Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
Lerbäck.
Lerbäck.
Granstorp, XJ2 Kämbohl, 1 Stensnäs. — 1 mant.
Bohammar, x/2 Backa, V2 Haga, 2 Knutsta,
(tax. till 0,390 rdr), egas uuder Fjellskäfte i
Floda. — V 4 Baggebohl, 1 4 Kesebro, Vg
Ulfstorp, V2 Tolf ta äro militiæ-hemmau. — V4
Ilebytorp, tax. till 2,391 rdr, sergentboställe. —
V2 Spånga, häradsh.boställe. — V2 Skramsbohl,
kronoskogvakt.bost. — Grysta eller Eneby, 3
mant. krono-säteri, tax. till 9,400 rdr, är
kyrkoherdeboställe, har täck belägenhet vid en å, med
S" Q **
17 t:rs höst- och 8 t:rs var-utsäde. — Öfriga
hemmanens namn äro: Biesta, Berg, Bergsnäs,
Bittsbohl, Göteboda, Lindebohl, Nafvesta, Rosarne,
Vestra och Östra Wegvid, Andebohl, Hjelmsätter,
Wärnäs. — Adress: Nyköping.
Lerbäck. Socken i Kumla härad af
Örebro län, mellan Hammars,
Asker-sunds och Snaflunda socknar i sydvest
och vester, Hardemo och Halsberg i norr,
Svennerud och Bo i öster, samt
God-gård i Linköpings län i söder, är till
arealen en af de betydligaste i Nerike,
samt innehåller 2,520 qvadratmil land och
0,3io sjö. Landet är i allmänhet
högländt; längst i nordvest ligger
Lerbäcks-mon, från hvilken höjdsträckningar utgå
och omgifva sjön Tisarn i norr och
söder; mon ligger vid pass hundra fot
öfver sjön, hvilken sjelf ligger 340 fot
öfver hafvet. Till denna sjö går en del
vattendrag genom Tybosjön, medan
andra gå söderut, ned till Wettern, genom
Skårn, Fogelsjön, Skyllbergs-ån och
Am-lången. Älven södra stranden af Tisarn
är brant och hög, samt föga mindre högt
det inre landet, hvars vattendrag dels
gå vester ut till Skyllbergsån, dels bilda
Haddebo-å genom Hjerta-sjön, dels också
slutligen bilda Emma-ån genom
Långsjön, Örgafveln, Storsjön (som upptager
Walsjöns vattendrag), Äfjärden samt Stora
Målsjön. Längst i söder är dock landet
sannolikt högst, eller cirka 500 fot
öfver hafvet, och härifrån går Skeppsjöns
vattendrag till Emma-ån, Trehörningens
till Amlången. Det hela bildar en högst
oregelbunden, af slingrande dalgångar
sönderskuren högslätt, med betydliga
mossar i södra trakten, men för öfrigt
med sandjord, liggande på berg, som
innehålla tämligen rik jernmalm,
koppar-och koboltmalm. Bergsbruk är derföre
den förnämsta af ortens näringar, och
Lerbäck bildar, tillika med de närmaste
socknarne en egen bergslag, som dock
ej kan jemföras med länets nordligaste,
från hvilken masugnarne i Lerbäck också
till stor del hemta sina malmer. Ur
socknens 2 grufvor uppfordrades 1861:
29,275 Ur. jernmalm. Inom Lerbäck
ligga Is ås a zinkgrufvor, som tillhöra
bolaget la Vieille Montagne. Öfriga
näringsgrenar äro skogsbruk, åkerbruk,
som icke är tillräckligt för ortens behof,
bränvinsbränning och framför allt
nubb-smide, hvilket uppgår till ett värde af
cirka 80,000 rdr rmt om året. — Socknen
innefattar 48% mantal, taxerade jemte
jernbruken och qvarnar till 437,620 rdr
rmt, samt beboddes år 1840 af 4,177,
år 1860 af 5,073 personer. Till ett år
1861 upprättadt sockenbibliothek anslogs
hundskatten för följande året. Lerbek
nämnes omkring 1314, och kyrkoherdar
äro kända åtminstone från början af
1600-talet. Socknen utgör nu ett
patronelt pastorat af 3:dje klassen, och
patronaträtten tillhör Burenstamska ätten,
så länge den eger Skyllbergs bruk.
Kyrkan, belägen i Lerbäcks by, 4 mil från
Örebro, ombyggdes efter 1782 och har
altartafla af Hörberg samt särskild graf
för Skyllbergs bruk. Bland fornminnen
nämnas grafhögar vid Wissbo.
Bland gårdar och verk i socknen märkas:
Wissbo eller Wisboda (se den art.), med
underlydande V4 Estaboda, V16 Guldsmedstorp, V4
Kassmyra, 7/3fi Nyckelhult, tax. till 17,470 rdr.
— Skyllbergs bruk (se den art.), hvarunder lyda
Vg Aboda, 1 Kärra, V2 Lerbäck, 1 Muttna,
5/6 S:a Nyckeltorp, 1 Wallsjö, 1 Årstorp, 1
Önneboda, V2 Esperud, V2 Hissjö, V4 Hyttan,
alltsammans tax. till 159,600 rdr rmt. — 1V2
Björnhagen, x/2 Hetorp, egas af baron II.
Hamilton. — Damms och Trehörnings masugnar
längst i söder, med 1 mant. Getaboda, med qvarn,
Vg S:a Dammen (Mariedamm), Vs
Björnfall, ,/4 Blackfärd, ,/16 N:a Dalskog, i/2
Håkanstorp, V4 Kjettstorp, x/2 Runsaln, Vg
Skepphult, V2 Solberga, V2 Tillefärd, V2
Tre-hörningen, allts. tax. till 29,420 rdr, egas af
protokollssekreteraren Grill på Godegård. —
Emma nya spikhammare med 20 sktt:.s
tillverkning, Vi ß Öijetorp. — Emma spikhammare,
tax. 1860 till 2,220 rdr, med 46 sktt. 2 Itt.
6 tt:.s tillverkning, eges till hälften, jemte 5/24
mant. Gilltorp, V32 Tholtorp, af E. G.
Andersson; till hälften med */i6 Dunsjö, jemte
Sandbacka spik- och räckhammare med en
tillverkning för vatteudrift af 41 sktt. 5 Itt. och för
ångdrift af 148 M18 Itt., tax. 1860 till 8,690
rdr rmt. samt husbehofssåg och qvarn, af
brukspatron R. J. Wigart. — Estaboda
jernmanufak-turverk, inrättadt 1861.— V2 Hjerta, V $
Munkerud, ,/g Essböhle, egas under Öfra Haddebo
bruk; V2 Hjerta under Nedra Haddebo bruk i
Svenneruds socken. — lsåsa zinkgrufvor, se den
art. — Klysna räckhammare med 10 sktt:-s
tillverkning år 1860, hade två egare. — 1 mtl Rökulla,
tax. till 5,100 rdr, Fiskeqvarns spikhammare med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
