Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
lipmnhult
Lena.
af Lemnhults kyrka, hvilken åtagit sig
bygga densamma kyrkan ungefär för
samma pris, som Finn skulle bygga
Lunds domkyrka. Dock se somliga
gaf-velns stenar i ett rör på Gerekulla egor.
1 likhet med berättelsen om
Kraftskyrkan i Lund (se art. Lund) hörde
presten här sjungas i berget, då kyrkan
var nära färdig: Tig, tig liten Kinn —
1 morgon kommer far din Solfager Finn
— Antingen med sol och måne att leka i
Eller den fete presten att steka. Presten
sade jätten namnet, just som tornspiran
uppsattes på urgafveln, då jätten här i I
vredesmod sprang bort, men tog vestra
gafveln med sig. Yi se här qvarlefvor
af sol- och måne-dyrkan före
Christen-domen och träffa Finns myth in i
djupet af Småland. Möjligen har Finn(gal)s,
(att Finngal egentligen hetat Finn,
upplyser oss Arwidson) anfall mot Lodens
stenkrets i den helga natten, då han
nedhögg gudabilden, varit grundämnet
för folkminnet, som naturligtvis
öfvergick på kyrkorna, då de blifvit folkets
helgedomar, och sålunda skulle det vara
grundämnet för den allmänna
jättesagan, som förklarar de stora stenarne i
i
kastade mot kyrkornas »bjällror», och
hvarom läses i flera sockenbeskrifningar.
— Trollebograf är en gammal
grafbygg-nad på kyrkogården.
Gärdar, verk och hemman: Trollebo säteri
(se den art.); härunder lyda Vg Lemnhidt, 1 V2
Borshult, IV2 Folkatorp, Holma säteri (se den
art.), en possession, tax. till 34,050 rdr rmt. —
Haga glasbruk, tax. till 10,000 rdr, med
dertill hörande och i samma bruk varande
landt-egcndomar, 2 mant. Borsasjögle, 1 mant.
Boda-sjögle med utjorden i Elgskauf. Till glasbruket
hörer hytta med 2:ne glasugnar, 6 askugnar,
2 sträckuguar, 2 tempelugnar, 3 kylugnar och
4 torkugnar, 2magaziusbyggnader, 4 boningshus
m. m. Manbyggnaden innehåller 11 rum etc.
Egovidden är 3,200 tunnl., hvaraf öppen åker,
till större delen bestående af bördig svartmylla,
utgör omkring 160 och ängen 155 tunnl. Till
egendomen höra tullmjölqvarn och såg. — Det
hela är (tax. 1860 till 24,540) värderadt till
90,000 rdr rmt, eges af brukspatron A. F.
Clo-reus. — 2V8 Borshult, tax. till 7,840 rdr; 1/4
Edstorp, tax. till 1,280 rdr, egas under Holma
säteri. — 3 mant. Gerekulla med qvarn och såg,
tax. till 5,250 rdr, eges af mamsell S. Branting
(se vidare art. Gerekulla). Hökatorp och Nässja
säterier, se dessa artiklar. ,/2 Hästeryd säteri
har vanligen lydt under Holma, således ock
under Trollebo, är nu bondhemman. — Af det
såsom under Trollebo lydande omnämnda
Folkatorp har i l2 mant. varit kapellansboställe; men
som det ansågs ligga väl långt bort, 1/4 mil
från kyrkan, blef 1686 Emn\egärde, V4 mant.,
närmare kyrkan, inköpt af församlingen till ett
kyrkohemman från Trollebo säteri, med rätt
för komminister att der bo. l)etta, jemte l/2
mant. Gata, tax. 1860 till 2,330 rdr, utgöra nu
kommiuisterns boställe. — V2 skatte Lemnhult,
ett predium i Limandahult, afstod Nydala kloster
1299 till Carl Ragnildsson mot jord i Fyeled
och 20 mark (Sv. D. n. 1277). — Vft mant.
Smednässja har varit och är ladugård under
Nässja. — Adress: Hvetlanda.
Lems by uti Ofvansjö socken,
Gestriklands fögderi och Gefleborgs län, om
2%0 mantal eller 24 V2 öresland, skall
erhållit sitt namn efter en lagman Lamp,
som föregifves vara begrafven under en
för några år sedan här befintlig
stensättning på en hög; namnet har under
tidernas längd i folkets mun blifvit
förändradt från Lamps by till nuvarande.
Här finnas ock lemningar efter någon
större boning, och i slutet af förra
seklet påträffades här vid gräfning till en
källare menniskoben, jemte en stridsyxa.
Byns taxeringsvärde 1860 var 15,662
rdr rmt; största brukningsdelen 5% öresl.,
tax. till 7,000 rdr rmt.
Lemurida. Två mantal skatte-säteri
uti Motala socken, Askers härad och
Linköpings län, beläget nära Wettern, med
sandstensbrott; taxerades 1861 till 38,520
rdr rmt (hvaraf 8,420 rdr för hemmanet)
och egdes då af enkefru Stånggren.
Le-munda har genom donation innehafts
af Mårten Lindeberg och hans arfvingar
(se Lindenäs), men blifvit efter
1680-talet reduceradt; köpt till skatte 1750.
Lena. Konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Kullings och
Gäse-neds~ kontrakt af Skara stift, utgöres af
Lena, moderförsamling, samt annexerna
Fullestad, Bergstena och Långared.
Pastoratet är väl uppfyldt med berg och
kullar; men inga af dem äro märkvärdiga.
Lärkeskogen går midtigenom och
utgör liksom gräns mellan Långared och
de tre öfriga socknarna. Denna skog
har år 1788 blifvit från kronan till
sockenskog (såsom den förut varit)
återvunnen. Derjemte finnes en stor och
vacker frälseskog, tillhörig säteriet Uplos
frälsehemman i Långared, samt ansenlig
skog på Risveden, som tillhör säteriet
Gräfsnäs i Mellby. Här finnas åtskilliga
mossar och kärr, bland hvilka må
nämnas Sköfdes mosse mellan Bergstena och
Fullestad; dess längd är öfver 1/2 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
