt 1700 års
jordebok; på 1600-talet har adeln innehaft ungefär
halfva antalet. De ligga dels i byar, dels
mera för sig, och tillhöra till större delen
ståndspersoner eller förmögnare bönder. Större
gårdar äro: 1 frälsesäteri Kärrsjö, tax. med qvarn
och såg till 11,250 rdr, egdes 1861 jemte V4
skatte Kongsqvarn med ålfiske, tax. till 4,730
rdr, af kassör Daniel Eguell; säteriet hörde
1852 jemte l/2 frälse Sibbarp under Ljung och
har fordom innehafts af öfverste Johan Dufva,
som vid reduktionen utbytte det till kronan;
var sedermera ryttmästareboställe, tills det i
sednaste tiden lemnades åt egaren af Ljungs
fideikommiss i utbyte mot jord, som blifvit
af-stådd till kanalen; Sibbarp har tillhört slägten
Gyllenadler 1686 och 1726. Kongsqvarn har
tillhört slägten Spens omkr. 1700. — 1 mant.
skatte Abylund, förut Lårbo, tax. till 0,750 rdr,
har tillhört åtminstone sedan 1852 jemte 1
norra Làrbo, V3 frälse Löth, 1 skatte Ledberg,
Anders Nilsson. — Kränge qvarn och såg, tax.
till 10,250 rdr rmt. — 1 skatte Tomta, tax.
till 12,230 rdr. — 3/4 frälse % skatte Olstorp,
tax. till 7,500 rdr; köptes 1640 af Hans
Mårtenson Garf, innehades af arfvingarne till 1680
under säterifrihet med Ålåckra, tillhörde 1700
Nils Persson Körning, har lydt sedan 1850 un-
der Tholeforss i Kärna. — i/2 mantal Ledberg
f. d. Muren, tax. till 4,050. rdr, är
komministersboställe. — 1 Ledberg Öfra Bossg.
fanjunkareboställe; v4 Ledberg, f. d. korporalboställe.
— Adress: Linköping.
Leddemåla (i 1825 års jordebok),
Ledamålen. Ett mantal frälsesäteri uti
Torpa socken, Ydre härad och
Linköpings län, har varit klosterhemman,
ut-bvttes från kronan 1662 af Clas
Rosen-holtz, kom genom gifte till
öfverstelöjtnant M. G. Sparrman, tillhörde såsom
frälse hans son kommendören Sparrman
och genom köp hans systrar, 1786
Reu-ser och Ekner, 1818 kapt. A. L.
Tigersköld, 1825 f. d. fältväbel Svante
Björkdahl, 1852 två bönder.
Ledinge. Fyra mantal frälsesäteri
uti Knifsta socken af Erlinghundra
härad och Stockholms län, med 1/2 mant.
frälsesäteri Ledingnäs, och 1 mant. rå
och rör Ledinge, utgörande en
egendom, belägen 6V,> mil från Stockholm,
l5/8 mil från Norrtelje samt ll/’2 mil
från lastageplats vid Saltsjön. Sjelfva
Ledinge är nu bebygdt med en 2
våningars mangårdsbyggnad, som ligger
något högt, omgifven af träd och
trädgård, dock så att ej utsigten på 2:ne
sidor hindras öfver den strax nedanför
belägna, af löfskog med omvexlande
höjder och odlade fält samt flera
herregårdar omgifna och med flera holmar
försedda utmärkt vackra insjön Walloxen.
En vacker trädgård och park följer sjön
åt ena sidan och fortsättes af löfskogar
till Ledingnäs, som förr varit
sätesgår-i den, då sjelfva Ledinge blott var en
bondby under Ledingnäs. Detta
sednare, hvars belägenhet vid nämnda sjö
är ganska vacker, var på 1600-talet
bebygdt med ett stort hus och torn,
hvaraf grunden ännu finnes qvar, äfvensom
en trädgård med mycket gamla
fruktträd och nu förvildade förr der odlade
trädgårdsblommor.
År
1555 finnes Ledinge antecknadt
som gammalt frälse, har jemte
Ledingnäs från slutet af 1500 inpå 1600-talet
tillhört slägten Kafle, hvaraf må
nämnas Erland K., ståthållare på Elfsborgs
slott 1593, sonsonen Erland,
vice-presi-dent i Göta hofrätt, död 1678 och be-
t ’ o
grafven i socknens kyrka. Ar 1695
såldes egendomen af Bengt Kafles
[-arfvingar-]
{+arf-
vingar+} till kansli-presidenten, grefve Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
