Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
Leiiiiartsiias.
Leonardsberg.
ger, Oxenstjerna omkring 1825, 1849
och 1861 statsrådet grefve af Ugglas.
Lennartsnäs utgör med säteriet Aspvik
(se detta), 6 mant. Tana, 2 l/s mant.
Frölunda, 1/2 mant. Öråker, taxeradt till
15,000 rdr, samt 7l/s mant. i andra
hemman, 2 väderqvarnar, socknens
betydligaste gods, tax. 1861 till 178,500 rdr
rmt (hvaraf 19,500 rdr för
Lennartsnäs), samt är bland de heriegårdar,
der nyare tidens mångfaldiga
uppfinningar och förbättringar i afseende
på method och redskap blifvit
antagna; är äfven utmärkt genom godsets
boskapsafvel. Tvenne smärre
träbyggnader utgöra gårdens fordna
mangårdsbyggnad; sägnen förmäler, att de stått
sedan nyssnämnde namnkunnige egares
tid, hvilket äfven de små fönsterrutorna
samt prydliga gyllenläderstapeterna synas
bestyrka. Först i början af detta
århundrade har gården fått en större
åbyggnad.
Som denna gård förvarar minnet af ett
namn, som kommer hvarje fosterländskt hjerta
att klappa af stolhet, och som fordom kom
Wien att darra, torde några ord här vara på
sin plats om denne främste anföraren bland
Gustaf Adolfs lysande krigareskola. Redan i
sina yngre år ansågs Torstensson ega en
djupare insigt i krigskonsten än andra kunna
inhemta genom en mångårig erfarenhet. Såsom
öfverste vid artilleriet bekom hau namnet Blixten
för sin otroliga snabbhet i rörelser. — Under
hans öfverbefäl öfver hela Svenska hären i
Tyskland följde drabbningen vid Schweidnitz det
blodiga fältslaget vid Leipzig 1642, som
krossade norra Tysklands och katholikernas
förenade makt, det berömda hastiga tåget från
Schlesien till Jutland 1643, som förskaffade oss
Jämtland, Herjeådalen och Gotland,
drabbningen vid Jüterbock, der blott en ringa del af
den sprängda fienden lyckades att genom en
skyndsam flykt rädda sig från nederlaget, samt
det afgörande slaget vid Jankowitz, som
lemnade sjelfva kejsarens arfländer utan allt försvar,
sedan hans sista här stupat för den segrande
Torstenssons vapen. Förd på en bår, hvarpå
han nedlades af en svår gikt, ådragen inom
fängelset i Ingolstadt, genomilade denne hjelte
med sin armée det häpna Tysklands många
länder, och hvart han kom vann han segrar. —
Men Torstensson vann ej blott som krigare ett
Europeiskt rykte, utan hvad mer var, hau
bevarade det christna namnet obefläckade och
märkligt, att just han, som i unga åren
oafbrutet var vid konungens sida och förde hans
lif-harnesk, om det så skulle behöfvas, var utsedd,
att, när den älskade konungen stupat (vid det
tillfället satt Torstenssou inom fängelsets
murar) skydda, hvad mer var än lifvet, både
konungens och det Svenska namnets ära." Torstensons
sannt christliga sinnelag och såsom följd deraf
hans oegennytta och redbarhet, gaf kriget ett
mildare lynne, hvarför ock han ej var så älskad
af den sammanrafsade hären, som under förre
anföraren, Johan Banér, fått lösa tyglar; men
desto mer vördadt är hans minne af
efterkommande, som skördar en herrligare frukt af
denne fältherres gudsfruktan och oegennytta
än af plundrandet af förgängliga skatter och
eröfringar af riken, hvarvid ingen välsignelse
hvilar, och som åter äro förlorade. Under sina
svåra giktplågor var detta Bibelspråk hans tröst:
»Om mig än kropp och själ försmäktade, så är
dock Gud alltid mitt hjertas tröst och min del.»
Han var född 1603, död 1651.
Lenningeforss. Manufakturverk i
Bollnäs socken af Södra Helsinglands
fögderi och Gefleborgs län, beläget vid
Woxna elf, erhöll den 27 Februari 1861
kommers-kollegii tillståndsbevis att
anläggas; enligt samma består detta
jern-förädlingsverk af 1 spik- och 1
knipp-hammare. Här är äfven såg, tax. 1860
till 1,280 rdr rmt.
Lenshult. Ett och % mant.
skattesäteri, med Qvarnängen, uti Östra Ryds
socken, Skärkinds härad och Linköpings
län, beläget nära Storsjön; har varit
doneradt till assessor O. Bure 1626,
egdes som säteri omkring 1680 af
assessor Sven Svart, blef reduceradt, men
förlänadt till G. O. von Säcken;
tillhörde sednare ryttmästare A. Westerberg,
sekr. P. Ehrenheim, assessor E. M.
Ing-man på 1750-talet, dess son
kammarrådet A. G. Nordenstolpe 1783, friherre
C. J. Adelsvärd på Adelsnäs, och sist
genom byte krigsrådet Friis 1825 och
ännu 1861; taxeringsvärdet var s. år
14,160 rdr rmt.
’ ø
Lenung. Jernbruk uti Glafva
socken af Gillbergs härad och Carlstads län,
består af en stångjernshammare med 2
härdar, en stålugn, en knipp- och 6
spikhamrar. På 1840-talet var bruket
privilegieradt till 900 sktt årligt smide,
men har nu oinskränkt tillverkningsrätt.
Tillverkningen 1860 uppgick till 1,449
sktt 18 Itt 5 tt stångjern af
köpetack-jern; ståltillverkningen tax. till 16,000
rdr. Tillhörande landtegendom består af
13/32 mantal i fyra hemman, såg med
2 blad och tullqvarn med 2 par stenar.
Egendomen, hvars hela taxeringsvärde
år 1860 var 144,763 rdr rmt, eges af
Hildringsbergs bruksbolag. — Adress:
Arvika, Calrstad eller Okne.
Leonardsberg. Två mtl säteri-rusthåll
| uti Östra Eneby socken, Bråbo härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
